Sökresultat:
1711 Uppsatser om Privata aktieägare - Sida 18 av 115
Aktierekommendationers vÀrde för privata investerare
Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat pÄ de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett vÀxande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett vÀxande antal rekommendationer i media och uppmÀrksamhet bland investerare.MÄnga som investerar har nÄgon gÄng oroat sig över att investera rÀtt. DÀrför kan man frÄga sig sjÀlv om de rekommendationer som vi intar frÄn affÀrstidningar och Internet har nÄgot vÀrde för investerare.
God vÄrdkvalitet inom Àldreomsorgen : Vilka kvalitetskrav stÀller kommuner pÄ utförare som bedriver hemtjÀnst i ett valfrihetssystem?
Andelen Àldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av vÀl fungerande Àldreomsorg. Kommunerna har ansvar för Àldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trÀdde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att vÀlja hemtjÀnstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjÀnsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare Àr den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att pÄverka kvaliteten i verksamheterna.
Arbetstagares kritikrÀtt - Skillnader mellan offentlig och privat sektor samt implikationer av Europadomstolens praxis
Det ena syftet med denna uppsats Àr att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifrÄga om arbetstagares kritikrÀtt. Det andra syftet Àr att undersöka konsekvenserna för denna rÀttighet av en dom frÄn Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anstÀllda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. BegrÀnsningar i denna rÀtt fÄr endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten fÄr inte sanktioneras i form av nÄgon negativ ÄtgÀrd som har med anstÀllningsförhÄllandet att göra, till exempel uppsÀgning eller avskedande.
Icke-finansiell riskhantering inom offentlig sjukvĂ„rd : En fallstudie pĂ„ Hudkliniken vid Universitetssjukhuset i Ărebro
Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Ărebro Universitetssjukhus (USĂ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USĂ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.
Cloud Services - ett förslag pÄ hur de kan anvÀndas inom e-handel
E-handelsföretagen försöker stÀndigt strÀva efter expansion. Samtidigt sÄ vill de ha en IT-lösning som Àr sÄ kostnadseffektiv som möjligt. SÀkerhet Àr ocksÄ nÄgonting som företagen vÀrderar vÀldigt högt. Cloud services Àr nÄgot som kan anvÀndas för detta. Men e-handelsföretagen mÄste först och frÀmst kÀnna att de har nÄgonting att utvinna av dessa.
WarrantvÀrdering : En jÀmförelse mellan Monte-Carlo och Black-Scholes
Syftet med denna uppsats Àr att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa tvÄ vÀrderingsmetoder jÀmförs.Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de aktier som ingÄr i arbetet dÄ modellerna tar hÀnsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten.De skillnader som uppstÄr mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror frÀmst pÄ skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bÀttre resultat Àn den vedertagna Black-Scholes modell, dÀremot Àr Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt..
SjÀlvutlÀmning i dagboksbloggen : PÄ grÀnsen mellan privat och offentligt
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur bloggens innehÄll reflekterar bloggarens syn pÄ vad som Àr privat och vad som Àr offentligt. Detta har skett genom att först urskilja följande Àmnen i bloggarna: vÀnner, jobb, sömn, mat, hÀlsa, nöje, familj, sex och pengar, och sedan undersöka vilka av dessa Àmnen som respektive bloggare anvÀnder sig av och vilka som utelÀmnas frÄn bloggen. De Àmnen som anvÀnds av bloggarens blir dÄ offentliga, medan de som utelÀmnas förblir privata. Funktionerna av sjÀlvutlÀmning ? sjÀlvförtydligande, social bekrÀftelse, social kontroll och relationell utveckling - har analyserats och slutligen har skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga bloggarna undersökts. Den teoretiska ramen bestÄr av kategorierna; privat och offentligt, medierad voyeurism, empowering exhibitionism samt ett renodlat likhetsperspektiv inom genusdiskurs.
Gamla filmer görs nya : En studie om hur institutioner gör gamlaoffentliga och privata filmer tillgÀngliga för en publik
Gamla filmer Àr ju kulturhistoria i visuell form och som pÄ nÄgot sÀtt mÄste bevaras, förvaras rÀtt för att kunna utnyttjas i framtiden som historieinformerande media och till forskning.Syftet med denna uppsats var att fÄ en bÀttre uppfattning om i vilken utstrÀckning gamla filmer tillgÀngliggörs vid lÀnsmuseer och institutioner i Sverige.DÀrmed ocksÄ undersöka hur man hanterar, bevarar och eventuellt efterbearbetar dessa gamla offentliga och privata filmer och hur respektive presentationsstrategier ser ut.För att fÄ ett svar pÄ dessa frÄgor, utfördes en enkÀtundersökning dÀr lÀmpliga enkÀtfrÄgor skickades till lÀnsmuseichefer, bild samt filmansvariga pÄ 26 olika museer och institutioner.Resultatet blev kortfattat att nÄgra fÄ museer har ingen hantering överhuvudtaget av gamla filmer. En större andel har en mycket liten hantering och efterbearbetning. I mÄnga fall lÀmnar man efterbearbetningen till nÄgon utomstÄende eller accepterar de DVD-kopior man fÄr frÄn Filmarkivet i GrÀngesberg. Detta Àr helt beroende av vilka ekonomiska resurser man har.FÄ gör ett komplett arbete med förvaring, digitalisering och efterbearbetning, frÄn gamla filmer, till genomarbetad DVD.Museerna har sedan en hel del varianter, pÄ hur de tillgÀngliggör sitt material.UpphovsrÀtten kan mÄnga gÄnger begrÀnsa tillgÀngligheten pÄ ett existerande filmmaterial..
