Sök:

Sökresultat:

1059 Uppsatser om Privat vćrd - Sida 11 av 71

Outsourcing och insourcing i fastighetsföretag : jÀmförelse av ett privat fastighetsföretag och ett kommunalt fastighetsföretag

 Titel: Outsourcing och insourcing i fastighetsföretag ? jÀmförelse av ett privat fastighetsföretag och ett kommunalt fastighetsföretag Författare: Karolina Eklöw & Sofia LöfströmHandledare: Bengt Larsson Termin: VT 2010 Ett fastighetsföretag kan sköta sin skötsel och verksamhet via outsourcing och insourcing, det gÄr bÄde att kombinera dessa tvÄ eller att vÀlja en av dem. Outsourcing innebÀr att ett företag lÀgger ut uppgifter pÄ entreprenad och dÀrmed lÄter andra sköta dem medan insourcing Àr nÀr ett företag har haft outsourcade aktiviteter och sedan tar tillbaka dessa för att sköta i egen regi.  Det finns bÄde fördelar och nackdelar med dessa alternativ, fördelar med outsourcing kan vara kostnadsbesparing och att företaget kan fokusera pÄ det som Àr vÀsentligt. Nackdelar Àr att kontroll över de outsourcade aktiviteterna förloras och att information kan lÀcka ut. Med insourcing Àr bl.a.

FörmÄnsbeskattning av Àgare i fÄmansföretag

Under de senaste Ären har det skett en kraftig ökad fokusering frÄn SKV:s sida att privat beskatta Àgare för stugor, bÄtar och bilar som anvÀnds som en del i nÀringsverksamheten oavsett om de anvÀnts privat eller inte. Ett problem som har uppstÄtt Àr om beskattning av förmÄner för Àgare i fÄmansföretag ska beskattas utifrÄn dispositionsrÀtten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan Àgaren göra för att undgÄ beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som Àr bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra nÀr en delÀgare i ett fÄmansföretag presumeras ha dispositionsrÀtt och om Àgarna dÀrmed ska förmÄnsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rÀttsfall som behandlar problematiken kring detta.

Kunskapsförmedling och moralpredikan : en analys av TV-programmen Arga snickaren, LyxfÀllan och Rent hus

Genom att titta pÄ tre stycken TV-program; Arga Snickaren, LyxfÀllan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad Àr det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan fÄ. För att förstÄ och analysera mitt material har jag anvÀnt mig av de teoretiska utgÄngspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfÀr, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta pÄ TV-programmen och dÀrefter jÀmföra materialet för att förstÄ och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har anvÀnt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgÄngspunkt för att förstÄ uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar pÄ olika sÀtt i respektive TV-program. Den gemensamma nÀmnaren Àr att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt frÄn renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan dÀr experten fostrar deltagaren i att förÀndra sitt beteende och bli en god samhÀllsmedborgare, allt enligt normen.

FöretagshÀlsovÄrd & SjukfrÄnvaro - en översyn

I perioden 1997-2003 ökade sjukfrÄnvaron i Sverige marknad och sjukfrÄnvaroproblematiken blev en politiskt viktig frÄga. En rad utredningar initierades av staten varav flera avsÄg företagshÀlsovÄrdens roll i sjukfrÄnvaroproblematiken. I takt med att ökningen i sjukfrÄnvaron fick allt mer uppmÀrksamhet i media intensifierade staten sina försök att hejda ökningen, och sjukfrÄnvaroproblematiken flyttades högre upp pÄ den politiska dagordningen. Uppsatsen syftar pÄ att granska företagshÀlsovÄrden och dess roll i samhÀllet som ett verktyg i kampen mot ohÀlsan i arbetslivet. Detta kommer att göras genom att granska de rÀttsregler som finns förknippade med företagshÀlsovÄrd och huruvida dessa rÀttsregler fungerar sÄ som staten hade tÀnkt.

