Sökresultat:
1556 Uppsatser om Privata aktörer - Sida 62 av 104
Barns inflytande i förskolans samling
Abstract
Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring samlingens betydelse och de förvÀntningar de har pÄ samlingen. Jag vill ocksÄ undersöka pÄ vilket sÀtt barn visar intresse för samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för samlingen, och genom att sjÀlv observera barnen. Studien bygger Àven pÄ att se skillnader i tvÄ olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmÀn inriktning.
Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn mina fyra frÄgestÀllningar.
Publika trÄdlösa nÀtverk : Man-in-the middle attacker och skydd
Ă
tkomst till internet via trÄdlösa nÀtverk ses som en sjÀlvklarhet för anvÀndare med tillgÄng till mobil, dator eller annat typ av utrustning som kan skicka eller mottaga datatrafik. Det har gjort att utvecklingen samt tillgÀngligheten av trÄdlösa nÀtverk har blivit mer utbredd. Antingen via privatpersonens egna hem, via sin arbetsplats eller skola samt företag som bedriver tillfÀlliga boende som hotell, café eller andra platser som erbjuder internet via sitt privata nÀtverk. Med den ökade tillgÀngligheten ökar Àven sÀkerhetsrisken för anvÀndaren antingen frÄn yttre hot dÀr anvÀndare vill fÄ tillgÄng till andra anvÀndares data eller direkt attack frÄn Àgaren av nÀtverket. AnvÀndare kan kÀnna sig sÀkra med de skydd som finns tillgÀngliga som exempel antivirus och brandvÀgg men i och med att ansluta till ett publika nÀtverk kan en rad nya sÀkerhetshot uppstÄ i former av man-in-the middle attacker mot anvÀndaren.
Centralisering : En studie av Sveriges försÀkringskassor
Bakgrund: Graden av centralisering mÄste stÀndigt avvÀgas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svÀngt och de flesta försÀkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att skapa ett diskussionsunderlag för frÀmst FörsÀkringskassan i Kalmar lÀn, men Àven för andra försÀkringskassor och politiskt styrda organisationer, gÀllande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma.
Interorganisatoriska nÀtverk som stöd för införandet av RUP samt anvÀndandet av roller i RUP
Rational Unified Process (RUP) Àr en formaliserad systemutvecklingsmetod. Det har dock visat sig att RUP inte Àr helt enkelt att införa, dÀrför Àr det relevant att söka nya kostnadseffektiva vÀgar som stödjer införandet och anvÀndandet av processen. RUP anvÀnds av mÄnga sÄvÀl statliga som privata företag och dÀrför kan bildandet av interorganisatoriska nÀtverk vara ett kostnadseffektivt sÀtt att utbyta erfarenheter om införandet och anvÀndningen av roller i RUP. Syftet med denna uppsats var att ta fram koncept för hur ett interorgani- satoriskt nÀtverk bör vara uppbyggt för att stödja införandet av RUP samt anvÀndandet av roller i RUP. Resultatet visar att vid bildandet av interorganisatoriska nÀtverk bör syftet och mÄlet med samarbetet klargöras.
Den neutrala rollen i det empatiska mötet : En studie om hur det emotionella lönearbetet tar sig uttryck hos boendehandledare och vilka följder som kan tillkomma.
En boendehandledare arbetar pÄ ett gruppboende för personer med förstÄndshandikapp och Àr ett stöd i brukarnas aktiviteter inom hemmet. I yrket ingÄr ett emotionellt lönearbete dÄ personalen anpassar sina kÀnslouttryck gentemot brukarna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn fem semistrukturerade djupintervjuer med boendehandledare frÄn samma gruppboende undersöka i vilka former det emotionella lönearbetet tar sig uttryck samt vilka konsekvenser som kan uppstÄ i samband med detta. Resultatet visade att boendehandledarna genomför ett rolltagande pÄ arbetsplatsen dÄ de i interaktionen med brukaren arbetar aktivt med att inge ett neutralt uttryck genom att ta pÄ sig en ?professionell rock? och dölja sina naturliga kÀnslouttryck.
Synskadad pÄ UmeÄs museer : SvÄrigheter och förutsÀttningar
Till sjöss Ă€r den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta strĂ€cker sig frĂ„n befĂ€lhavaren till den individuella sjömannen. Ăverstyrman, nummer tvĂ„ i dĂ€cksbefĂ€lsordningen, har flera olika ansvarsomrĂ„den. NĂ„gra vanliga exempel Ă€r bland annat att prioritera underhĂ„ll av fartyget, övervaka och leda arbetet pĂ„ dĂ€ck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i Ă„tanke Ă€r det inte svĂ„rt att tĂ€nka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, bĂ„de arbetsrelaterade och privata.
Analys av framtida potential för virkesköp frÄn privata skogsÀgare i VÀsterbottens lÀn : beslutsunderlag för virkesköpsstrategier
This study was conducted on behalf of SCA forest AB, VÀsterbottens forest administration. Timber procurement from non-industrial private forest owners has become an increasingly important part of SCA:s wood supply. The objectives of this study was to report the current forest conditions in the private forests in the county of VÀsterbotten, analyse the potential for procurement of wood from private forest owners, and provide a basis for decisions on future strategies for timber procurement from private owners.Material and data have been collected from different sources, mainly from Swedish National Forest Inventory and SKA-VB08. This material was the basis for the analysis and calculations performed with the Heureka application PlanWise. This study area was divided into six different analytical areas (Coastal south, Coastal middle, Lycksele, Inland south, Inland north, SkellefteÄ), where each area of analysis is represented by a number of municipalities.In this study, two scenarios were specified; one describing the current forest management with current harvesting levels and the effects of these assumptions, the second to illuminate what potential there is for future timber harvesting.