En studie om skillnader i statliga och privata bolags hÄllbarhetsredovisningar
This study examines differences between private and state-owned companies' sustainability reports for the year 2010. Three state-owned companies and three private companies in three different industries have been examined. An effort has been put to explaining if differences are related to the owner or to the industry. The basis for this is that the state owned companies are required to present a sustainability report according to shareholder demands, while the private owned aren?t obligated to present their sustainability efforts.The study has a qualitative basis, and empirical data have been collected by the authors.
Familjehemsutredningar : SocialtjÀnstens arbete med privata aktörer
This essay deals with the social services cooperation with the private sector relating to foster care. The aim was to examine whether and what the causes may be that the social service transfer tasks of authority to private actors. Furthermore, we have examined and discussed if such a working procedure can lead to consequences for the individual child and how / if the children's legal security is affected. Survey methodology is qualitative in nature where we conducted semi-structured interviews with three persons who work in different ways to be involved in work with a foster family. We have also made use of questionnaires sent to social workers around the country.The result has been interpreted on the basis inter alia, legal texts, legislative history, and two theories which have their origin in organization theory.
Konfliktlösningsregeln. Kommuner och landsting
Den 1 januari 2010 infördes den sÄ kallade konfliktlösningsregeln i Konkurrenslagen (2008:579) 3 kap. 27 § som syftar till att hantera situationen nÀr saten, en kommun eller ett landsting konkurrerar med privata aktörer. Enligt regeln fÄr staten, en kommun eller ett landsting förbjudas att i en sÀljverksamhet tillÀmpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller Àr Àgnat att snedvrida, förutsÀttningarna för en effektiv konkurrens pÄ marknaden. Ett sÄdant förbud fÄr Àven meddelas om förfarandet hÀmmar, eller Àr Àgnat att hÀmma, förekomsten av sÄdan konkurrens. Kommuner och landsting kan, under samma förutsÀttningar som ovan, Àven förbjudas att bedriva en viss sÀljverksamhet om sjÀlva verksamheten anses ha denna effekt.
Privata skogsÀgares benÀgenhet till röjning i GudrunomrÄdet : En kvalitativ intervjustudie
The purpose of this study was to examine how small-scale private forest ownersmake decisions regarding pre-commercial thinning. In 2015 it is ten years agosince the storm Gudrun hit the southern parts of Sweden and now large areas arein need of pre-commercial thinning. This study is built upon qualitativeinterviews with seven small-scale private forest owners with forest properties inthe county Kronoberg. The respondents were chosen by the modelSKOGSĂGARPROFILENTM (forest owner profile).The results of the interviews showed that five categories: ownership, the stormGudrunÂŽs impact, silviculture, forestry contacts and driving force was important.How will their purpose and aim affect the pre-commercial thinning? Personalinterests, and expectations of the next generation to take over, are purposes thisstudy has found.
Kommunikativa skillnader mellan en privat och en offentlig organisation - en komparativ fallstudie av företag under omorganisering
Dagens globala samhÀlle utövar ett tryck pÄ organisationerna, vilket gör att mÄnga organisationer mÄste genomgÄ organisationsförÀndringar för att bÀttre kunna möta de nya kraven. Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om förÀndringsrelaterad kommunikation skiljer sig Ät mellan privata och offentliga organisationer. Undersökningen utformades som en komparativ fallstudie. DÄ skriftlig information angÄende organisationsförÀndring ibland Àr det första som nÄr medarbetarna valdes dokumentanalys som metod. I analysen har vi utgÄtt frÄn tre perspektiv pÄ organisationsförÀndring, nÀmligen det strukturella perspektivet, HR-perspektivet och det symboliska perspektivet, samt Kotter och Cohens normativa Ättastegsmodell.
Konsten att styras: mots?ttningar inom regionala kulturbolags m?lstyrning
Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.
Makars pensionsrĂ€ttigheter vid bodelning i anledning av Ă€ktenskapsskillnad. SĂ€rskilt om privata pensionsrĂ€ttigheter och oskĂ€lighetsbegreppet i ĂktB 10:3
Merparten av det svenska folket kan idag rĂ€kna med att vid arbetslivets slut erhĂ„lla viss ersĂ€ttning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sĂ€gas bygga pĂ„ tre delar, dels allmĂ€n Ă„lderspension som tillhandahĂ„lls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsĂ€kringssystemet, dels tjĂ€nstepension som kompletterar den allmĂ€nna pensionen, vilket utgör utfĂ€stelser till viss pensionsrĂ€tt av arbetsgivare gentemot sina anstĂ€llda. Utöver detta kan var och en vĂ€lja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsĂ€kring eller individuellt pensionssparande. Ett sĂ„dant privat sparande Ă€r för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och dĂ€rmed inte Ă€r anstĂ€lld och berĂ€ttigad tjĂ€nstepension. Ăven för dom som genom sin anstĂ€llning erhĂ„ller tjĂ€nstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.