Makars pensionsrĂ€ttigheter vid bodelning i anledning av Ă€ktenskapsskillnad. SĂ€rskilt om privata pensionsrĂ€ttigheter och oskĂ€lighetsbegreppet i ÄktB 10:3

Merparten av det svenska folket kan idag rĂ€kna med att vid arbetslivets slut erhĂ„lla viss ersĂ€ttning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sĂ€gas bygga pĂ„ tre delar, dels allmĂ€n Ă„lderspension som tillhandahĂ„lls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsĂ€kringssystemet, dels tjĂ€nstepension som kompletterar den allmĂ€nna pensionen, vilket utgör utfĂ€stelser till viss pensionsrĂ€tt av arbetsgivare gentemot sina anstĂ€llda. Utöver detta kan var och en vĂ€lja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsĂ€kring eller individuellt pensionssparande. Ett sĂ„dant privat sparande Ă€r för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och dĂ€rmed inte Ă€r anstĂ€lld och berĂ€ttigad tjĂ€nstepension. Även för dom som genom sin anstĂ€llning erhĂ„ller tjĂ€nstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.

Human resource management inom parkförvaltning

Syfte: I denna studie vill jag undersöka hur rekryteringsprocesser, gruppdynamik och motivationsfrÄgor behandlas inom kommunal och privat parkförvaltning. Dessa frÄgor behandlas inom ramen för Human resource management, som handlar om att ta till vara pÄ mÄlen för organisationer och medarbetares behov att utvecklas pÄ jobbet. Med en Àmnesinriktad litteratur och en kvalitativ intervjuteknik vill jag undersöka de frÄgor som aktualiseras av dem som arbetar inom kommunal regi och i privat företagande. FrÄgorna delades upp i ÀmnesomrÄdena; organisation, rekrytering, medarbetare, motivation och gruppdynamik. Metod: Intervjuerna studerades ingÄende och vid upprepade tillfÀllen för att fÄ en uppfattning om var kÀrnan i informationen som informanterna delgivit mig lÄg. DÀrefter analyserades texterna och resultaten delades in i teman; synen pÄ organisation och rekrytering/motivation och karriÀrmöjligheter och gruppdynamik pÄ arbetsplats. Slutsats: Det visade sig att ledarna till stor del litar pÄ medarbetarnas förmÄgor att hitta motivation och att arbeta tillsammans i grupper.

?Det sitter i ryggmÀrgen? ? En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalister

Titel ?Det sitter i ryggmÀrgen? ? En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalisterFörfattare Caroline Hanner & Rebecca JohanssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin VÄrterminen 2012Handledare Nicklas HÄkanssonUppdragsgivare Ulrika Hedman, JMGSidantal 46 sidor (exklusive bilaga)Antal ord 17 584 ordSyfte Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur frilansande journalister som bloggar resonerar kring sitt bloggande i förhÄllande till sin journalistroll.Metod och material Sex kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie har visat att dessa frilansjournalister bloggar för att marknadsföra sig sjÀlva, kunna pÄverka, hÄlla sig uppdaterade, det Àr ett fritt medium, kunna interagera med sinalÀsare samt att de finner det roligt. De tycker att de pressetiska reglerna ska och bör appliceras pÄ bloggen. Detta för att ha förtroende hos lÀsarna. Dock Àr de motsÀgelsefulla i sina svar, och faktorer som tidspress och liknande gör att det inte alltid tycks vara lika lÀtt och sjÀlvklart i praktiken.

Kvalitetsskillnader i frisörutbildningar, finns det?

SamhÀllet erbjuder flera vÀgar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvÀgarna idag Àr privat frisörskola och gymnasial programskola. Den hÀr uppsatsen har varit inriktad pÄ att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program pÄ gymnasiet och fristÄende skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som Àr godkÀnda av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret pÄ den frÄgan Àr inte given. Nej, en handfull intervjuer av Ätta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgÄtt privat utbildning godkÀnd av SFF, har lÀttare att fÄ anstÀllning som frisör beroende pÄ vilja intresse och motivation.