Gaturum för möten - hur gaturummets skala och gestaltning pÄverkar stadens sociala hÄllbarhet
MÄlet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan mÀnniskor. Uppsatsen har ocksÄ undersökt huruvida Àven vidstrÀckta gaturum kan fungera för mÀnniskor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbÀttra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstÄ hur Jan Gehl och Jane Jacobs erfarenheter kan tillÀmpas pÄ konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstÄ stadslandskapet med.
Begreppet ?mÀnsklig skala? anvÀnds i hög utstrÀckning bland landskapsarkitekter, men det Àr osÀkert om dÀr finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del bestÄr dÀrför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebÀra.
Med hjÀlp av en litteraturstudie samt dÀrpÄ följande observationer av tvÄ gaturum undersöktes huruvida det gÄr att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i sÄ fall var sociala interaktioner förekom mellan mÀnniskor.
NÀr det individuellt rationella blir kollektivt slöseri : Bör fstighetsbolagen i Karlstad införa individuell mÀtning av vatten och vÀrme?
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
NÀr karriÀren krackelerar? En studie om hur unga journalister tÀnker kring situationen pÄ arbetsmarknaden
Den hÀr uppsatsen lÄter sex unga journalister komma till tals med avseende pÄ hur de tÀnker kring förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tÀnker kring sin karriÀr, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utstrÀckning kringgÄr lagen om anstÀllningsskydd (LAS). Det innebÀr att mÄnga journalisters första arbetslivserfarenheter bestÄr av vikariat och tillfÀlliga anstÀllningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser pÄ det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det Àr att komma ut i arbetslivet frÄn en journalistutbildning. En viktig slutsats frÄn studien Àr att de sex intervjupersonerna pÄ olika sÀtt fÄtt anpassa sina liv efter branschens krav pÄ flexibilitet, tillgÀnglighet och rörlighet.
Reglering av sociala medier i arbetslivet
Sociala medier har fÄtt en allt större roll i det svenska samhÀllet och anvÀndarantalet ökar stÀndigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lÀttillgÀnglig genom exempelvis smarta telefoner har sÀttet som kommunikation idag sker pÄ fÄtt nya dimensioner. Privatlivet har sÄledes börjat gÄ in i arbetslivet och tvÀrtom, vilket har lett till att grÀnsen blivit otydlig och svÄrdefinierad. Vad arbetstagare fÄr uttrycka i sociala medier Àr omdiskuterat och Äsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer gÄr isÀr. Den grundlÀggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskrÀnks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och Àven rÀtten att kritisera arbetsgivaren begrÀnsas.
Betydelsefulla Faktorer för Investering i en Integrationsplattform ?Ett Top Management Perspektiv
FrÄn att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom frÀmst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergÄtt till att ses som en grund för affÀrerna. Samtidigtkarakteriseras mÄnga organisationers IS/IT miljöer av lÄg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom bÄde privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. DÄ det rÄder en informationsbrist kring vad som pÄverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primÀra syfte att bidratill att skapa en ökad förstÄelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundÀrt syftevar Àven att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större pÄverkan Àn andravid dessa beslut och om dessa kategoriers pÄverkan skiljer sig Ät mellan privat och offentligsektor.
Avreglering av det svenska spelmonopolet -Hur pÄverkas aktörerna pÄ marknaden?
Bakgrund och problem: Spelmarknaden Àr en bransch som haft en otrolig tillvÀxt desenaste Ären, framför allt beroende pÄ att den tekniska utvecklingen gÄtt framÄt i rask taktoch dÀrmed möjliggjort nya kanaler för utbud av spel. Spelmarknaden i Sverige har sedanlÄng tid tillbaka varit statligt reglerad och pÄ grund av det endast varit förbehÄllen vissaenstaka aktörer. PÄ senare tid har denna monopolsituation ifrÄgasatts flitigt av sÄvÀl olikariksdagspartier som av EU. Inför riksdagsvalet 2006 var en förÀndring av spelmarknadenett löfte frÄn alliansen vid eventuell valseger. Eftersom alliansen segrade har regeringentillsatt en utredning om spelmonopolet som ska vara klar 15 december 2008.
Lova guld eller gröna skogar - En översyn av av motstridigheter inom riksintressesystemet med fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material
Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med
sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material.
Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar
kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn
samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer
intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt
med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och
70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange
lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det
skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och
bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.
En (o)möjlig kombination? : Polisen-chefen-kvinnan
Vilka roller mÀn och kvinnor spelar i samhÀllet har bland annat genom Ären uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfÀren har prÀglats av den manliga nÀrvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfÀren, det vill sÀga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom Ären inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av mÄnga inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn pÄ det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrÄn teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.De resultat som framkommit visar pÄ att den omgivning cheferna upplever inte Àr sÀrskilt förÀndringsvÀnlig och delvis pÄverkad av manlighetsideal.