Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera vad företag inom den privata sektorn har för uttalade motiv till att hållbarhetsredovisa.Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med olika företag verkande inom olika branscher. Intervjuerna hade alla en intervjumall som utgångspunkt vid intervjun. Empirin har kommit oss tillhanda från intervjuer med elva företag. Fem telefonintervjuer genomförda med Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup och Fritidsresor.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Bakgrund och problem: Majoriteten av försäljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sådana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i två kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan på beviljandet av handelskrediter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar äldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta längre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om äldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsättningarna är olika mellan tjänstemän och yrkesmän. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hälsa och kompetens. Studien visade också på olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Något som har blivit en stor fråga på sistone där arbetsgivare tvingats ta ställning är huruvida anställda har tillåtelse att använda sina privata enheter på arbetet eller inte. Användandet av smarta telefoner och surfplattor i privatlivet har på bara några år ökat relativt drastiskt. I och med detta så har viljan också blivit större bland arbetare att kunna utnyttja sina privata enheter även i arbetslivet. Detta fenomen kallas för Bring Your Own Device och implementationen av detta kan orsaka vissa problem och kan exempelvis påverka nätverkssäkerheten. Arbetet ämnade, att genom en enkätundersökning, undersöka hur pass vanligt det var att man tillät privata enheter i arbetet bland Sveriges kommuner och landsting.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt kvinnornas olika roller återspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser. De frågeställningar som besvaras med hjälp av detta arbete är följande: ? På vilket sätt återspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfären? ? På vilket sätt kan dessa roller analyseras utifrån perspektiven genus, klass samt etnicitet? Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden 1930-1935. Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt Jürgen Habermas privata och offentliga sfären. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet används också för att besvara minafrågeställningar. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans främsta roll var knuten till den privata (intima) sfären. De analyserade reklamverksamheterna återspeglade dock även olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa områden verkade underordnas husmodersrollen.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

The purpose of this essay is to investigate and analyze how widely and intensive genderequality issues are considered within Swedish companies. Qualitative interviews werearranged with personnel managers within each company, and complemented with aquestionnaire amongst the employees. The collected information was analysed on the basis ofgender theory, organization and change theory, theory of equal opportunities and historicalstatistics. The outcome of the analysis indicates that companies find gender equality of highinterest, and important to address within the daily work. However the analysis also shows thateven though the companies find gender equality important it is only adopted within few areas,and not across all departments.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka naprapater och privata sjukgymnasters syn på varandras yrkesroll. Anledningen till att författarna valde just dessa två yrkesgrupper var, att båda grupperna behandlar personer med problem från rörelse- stödjeorganet. Författarna bestämde sig för att utföra semistrukturerade intervjuer på tre naprapater och två sjukgymnaster. All data kodades och av analysresultaten skapades följande huvudkategorier: Resurs, attityder, samarbete och kunskap. Resultatet av studien indikerar på att båda grupperna ser varandra som en god resurs och samarbetspartner inom vissa områden.

Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger & Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande.

Under de senaste årtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

Uppsatsen undersöker med en systematisk litteraturöversikt centrala teman inom ledarskapsforsk­ningen mellan åren 1940 och 2010. Finns det någon skillnad mellan äldre (1940-1999) och yngre ledarskapsforskning (2000-2010)? Vidare undersöks typ av artik­lar, var de är skrivna och av vem. Uppsatsens analys består av 2815 artiklar som har ordet ?leadership? i titeln, fo­kus var innehållet i titlarna.

Hur värderar man ett företag som står inför en börsintroduktion? Vilka faktorer skall inkluderas respektive exkluderas vid prissättningen av ett företag? Dessa frågor spelar en central roll i detta arbete.För att på ett så pedagogiskt och korrekt sätt som möjligt kunna urskilja denna verklighet har vi valt att följa ett företag som i skrivande stund står inför en börsintroduktion på den amerikanska börsmarknaden. Detta företag är Fisker Automotive, ett bilmärke som tillverkar miljömedvetna fordon som lämnar minimalt miljöavtryck och som levererar maximal prestanda.Med hjälp av en avkastningsvärdering har vi kommit fram till ett värde på företaget och dess aktie, $42,32. Vi har i arbetet inte spekulerat i huruvida detta är ett över- eller undervärde, utan arbetets fokus har legat på processen att ta fram de variabler som är centrala vid en värdering av företag som inte är börsnoterade..