Detta är en kvalitativ studie om hur Luleå kommun förhåller sig till kompetensförsörjning. Ämnet är intressant att studera då det handlar om kommunens överlevnad, mer specifikt konkurrensen om arbetskraft mellan offentlig och privat sektor. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt analysera kommunens utvecklingsmöjligheter för att kunna ge förslag på förbättringar. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; Vilka kompetensförsörjningsstrategier använder sig Luleå kommun av? På vilket sätt förbereder kommunen sig inför sina kommande utmaningar? Vad betyder kompetensförsörjning för cheferna? Vilken resurstilldelning finns rörande kompetensförsörjning? Studiens datainsamling har främst skett genom intervjuer men har även kompletteras med dokument från kommunen.

Detta examensarbete tar upp frågan vilken betydelse olika typer av talat språk har för lärosituationen. Med hjälp av bland andra Ulla-Britt Kotsinas, Lars-Gunnar Andersson, Arne Maltén och deras idéer kring språkbruk har arbetets frågeställningar formulerats. Undersökningen genomfördes med en både kvalitativ och kvantitativ metod där två relativt olika skolor involverats. Den ena av dessa skolor är en relativt liten, privat skola i en storstad och den andra är en betydligt större kommunal skola, i ett mindre samhälle. Ett antal lärare har intervjuats och elever har svarat på enkäter som sedan har sammanförts i en analysdel. Resultatet av undersökningen tyder på en språklig medvetenhet hos lärarna på båda skolorna.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de privata och offentliga vårdcentralerna i Hallands län hanterar sina varumärken. Genom denna studie kan vi se hur vårdcentralerna utmärker sig från varandra i vårdmarknaden samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två olika verksamhetsformernas, de privata och de offentliga, hantering av varumärke.Studien är baserad på en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sex vårdcentraler, varav tre offentliga och tre privata, från Hallands län har deltagit i undersökningen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning och relevanta begrepp inom områdena varumärkesuppbyggnad och varumärkeskommunikation.Resultatet visar att varumärkesarbete är något som både de offentliga och de privata vårdcentralerna, medvetet och omedvetet, arbetar med. Vissa vårdcentraler anser att varumärkesarbete är något som är viktigt för deras verksamhet medan andra vårdcentraler ser det som mindre viktigt.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gåronden med fokus påinformation, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvårdnadsansvariga sjuksköterskor påtvå kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Information var en stor del av gåronden och kunde både lyfta och sänka gåronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan både bevaras och kränkas under gåroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gåronden. Att bevara patienternas integritet under gåronden ansågs varavårdpersonalens uppgift och i många fall enbart sjuksköterskornas.

Vi hade en föreställning om att det ibland kan vara svårt att som ledare i en arbetsgrupp skapa tillit samt effektivitet. Detta fångade vårt intresse och gjorde att vi närmare ville studera två arbetsledare och deras respektive arbetsgrupper gällande effektivitet, tillit samt ledarskap. Vårt syfte med undersökningen var att undersöka vilka ledarskapsfaktorer som kan inverka för att stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. För att besvara syftet med undersökningen togs följande problemformulering fram:Vilka ledarskapsfaktorer kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp?Utifrån uppsatsens syfte och problemformulering genomfördes två kvalitativa intervjuer med de två utvalda arbetsledarna, samt att en kvantitativ enkätundersökning genomfördes i de två arbetsledarnas respektive arbetsgrupper.Vårt resultat visar i huvudsak att det är anpassning efter situation och kontext, förmågan att frångå personliga intressen och istället se till det kollektiva intresset, flexibilitet och uppmärksamhet på arbetsgruppens behov och önskemål, samt stöd genom tillgänglighet som är de ledarskapsfaktorer som kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp..

