Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan naturturism och markägare, i synnerhet när naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Denna studie undersöker vilken syn aktieägare har på den årliga bolagsstämman. Studien undersöker också om det är någon skillnad mellan olika ägargrupper på hur stämman används. En teoretisk referensram med grunden i agentteorin har byggts upp för att läsaren ska få en förståelse för de empiriska data som presenteras. Empirin kommer från flera olika utförda studier, som tillsammans skapar en bas för att kunna ge svar på denna studies frågor. Resultatet av undersökning visade att trots att väldigt få personer går på årsstämmor och att flertalet personer ansåg att den inte fyllde någon funktion så finns det en grupp människor som faktiskt använder stämman som ett instrument för att granska och till viss del styra företaget som de har valt att investera sina pengar i.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Avsikten med undersökningen var att presentera vad forskningen har visat angående de inlärningsprinciper som finns och de vanligaste träningsmetoderna hos hund. Författaren vill också kartlägga vilken inställning aktiva hundinstruktörer har till olika träningsmetoder och förhållningssätt.Traditionella träningsmetoder bygger på aversiva stimuli som positiv bestraffning och negativ förstärkning. När hunden gör fel eller uppvisar ett oönskat beteende korrigeras detta genom att något obehagligt tillförs, när hunden gör rätt tas obehaget bort. Forskning har visat att dessa träningsmetoder kan skapa stress och rädsla hos hunden, de kan även orsaka aggression hos hunden. Motsatsen till dessa metoder är den belöningsbaserade träningen där fokus ligger på att rätt beteende belönas och fel beteende ignoreras.

Huvudsyftet med vår uppsats är att jämföra huruvida den upplevda arbetssituationen skiljer sig om arbetsplatsen drivs i privat eller offentlig regi. För att kunna utröna huvudsyftet kommer vi även som delsyfte undersöka om det finns några organisatoriska skillnader eller likheter arbetsplatserna emellan och om dessa faktorer kan leda till att arbetssituationen uppfattas annorlunda. Vi har använt oss av HRM-teorier och HSO-teori för att kunna analysera skillnader och likheter. Vi kom fram till att ägandeformen har betydelse för hur sjuksköterskorna upplever sin arbetssituation. Ägandeskapet spelar dock mindre roll när det kommer till huruvida arbetsupplevelsen är positiv eller ej.

Självbilden är en del av vår sociala identitet bekräftad genom relationer med människor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin självbild och dess påverkan på sättet att leda och synen på medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med personalansvar inom skola, vård, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett självskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) användes som underlag och intervjufrågorna utformades utifrån den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, ålder, erfarenhet och ledarutbildning.

Service är ett svårdefinierat ord och upplevs på olika sätt beroende på situation och person. Service kan också yttra sig, och erbjudas på olika sätt beroende på organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, där service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nämligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes på Skatteverkets lokalkontor på Södermalm i Stockholm under våren 2004. Större delen av materialet samlades in på plats genom enkäter, som besökarna besvarade.

Trots att integritet har ett fundamentalt värde i vårt samhälle finns det ingen klar definition av vad begreppet verkligen innebär. Syftet med denna studie var att belysa innebörden av begreppet integritet såsom det visar sig i mötet mellan vårdpersonal och patient. Studien är gjord som en systematisk litteraturstudie och bygger på 10 kvalitativa empiriska studier som behandlar fenomenet integritet. Resultatet visar att integritet är ett begrepp som inrymmer flera dimensioner såsom autonomi, att bli sedd som individ, att bli tagen på allvar, det privata rummet, fysisk integritet, information, kulturell identitet, social identitet samt förlöjligande. Trots att både patienter och vårdgivare till stor del delar uppfattning om hur integritet kan bevaras eller hotas utsätts många patienter för kränkande handlingar i omvårdnadssituationer..

Internkommunikation berör alla individer inom en organisation och utgör enstor och viktig del i arbetslivet. Ett grundläggande behov hos människan äratt ordna verkligheten, att abstrahera mening ur tillvaron och på så sättmotverka kaos. Då graden av individuella resurser, såsom känsla avsammanhang (KASAM), bidrar till hur individen tolkar och uppleverarbetsmiljömässiga faktorer så är studiens syfte att undersöka sambandmellan kommunikations- och arbetstillfredsställelse i relation till KASAM.Deltagarna var 141 medarbetare inom tillverkningsindustrin från femprivata företag i Mellansverige. Majoriteten var män, medelåldern 43.5 åroch anställningstiden varierade mellan 1 och 46 år. För att undersökastudiens hypoteser utfördes sambands- och regressionsanalyser.

Termen sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer.

I Sverige har hushållsnära tjänster varit föremål för intensiva mediediskussioner. På nittiotalet rasade den s.k. ?pigdebatten? och inför valet 2006 väckte förslaget om ett nytt skatteavdrag starka reaktioner. Acceptansen för att köpa privat hemstädning har varit låg, men mycket tyder på en förändring.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen..

The purpose of this Bachelor Thesis is to examine what happens when the solitary reading experience becomes a social activity. The study is based on semi-structured interviews with three women belonging to the same reading group. I have used Sten Furhammar?s reading dimensions and categories to explain their reading experience, and Jenny Hartley, Elizabeth Long and Immi Lundin to explain the function that the reading group has for them, and the relationship between reading experiences in a book-discussion.My result shows that they started the reading group because they lacked an opportunity to discuss their readings with people that had the same interest in books. They do all have different ways to read, which is displayed by Furhammar?s categories personal and impersonal reading for experience.

Uppsatsens syfte var undersöka vilka slags fel som en säljare kan bli ansvarig för samt dess påföljder vid köp av fast respektive lös egendom. Kontraktsbrottsreglerna i 4 kap JB och KöpL har undersökts med hjälp av förarbeten, praxis och doktrin för att kunna jämföra likheter och skillnader. Utgångspunkten för bedömningen av säljarens felansvar vid fast egendom är köparens undersökningsplikt medan vid lös egendom är utgångspunkten parternas avtal eftersom ingen undersökningsplikt är lagfäst vid köp av lös egendom. Vid fel i lös egendom är påföljderna hierarkiskt ordnade där avhjälpande och omleverans är de primära påföljderna medan prisavdrag och hävning utgör de sekundära. Avhjälpande och omleverans är inga påföljder som kan åberopas vid ett fastighetsköp.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters känsloarbete samt det eventuella skådespel de använder sig av i interaktionen med gäster samt medarbetare. Eftersom deras positionering är centralt belagd i hotellets huvudentré är det oftast receptionisterna som först möter gästerna när de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebär att de får stå ut med gästernas bekymmer, klagomål, aggressioner och andra känslor. Den övergripande frågeställningen för studien är därmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket känsloarbete utför de i interaktionen med gäster och medarbetare? Uppsatsen utgår teoretiskt från dramaturgisk teori och emotionsteori främst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.