Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken är sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rådande lågkonjunkturen för att se om branschen påverkats, och i så fall på vilket sätt.Metod: Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjälp av tre intervjuer, två via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har används för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att få Venture capital har minskat under lågkonjunkturen. En stor faktor är att nedgången på börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försäkringsbolag som normalt är stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Spelandet i Sverige ökar lavinartat och i takt med det kommer det nya spelformer och spelbolag samt att utbudet av speltjänster ökar i en enorm takt. Allt fler spelbolag inser detta och tar chansen att lansera nya spelsajter med nya speltjänster samtidigt som de utlovar vinster i mångmiljonklassen till de som spelar, via reklamkampanjer och liknande erbjudanden till potentiella kunder.Konkurrensen i branschen hårdnar i denna tidigare reglerade marknad där AB Svenska Spel var det enda legala alternativet. Detta spelmonopol börjar nu öppnas upp successivt och med de nya aktörerna på marknaden ville vi se vad det var som lockade spelkonsumenterna att spela hos just dem och vilka faktorer som var mest betydande i deras val av spelbolag. Nu när det finns ett flertal alternativ att tillgå samt nya aspekter att ta hänsyn till när konsumenten av speltjänster skall göra sitt val av spelbolag.Vi utförde en kvantitativ undersökning med enkäter som delades ut i Örnsköldsvik hos två olika spelombud. Detta för att nå konsumenter som hade den erfarenhet av spel som vi ansåg vara tillräcklig för att ge ett fullgott underlag för vår undersökning.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas då tillgångens verkliga värde understiger detredovisade värdet. En viktig fråga är därför hur värdet på tillgångar ska beräknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras där rådande redovisningsstandarderkräver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan påverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gällande nedskrivningarav materiella tillgångar (fartyg) och tillämpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas påen mer övergripande nivå oberoende av bransch till skillnad från Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.

This thesis analyses the scope of the treaty articles 43 and 48 concerning the freedom of establishment of companies. The interpretations of these articles made by the Commission and the European Court of Justice are analysed to see whether they are consistent. The analysis encompasses the provisions and directives in the field of EC Company Law as well as the essential case law from the ECJ regarding these issues. The conclusion that must be drawn from this thesis is that the Court of Justice adds the momentum in these issues whilst the Commission is held up by political considerations..

En Venture Capital satsning innebär att en investerare satsar pengar i ett företag för att efter en tid kunna sälja sina andelar. Venture capital-bolagen specialiserar sig på att gå in med aktivt affärsstöd (riskkapital och kompetens) till företag med utvecklingspotential oftast med ett tidsbegränsat engagemang. Investeraren har redan vid begynnelse av investering en målsättning att lämna och sälja sitt innehav, vilket benämns exit. Med exit menas det sätt på vilket ledning och investerare kan likvidera den värdetillväxt som uppkommit.Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva de drivkrafterna som ligger bakom olika former av exitstrategier. För att uppnå uppsatsens syften gjorde vi fallstudie med hjälp av kvalitativ undersökningsmetod.De teorier som tillämpades i uppsatsen var till att börja med de första viktiga stegen mot exiten nämligen investeringsbeslutet.

Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byråkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management växte fram i Sverige i slutet på 1980-talet. Detta inne-bar stora förändringar, med fokus på bl.a. kostnadskontroll och resultatmätning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade även ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvården, har varit och är än idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmänhetens krav på bättre kvalitet.

2005 avgiftsbelades periodieringsfonden, tidigare hade den varit en skattefri kredit från staten. I och med avgiftsbeläggningen var företagen tvugna att ta ställning till om den var värd att betala för. Lagstiftarna hävdade att det var de stora bolagen som skulle drabbas hårdast av förändrigen medan kritikerna hävade motsatsen. I denna kvantitativa undersökning har genom intervjuer med tio företag, fem stora och fem små, samt två revisorer undersökts om företagen, utifrån storlek, drabbats olika av avgiftsbeläggningen..

Bankerna har ett stort ansvar i samhällets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar både låntagare och långivare. Banker såväl som värdepappersinstitut måste noggrant kunna beräkna och bedöma sin riskexponering för att på så sätt kunna gardera sig mot riskerna genom att hålla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt få en finansiell stabilitet i samhället infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gällande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket är en förfinad, mer individanpassad version av föregångaren Basel I.

Allt sedan 2005 skall svenska bolag noterade på börsen upprätta sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS/IAS. Innan införandet av standarden redovisades förvaltningsfastigheter enbart i balansräkningen och till anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskningar. Den nya standarden innebär dock att värdering och värdeförändring numer skall tas upp till verkligt värde i balans- och resultaträkning. Redovisning och värdering till verkligt värde för dessvärre med sig en del komplikationer. Enligt teorin förutsätter metoden en perfekt och fullständig marknad, en marknadssituation som i realiteten aldrig uppstår. Samtidigt krävs, för att överhuvudtaget kunna genomföra en värdering, antaganden om marknadsutveckling och framtida kassaflöden.

Utdelningar är ett relativt välkänt och utforskat område men ingen accepterad förklaring till dess påverkan på företagsvärde finns och tidigare studier tyder på att forskare till stor del har kommit fram till olika resultat. Men forskning kring utdelningsfrekvensernas betydelse och dess påverkan på företagsvärde är begränsad vilket leder oss in på ett område som är relativt outforskat. Syftet med detta arbete är att kvantitativt undersöka om utdelningsfrekvenserna påverkar ett företagsvärde.Undersökningen baseras på de två amerikanska listorna Nasdaq och New York StockExchange. För att göra studien så aktuell som möjligt grundar sig undersökningen på observationer mellan 2009 och 2013 och innehåller totalt 11 144 observationer. Bolag på den amerikanska marknaden använder sig av främst fyra utdelningsfrekenser: årliga,halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis.

En eventstudie gjordes på aktierekommendationer publicerade på Privata Affärers hemsida mellan 2009-2010. Publiceringsdagen för rekommendationen utgjorde eventdagen och ett eventfönster på fem dagar innan och fem dagar efter. Rekommendationerna delades upp i olika kategorier för att kunna se skillnader mellan köp, avvakta och säljrekommendationer samt för Mid Cap och Small Cap. Uppsatsen kunde inte påvisa någon generell statistisk signifikant överavkastning i någon av de undersökta kategorierna..

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

I Sverige finns det 330 000 skogsägare och tillsammans äger de ca 50 % av den produktiva skogsmarken i landet. Varje år avverkar de enskilda privata skogsägarna skog för stora värden. Eftersom det privata skogsbruket omsätter en betydande andel pengar varje år finns det ett flertal företag med olika affärsinriktning som på olika sätt försöker hjälpa den enskilde skogsägaren att uppnå ett bra ekonomiskt resultat. För att kunna hjälpa dessa skogsägare måste kunskapen om dem och deras behov öka. Syftet med det här examensarbetet har varit att kartlägga enskilda skogsägares användning av avverkningslikviden och hur den fördelas mellan olika användningsalternativ.