Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Bakgrunden till denna uppsats är att i Sverige borde alla medborgare ha samma rätt att uttrycka sin åsikt. Det är en grundläggande rättighet som försvaras i vår grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mänsklig rättighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rätten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten är i första hand tillförsäkrad medborgaren gentemot det allmänna och därmed skiljer sig rätten att uttrycka sig för anställda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrätten är lojalitetsplikten som följer av anställningsavtalet. Lojalitetsplikten innebär en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och därmed undvika situationer där vederbörande kan komma i pliktkollision.

Syftet med denna uppsats var att visa hur individuell lönesättning påverkade lärare och förskollärares uppfattning om sin situation. Jag ville dessutom visa om dessa gruppers upplevelser skilde sig från varandra. Slutligen var syftet också att jämföra lärarna och förskollärarnas upplevelser med det som var deras löneavtals syfte att de skulle uppleva. För att kunna uppfylla syftet utförde jag en fallstudie på ett rektorsområde I Östergötland. På rektorsområdet utförde jag en intervju av rektorn, som också var lönesättare, för att få veta hur lönesystemet såg ut samt hur väl det fungerade ur hennes synvinkel.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen..

Budget används av både den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, åtagande och till viss del även som kommunikation och motivation. De skillnader som finns är relativt små. Detta anser vi beror på att båda verksamheterna är budgetkopplade.

Intern kontroll är ett begrepp som fått ökad aktualitet i spåren av olika finansiella skandaler i Privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav på kostnadseffektivitet också bidragit till ett ökat fokus på intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, såsom ett landsting, är reglerad av lagar. I kommunallagen fastslås att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats är att undersöka olika aktörers perspektiv på den interna kontrollen ett landsting.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera förändringen i användningen av BSC samt eventuella avtryck som förändringen medfört i en svensk kommun. Metod: Vi valde kvalitativ metod då information samlades in genom ett antal intervjuer vilka ägde rum på Utvecklingsnämnden i Helsingborgs Stad. Teoretiska perspektiv: Utformningen av den teoretiska referensramen har blivit resultat av våra studier av litteratur, forskningsrapporter, artiklar samt en stor del doktorandavhandlingar som behandlar Balanced Scorecard. Teori som var av intresse behandlade dels utformning och implementering, dels utvärdering och uppföljning av BSC. Empiri: I uppsatsens empiriavsnitt redovisas för data som erhållits från genomförda intervjuer med personalen som arbetar på Utvecklingsnämnden i Helsingborgs Stad samt vilka har varit involverade i BSC under en längre tid.

Ordet förändring är något som människor ofta associerar till olika typer av förändring. Det kan vara förändringar för mig som individ, förändringar inom familjen, byte av boende eller förändringar i vädret. Förändringar kan även vara något som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förändringar kan uppstå som en följd av politiska beslut, förändringar i omvärlden, expansion eller beslut om effektivisering. Förändringar är givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket även innefattar flertalet anställda som påverkas av förändringarna.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ?Hållbar tillväxt?, vilket främst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet.

Förändringar sker i alla typer av organisationer och är ofta en svår uppgift att genomföra eftersom det är en komplicerad process som påverkar alla individer i en organisation och de behöver i sin tur skapa mening och förståelse av förändringen. Lagen om offentlig upphandling är den lag som reglerar hur kommuner hanterar upphandlingar och det är denna lag som ligger till grund för den studerade kommunkoncernens förändringsarbete med att byta affärssystem. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer under ett förändringsarbete i en kommunkoncern. Syftet är även att identifiera viktiga faktorer vid en förändring samt att utveckla en analysmodell för att förstå den process en kommun genomgår i ett förändringsarbete. Förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer ökas genom institutionell teori och litteraturen om sensemaking samt av de berörda aktörernas upplevelse av förändringsarbetet.

Inköp av PR-konsulttjänster har ökat explosionsartat i Sverige under de senaste två decennierna. Organisationer investerar stora summor i PR-konsulttjänster men trots detta saknas det studier som tar köparnas perspektiv som utgångspunkt. Denna studie syftar till att undersöka varför organisationer köper in PR-konsulttjänster. För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes en kvalitativ studie där företrädare för organisationer inom privat-, offentlig- och ideell sektor intervjuades. För att få en bredare förståelse analyserades det empiriska materialet utifrån de tre teoretiska synsätten: ekonomiskt rationellt, nätverkorienterat och institutionellt.

OPS är, i Sverige, en ny genomförandeform som innebär ett offentligt och privat samarbete vid främst större bygg och infrastrukturprojekt. OPS har växt fram som ett alternativ till de traditionella upphandlingsformerna, främst på internationell mark. Vid en större upphandling är det viktigt att välja rätt upphandlingsform till rätt projekt och därför är en utredning och granskning högst nödvändigt. För att närmare kunna analysera drivkraften för en OPS-upphandling behövs lämpliga teorier att luta sig emot. De teorier som studien tagit del av är Principal-Agent samt asymmetrisk informationsteori.

Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder.Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå.Metod.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det ärfrämst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst..

AbstractDuring the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted ?The Balanced Scorecard? by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through ?God ekonomisk hushållning?.