Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt.Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter.

I den här uppsatsen undersöker jag musikelever på gymnasiets estetiska program i Västerås, och vilken effekt undervisningen har på deras musikpreferenser. Resultaten baseras på två enkäter, en till elever och en till lärare. Undersökningen visar att eleverna till största delen är positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar på den musiken privat..

Personlig assistans är ett ständigt växande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberättigad resonerar när man väljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar på denna fråga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberättigade, varav två har kommunal anordnare och två har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen är till för personalen och att de privata anordnarna är till för de assistansberättigade.

Den första juli i år ska Sveriges apoteksmarknad omregleras, efter ett 40-årigt monopol. I och med förändringen, från att verka på en monopolmarknad till en konkurrensutsatt, ska Apoteket gå från ett tydligt samhällsuppdrag till en marknad med flera konkurrenter, vilket medför en stor omställningsprocess för Apoteket AB. Då Apoteket står inför stora utmaningar måste de anpassa både sin verksamhet och marknadsandel till den nya apoteksmarknaden. Apotekets målsättning är att fortsätta vara marknadsledare, vilket kräver att de måste förändra sig för att i framtiden kunna axla rollen som marknadsledare. Det blir viktigt för Apoteket att strategiskt arbeta med sitt varumärke för att sedan kunna använda det som en värdeskapande konkurrensfördel och lyckas kommunicera denna fördel för att skapa en stark relation till konsumenterna på en omreglerad marknad.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett företag som verkar på en monopolmarknad förändrar sin marknadsföring vid vetskapen om en framtida marknad med konkurrens och i sådana fall hur marknadsföringen förändras. En fallstudie om Apoteket AB undersöker syftet.Studien visar att det uppstår förändringar i en organisations marknadsföring vid en omreglering av en monopolmarknad.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.

Beställaren har efterfrågat för sin hobbyverksamhet en egen webshop där hon kan sälja sina produkter. Beställaren vill ha en användarvänlig sida för att kunna locka så bred publik som möjligt. I framtiden så kan sidan utvecklas till att låta fler säljare ha sina produkter på sidan. Sidan ska ha grundläggande funktioner som en fungerande varukorg, tydlig produktvy samt ett gränssnitt för att administrera produkter. De språk som sidan har utvecklats i är PHP, HTML5, MySQL och CSS.

Att recept som expedieras från apoteken är korrekta och att patienten får rätt läkemedel med rätt dosering är av största vikt. Det har i tidigare studier framkommit att fel och brister som skulle kunna äventyra patientens säkerhet förekommer i en betydande omfattning. Att rätta till dessa fel och brister tar både tid och resurser. Dessa studier är emellertid utförda till största delen på vanliga apotek, där en direkt kundkontakt kan minska kontakterna med förskrivare. Syftet med det här arbetet har varit att kartlägga hur vanligt det är med sådana fel och brister som kräver kontakt med förskrivaren innan receptet kan expedieras på Distansapoteket i Boden.

Att recept som expedieras från apoteken är korrekta och att patienten får rätt läkemedel med rätt dosering är av största vikt. Det har i tidigare studier framkommit att fel och brister som skulle kunna äventyra patientens säkerhet förekommer i en betydande omfattning. Att rätta till dessa fel och brister tar både tid och resurser. Dessa studier är emellertid utförda till största delen på vanliga apotek, där en direkt kundkontakt kan minska kontakterna med förskrivare. Syftet med det här arbetet har varit att kartlägga hur vanligt det är med sådana fel och brister som kräver kontakt med förskrivaren innan receptet kan expedieras på Distansapoteket i Boden.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen.

Titel: Låt oss göra det tillsammans ? Hur Medstop kan skapa värde tillsammans med sina kunderKurs: 2FE07E, Examensarbete i marknadsföring, 15 hpFörfattare: Jenny Axelsson, Therese HellborgHandledare: Michaela SandellExaminator: Frederic Bill Syfte: Då det blir allt viktigare för företag att ha en serviceinriktad syn på relationen med kunderna syftar denna uppsats till att skapa en förståelse för möjligheterna företag har att arbeta med co-creation of value som ett verktyg för att genom dialog och upplevelse i servicemötet stärka kundernas värde och därigenom relationen med dem.  Frågeställning: Hur kan Medstop stärka värdet för sina kunder genom att arbeta med co-creation of value?Metod: Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt och analyseras kvalitativt. Empirin samlas in genom tre olika metoder: observation, enkäter och intervjuer.

Begreppet intern kontroll har under de senaste åren blivit allt mer vedertaget och accepterat i såväl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmärksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur ställer högre krav på att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer där fokus ligger på att styra ekonomin och verksamheten. Det som kännetecknar en god intern kontroll är att det finns ändamålsenliga och väldokumenterade system och rutiner för styrning men även att redovisningen och övrig information är rättvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda på och beskriva hur fyra olika organisationer, två företag och två förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrån de komponenter som ingår i COSO-modellen.

Att lyckas med att locka användare till en webbplats är en sak enligt Nielsen (2001), men att få besökarna att återkomma gång på gång är en annan. Det gäller att webbplatsens utformning är sådan att besökaren kan utföra sina uppgifter och nå sina mål på ett enkelt sätt. Det är detta som är grunden för användbarhet. Genom att göra en undersökning på en Internetbanks webbplats har vi visat på vilka användbarhetsproblem som kan uppstå. Vi har även undersökt om användarna av en webbplats med privat och känslig information har särskilda krav på användbarhet.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Andelen äldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av väl fungerande äldreomsorg. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att välja hemtjänstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjänsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare är den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att påverka kvaliteten i verksamheterna.