RÀtt person pÄ rÀtt plats! : Styrning för att behÄlla kompetent personal i organisationen, en jÀmförelse mellan offentlig och privat sektor

Bakgrund: TjĂ€nstesektorn i Sverige vĂ€xer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anstĂ€llda en allt viktigare resurs för organisationer. DĂ€rmed stĂ„r dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behĂ„lla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och sĂ„ledes föddes vĂ„rt intresse för att göra en jĂ€mförelse mellan offentlig och privat sektor vad gĂ€ller styrningför att behĂ„lla sina anstĂ€llda. Studien utgĂ„r ifrĂ„n fem styrningsverktyg som Ă€r centrala för att behĂ„lla anstĂ€llda i organisationen.

New Public Management och resursfördelning i offentlig sektor : PÄ lika villkor?

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

SjÀlvhjÀlp pÄ internet: Skillnader, hinder och möjligheter : En komparativ studie mellan ett kommunalt och ett privat forum

I den hÀr undersökningen har vi tagit del av diskussioner pÄ tvÄ nÀtforum. Det ena Àr Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra Àr Soctanterna pÄ nÀtet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. VÄrt material bestÄr av trÄdar dÀr unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hÀlsan och som dÀrför har sökt hjÀlp pÄ dessa forum. I studien jÀmförs de tvÄ forumen med utgÄngspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna pÄ nÀtet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer pÄ Flashback.

Elevers anvÀndning av datorn och Internet i skolan

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen anvÀnder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dÄliga pÄ att söka fakta och information pÄ Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite nÀrmare.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning som dels Àr kvalitativ, men den Àr ocksÄ kvantitativ eftersom en del frÄgor handlar om mÀngden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor, en med högre datortÀthet och en med lÀgre för att utforska om det fanns nÄgon skillnad mellan skolor med olika förutsÀttningar. Litteraturen som jag har anvÀnt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över anvÀndning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring Àmnet.Resultatet visar att datorer och Internet anvÀnds flitigt i skolan men har inte tagit över andra lÀromedelsformer.

"Konflikter bidrar till en levande verksamhet" : En kvalitativ studie om ledarskapets inverkan vid konflikthantering i privat och offentlig Àldreomsorg

This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns ?leadership/leadership styles?, ?conflict management?, ?to be active in the private/public elderly care?.

VÀgar till överlevnad. : En kvalitativ studie avseende hur Ätta företag inom privat sektor förhÄller sig till och bemöter förÀndrade förutsÀttningar för att överleva pÄ marknaden.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

PÄ dina eller mina villkor? : Att handla utifrÄn profession eller privata grÀnser i tabubelagda situationer i förskolan

Syftet med min essÀ Àr att uppmÀrksamma hÀndelser i pedagogens vardag som ibland eller kanske oftast gÄr pedagogen förbi eller Àr tabubelagda: Att förskolepersonal eller i och för sig all personal som arbetar med mÀnniskor, arbetar pÄ och gör saker som Àr obekvÀmt för oss som personer. FrÄgan vÀcktes i mig dÄ jag började reflektera över mitt handlande i de pÄ förskolan förekommande vardagssituationer, dÀr jag/vi kvickt handlar i stunden och utifrÄn situationen. Men handlade vi pÄ bÀsta sÀtt? Har jag som förskollÀrare rÀtt att kÀnna och tÀnka utifrÄn mig sjÀlv som person och vad fÄr jag uttrycka? EssÀn bygger pÄ hÀndelser som förekommit och som jag deltagit i under mitt arbete pÄ förskolan och som sedan stannat kvar i mitt minne.Under arbetets gÄng har jag kommit fram till att mitt agerande pÄ förskolan idag Àr förÀndrat genom att jag pÄbörjat min förskollÀrarutbildning. MÄnga gÄnger tidigare har jag handlat pÄ samma sÀtt i liknande situationer utifrÄn mitt som jag sjÀlv kallar det, sunda förnuft.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->