Sök:

Sökresultat:

1711 Uppsatser om Privata aktieägare - Sida 17 av 115

Station City : Förslag till nytt hotell- och stationsbyggnad i Kv. Orgelpipan 6

Hur förenar man pÄ bÀsta sÀtt tvÄ skilda funktionsprogram, privata och allmÀnna intressen pÄ en central plats i Stockholms citykÀrna?.

KöpvÀrda bolag inom telekombranschen

HÀr beskriver vi hur vÀl vi lyckats besvara vÄr frÄgestÀllning och hur syftet med uppsatsen uppfyllts. I denna uppsats har vi undersökt och vÀrderat Ätta ledande telekombolag i Europa. De vÀrderingsmetoder vi anvÀnt oss av Àr fritt kassaflöde till aktieÀgarna (FCFE) och en relativvÀrdering i form av regressioner av tre multiplar. Vi har dessutom jÀmfört bolagens aktuella multipelvÀrden (27 april 2012) med sektorgruppens medelvÀrde eller median. Genom en vÀrdering av de Ätta bolagen har vi sökt svar pÄ vÄr frÄgestÀllning och dÀrmed uppnÄtt vÄrt syfte.

Plötsligt hÀnder det : En kvalitativ studie om krishantering inom den privata sektorn

Dödsfall, arbetsplatsolyckor, hot och vÄld. Alla Àr de exempel pÄ kriser som intrÀffar pÄ svenska företag varje Är. Dessa hÀndelser stÀller krav pÄ att företagen har en organisation och struktur för att klara av att hantera kriserna och för att minska verkningarna av dem. Krishantering Àr ett samlingsbegrepp för hur man systematiskt arbetar för att minska krisens omfattning, bÄde före, under och efter att den har intrÀffat. Syftet med att anvÀnda krishantering Àr att företagen skall kunna förebygga att allvarliga hÀndelser intrÀffar och att hantera dem pÄ ett effektivt sÀtt.  UngefÀr sju av tio svenska företag har idag etablerad krisberedskap som gör att de klarar av att hantera kriser och olyckor, men lagstiftningen stÀller krav att alla företag skall planera och organisera krisstöd och krishantering oavsett verksamhetsomrÄde och bransch.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer i privata företag beskriver krishantering inom sina verksamheter och hur man ser pÄ prioritering av krishanteringen.

Begreppet hem i forskning om palliativ vÄrd

Allt fler mÀnniskor vÄrdas och dör i sina hem, vilket gör hemmet angelÀget som forskningsobjekt. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilken eller vilka idémÀngd(er) relaterad(e) till begreppet hem som förmedlas i forskning om palliativ vÄrd, samt att analysera resultatet utifrÄn kulturgeografiskt centrala rumsliga begrepp och perspektiv. AnvÀnd metod Àr RodgersŽevolutionary concept analysis, och materialet som analyserats 15 vetenskapliga artiklar inom palliativ vÄrd publicerade 2009-2014. Resultatet av studien redovisas i fem attribut relaterade till begreppet hem; hem som aktör, hem som kÀnsla, hem som plats, hem som rum och hem som bakgrund. Hem som aktör karaktÀriseras av att det privata hemmets förmÄga att agera sÄ att det pÄverkar patient, nÀrstÄende eller vÄrdpersonal.

Mjukvaruprojekt och konsekvenserna av Scrum

Under sent 1990-tal bo?rjade utvecklare att bli mer och mer missno?jda med ra?dande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte la?ngre speglade verkligheten fo?r utvecklingen. Detta missno?je resulterade i att en ma?ngd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto.

"Kommunikation Àr ju allt" : En kvalitativ studie om relationen mellan vÀrdet av att mÀta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer.

Titel:"Kommunikation Àr ju allt" ? en kvalitativ studie om relationen mellan vÀrdet av att mÀta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer.Författare:Emilia Dahlqvist och Daniela LundqvistKurs, termin och Är:Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT-2013Antal ord i uppsatsen:17 009 ordProblemformulering och syfte:Strategisk kommunikation har under de senaste 25 Ären haft svÄrigheter att utveckla mÀtmetoder som visar pÄ dess vÀrde. Strategisk kommunikation kÀmpar för akademisk prestige, vilket Àr en stor utmaning för legitimeringen av yrket. Yrkesutövare har svÄrt att argumentera för vilket vÀrde de tillför organisationen, utan att kunna visa detta genom mÀtbara resultat. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan kommunikationsansvarigas uppfattningar om mÀtning av kommunikation och yrkets legitimitet.

FrÄn könsmakt till livspussel : En diskursanalys av begreppet jÀmstÀlldhet i valrörelserna 2002 och 2006

Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mÄngskiftande begreppet jÀmstÀlldhet fÄr under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förÀndringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar frÄn de bÄda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jÀmstÀlldhet med mening och analyserat den förÀndring som skett. VÄrt huvudsakliga resultat Àr att jÀmstÀlldhetens mening i bÄda valrörelserna konstrueras kring GrÀnsen mellan det privata och offentliga, VÄld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det Àr inom dessa omrÄden som kampen om betydelse förs.

TvÄ sidor av samma mynt : - en studie om styrning och resursfördelning i den kommunala respektive fristÄende gymnasieskolan

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vÄrd och utbildning har stÄtt i fokus för diskussion och debatt. Anledningen Àr delade Äsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristÄende gymnasieskolor har under de senaste Ären ökat drastiskt, och trenden ser ut att hÄlla i sig.

AktievÀrderingsmodeller : Vilka modeller anvÀnds i praktiken?

AktievÀrdering innebÀr att man anvÀnder olika aktievÀrderingsmodeller för att faststÀlla ett rimligt vÀrde pÄ en aktie. AktievÀrderingsmodellerna kan indelas i tvÄ huvudsakliga ansatser. Den fundamentala analysen vÀrderar aktier med hjÀlp av uppgifter om företaget. Den tekniska analysen vÀrderar aktien med utgÄngspunkt frÄn aktiens tidigare utveckling och rörelsemönster pÄ marknaden.Denna uppsats Àmnar ta reda pÄ vilka huvudsakliga aktievÀrderingsmodeller som anvÀnds av fyra personer som arbetar med aktier samt hur tillförlitliga modellerna anses vara enligt dessa personer.Uppsatsen har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Insamling av respondenter har utförts genom ett subjektivt urval samt ett bekvÀmlighetsurval.Modellerna som ligger till grund för uppsatsens teoriavsnitt Àr; kassaflödesvÀrdering, Gordons modell, relativvÀrdering i form av P/E-tal, teknisk analys och CAPM.

Upphandling av park- och grönyteskötsel : skillnader och likheter mellan privat och offentlig upphandling

Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primÀra syfte Àr att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svÄgerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till mÄnga tankar, funderingar och framförallt Äsikter. Tanken med studien Àr att identifiera olika arbetssÀtt hos bÄde offentliga och privata bestÀllare med inriktning pÄ förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man pÄ ett visst sÀtt? Finns det nÄgon djupare bakomliggande tanke eller Àr det för smidighetens skull de jobbar pÄ ett specifikt sÀtt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dÄligt? Syftet med rapporten Àr sÄledes att studera upphandlingsförfaranden pÄ privat och offentlig marknad.

Projektimplementering i kommunala verksamheter : sto?djande och hindrande faktorer

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Vad tillför ett klagomÄl? : En studie ur ett styrningsperspektiv

En rad förÀndringar i de kommunala verksamheterna kan hÀnföras till tankarna kring behovet av ett nytt tÀnkande och ÄtgÀrder för modernisering av offentlig verksamhet, en förÀndringsvÄg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte pÄ marknadskrafterna. En konsekvens av detta tÀnkande Àr att medborgarnas synpunkter pÄ verksamheten tilldelas en allt större vikt.KlagomÄlshantering har för mÄnga privata företag under en lÀngre tid varit ett naturligt sÀtt att hantera kundernas synpunkter pÄ verksamheten. I företag som Àr inne i en satsning pÄ total kvalitet (TQM) betraktas klagomÄlshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa anstrÀngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stÄ i centrum, arbeta med processer och basera beslut pÄ fakta.Idag anvÀnds TQM som ett uttryck för organisationens syn pÄ kvalitet Àven av mÄnga offentliga organisationer.Hur klagomÄlshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten Àr dock inte sjÀlvklart.

Portföljteori : Studie av en uppskattad medelriskportfölj ur ett ekonomiskt - matematiskt perspektiv

Det rÄder en ökad tendens för den svenska smÄspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag sÄ att andelen obligationer och aktier tillsammans med utlÀndska vÀrdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhÄllande till risk. Ett förekommande problem Àr dock att hitta rÀttvisa mÄtt, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgÄngs utveckling i förhÄllande till marknadsportföljen varpÄ det krÀvs en förstÄelse för hur en tillgÄng eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda aktier och obligationer ska avlÀsas ur mÄtten kovarians, korrelation, effektivitet och volatilitet och sedan ska resultatet stÀllas mot att enbart ha analyserat betavÀrdet för portföljen för att komma fram till lÀmpliga matematiska uttryck nÀr man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begrÀnsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utlÀndska aktietransaktioner samt tvÄ olika optionsstrategier kommer ocksÄ att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter..

Ungdomsarbetslöshetens relation till ekonomiska pĂ„frestningar och skamgörande erfarenheter : En kvalitativ studie bland arbetslösa ungdomar i Östersund

Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist pÄ arbete och brist pÄ arbetskraft dÀr arbetslösheten blev ett samhÀlligt bekymmer som kom att pÄverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska pÄfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkÀnslorna ifrÄn. Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk pÄfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa lÀngre Àn en mÄnad och var mellan 19 till 25 Är.

Gruppdynamik i idrottsundervisning : Och hur det pÄverkar lektioners utfall

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->