?I denna studie studeras en organisation som förmedlar sina värderingar explicit.Många organisationer inom såväl privat som offentlig sektor väljer offentliggöra vilka värderingar som präglar organisationens arbete. Vad som sällan framgår är vad dessa värderingar innebär för den anställde. Det är mot denna bakgrund som studiens syfte arbetats fram. Studiens syfte är att undersöka vilken funktion organisationens explicita värderingar fyller i det vardagliga arbetet.I studien har sex intervjuer genomförts med anställda inom en organisation som gjort sina värderingar publika.

Bakgrund: Det primära syftet med ett kreditbetyg är att tillhandahålla information till kreditgivare och investerare angående ett företags återbetalningsförmåga. Kreditbetyget baseras både på publik och privat information och bör därför vid publicering påverka priserna på både kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsättning att dessa är semieffektiva marknader.Syfte: Syftet är att studera hur aktiekurserna för samtliga företag på Stockholmsbörsen, som erhåller kreditbetyg från S&P, påverkas vid en förändring av företagets kreditbetyg samt outlook.Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förändrat kreditbetyg. Vi har använt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en bråkdel av dessa är signifikanta på 10 % eller lägre. För att med säkerhet fastställa att ett förändrat kreditbetyg påverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning på 1 % nivå önskats för en majoritet av testerna. Således finner vi inte några starka bevis för att en förändring av kreditbetyg påverkar aktiekurser på den svenska marknaden.

Titel: Den vikande skivförsäljningen ? En statistisk analys av den svenska fonogramförsäljningen år 2000-2003Författare: Henrik AgertzKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-kursen VT 2005Syfte: Syftet är att analysera tre olika hypoteser rörande den negativa utvecklingen av fonogramförsäljningen år 2000 till år 2003 med hjälp av SOM-undersökningen på riksnivå.Metod och material: En statistisk analys av Riks-SOM under åren 2000-2003.Huvudresultat: Undersökningen ger inget stöd för att de som laddar ner musik som ett huvudsyfte med sin internetanvändning har minskat sin CD-konsumtion i annan grad än de som inte laddar ner musik som ett huvudsyfte.Det finns en skönjbar, om än inte statistiskt säkerställd, skillnad som visar att de som lyssnar mer frekvent på privat lokalradio inte har minskat sin CD-konsumtion i högre grad än de som lyssnar i mindre omfattning. Tvärtemot har de istället en potentiellt mindre nedgång i sin CD-konsumtion är de som lyssnar mindre frekvent, vilket kan bero på att de lyssnar ofta har ett större musikintresse.Hos de som har tillgång till en DVD-spelare i hushållet finns det inte heller någon skillnad i minskningen av CD-konsumtionen mot de som inte har tillgång till DVD-spelare.Dessutom visar undersökningen att de som stått för den enda statistiskt säkra nedgången i sin CD-konsumtion är dem mellan 15 och 24 år som även, under både år 2000 och 2003, är de största CD-konsumenterna..

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Dagens globala samhälle utövar ett tryck på organisationerna, vilket gör att många organisationer måste genomgå organisationsförändringar för att bättre kunna möta de nya kraven. Syftet med vår undersökning var att undersöka om förändringsrelaterad kommunikation skiljer sig åt mellan privata och offentliga organisationer. Undersökningen utformades som en komparativ fallstudie. Då skriftlig information angående organisationsförändring ibland är det första som når medarbetarna valdes dokumentanalys som metod. I analysen har vi utgått från tre perspektiv på organisationsförändring, nämligen det strukturella perspektivet, HR-perspektivet och det symboliska perspektivet, samt Kotter och Cohens normativa åttastegsmodell.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att implementeringen av dem blir framgångsrika är av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel där en misslyckad implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs.Följaktligen har flera studier gjorts gällande ERP-implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa på rekommenderade tillvägagångssätt genom att redogöra för implementeringens kritiska framgångsfaktorer ? de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgångsrik implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor.Författarna till denna uppsats ansåg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvändighet är applicerbara på organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgångsfaktorerna kan skilja sig åt eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor.