Sök:

Sökresultat:

2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 56 av 172

Förekommer insider trading pÄ Stockholmsbörsen?

Vi har undersökt om det förekommer insider trading pÄ Nasdaq OMX Stockholm, Stockholmsbörsen. Insider trading avser transaktioner som görs av personer, eller personer i deras nÀrhet, inom ett företag som har insyn och tillgÄng till information som antingen Àr hemlig eller Ànnu inte hunnit kommuniceras ut till marknaden. Det finns delade meningar om huruvida insider trading Àr skadligt för marknadsplatsen i sin helhet. Vissa teorier pÄstÄr att bolagens kapitalkostnad ökar nÀr insider trading förekommer medan andra sÀger att insiders ökar effektiviteten i marknadens prissÀttning. Trots svÄrigheten att hitta klara bevis för att insider trading pÄverkar övriga investerare negativt finns risken att bara misstanken kan skrÀmma bort övriga investerare frÄn att handla sÄ lÀnge som insider trading förekommer.

Är aktiesplit en hit? : En eventstudie pĂ„ Stockholmsbörsen om aktiesplitar och överavkastning

Syfte: Studien har utrett om aktiesplit genomförda pÄ Stockholmsbörsen under Ären 2004-2008 genererat överavkastning och i sÄdana fall om det har funnits nÄgra skillnader i överavkastning beroende pÄ företagens storlek.Teori: Den effektiva marknadshypotesen, framförallt i dess semistarka form, har utgjort en teoretisk referensram för arbetet.Metod: En kvantitativ deduktiv forskningsansats har tillÀmpats med eventstudiemetodik som grund. Undersökningen behandlar en femÄrsperiod mellan 2004-2008 dÀr ett urval av 56 stycken splitar mötte uppsatta kriterier. Dessa delades in i tre undergrupper beroende pÄ bolagens kapitalstorlek vid splitgenomförandet. Kursdata för 250 dagar innan spliten och 250 dagar efter har samlats in för berörda bolag med hÀnsyn till splitdagen. OMXSPI har anvÀnts som jÀmförelseindex.Resultat: Resultatet tillsammans med hypotesprövning visar att överavkastning i samband med aktiesplit har pÄtrÀffats för hela populationen under mÀtperioden.

Kapitalstruktur och finansieringsformer : -En kvalitativ studie av ledningens syn pÄ kapitalstruktur och finansieringsformer i svenska Large Cap och Small Cap bolag

Funding is essential for companies to function. All companies must relate to the funding issue, whether they are working with it in an active manner or not. Funding can be done in two ways, either through equity or debt and the ratio between these are called capital structure. Already in 1958 Modigliani and Miller concluded that a company?s capital structure does not change the value of the company, thus the company?s debt in relation to equity is irrelevant.

PRODUKTUTVECKLING AV KONFEKTION MED KORTA LEDTIDER MED LITEN RISK FÖR DEFEKTER

Arbetets bakgrund Àr en studie av hur produktutvecklings- och produktionsstegen ser ut i teorin för klÀdföretag som produktutvecklar genom ?snabbt marknadsbesvarande genom korta ledtider? och producerar genom det ?progressiva buntsystemet?. Jag presenterar de olika processerna och vilka svÄrigheter de bÀr med sig. I arbetets metoddel Àr samma processer studerade i praktiken hos intermediÀra företag och fabriker i Kina och tre nordiska ?fast-fashion?-företag.

CRM i ett konkurrensutsatt monopol : En jÀmförande studie om arbetet med kundrelationer och kundlojalitet i spelbranschen

Efter ett antal företagsskandaler bestÀmde sig Sverige för, som mÄnga andra lÀnder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att trÀda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gÀlla. Svensk kod för bolagsstyrning Àr ett regelverk för företag registrerade pÄ börsen. Den innehÄller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansÀttningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda pÄ i vilket avseende bolag vÀljer att frÄngÄ koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen.

Revision i kommunala aktiebolag

Bakgrund: I Sveriges kommuner har det uppmÀrksammats ekonomisk misskötsel ochoegentligheter som har kommit att leda till en utformning av riktlinjer för bolagsstyrning ikommun- och landstingsÀgda bolag. Revisionen har en viktig funktion dÄ de ska utvÀrdera,kontrollera och följa upp systemet för bolagsstyrning. Till en början omfattade den kommunalarevisionen endast rÀkenskapsgranskning, men i samband med att Sverige blev medlem i EUinfördes direktiv om att endast auktoriserade revisorer fick granska de ekonomiskarÀkenskaperna. DÀrmed fick de kommunala revisorerna en annan roll. De intog rollen somlekmannarevisorer och fick i uppgift att granska de kommunala bolagens verksamhet utifrÄnkommunens mÄl och intentioner.Syfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur revisionen yttrar sig i kommunala aktiebolag.

Koncernavdrag : -Svenska koncernavdragsregler och deras förenlighet med EU-rÀtten.

Bolag ingÄr i koncerner av företagsekonomiska orsaker dÀr de kan tillförskaffa sig fördelar pÄ den marknad de befinner sig i och expandera utan stora kostnader. För att koncernbolag inte ska behandlas mindre fördelaktiga Àn andra former av bolagsbildanden har det dÀrför möjliggjorts för bolag inom en koncern att överföra vissa kostnader och intÀkter mellan bolagen för bÀttre skatteeffekter. En typ av vinstöverföring Àr det i denna uppsats behandlade koncernbidraget och för att kunna ge ett bidrag ska moderbolaget uppfyllt vissa krav, dÀribland att moderbolaget Àger mer Àn 90 % av dotterbolaget.  I Kap 35 IL finns koncernbidragsreglerna som behandlar frÀmst koncerner inom Sverige. Reglerna har ansetts ge en vÀldigt begrÀnsad möjlighet för grÀnsöverskridande koncerner att kunna ge och motta koncernbidrag vilket uppdagades i samband med ett antal avgöranden frÄn EU-domstolen - bland annat domen Mark & Spencer. RegR dömde dÀrför i flera mÄl som behandlade just grÀnsöverskridande koncernsituationer för att klargöra de svenska koncernreglernas förenlighet med EU-rÀtten.

Miljöredovisning En studie av svenska börsbolag inom industrisektorn

Bakgrund och problem: MiljöfrÄgan har historiskt sett varit relativt Äsidosatt och först islutet av 1900-talet kom den att uppmÀrksammas allt mer. PÄ senare Är har den förhöjdavÀxthuseffekten bidragit till att intresset för miljöfrÄgor har tilltagit och en omfattandesamhÀllsdebatt har uppstÄtt. Företagen har blivit alltmer införstÄdda med möjligheterna attbidra till en bÀttre miljö och samtidigt skapa sig ett attraktivt varumÀrke som förknippas medansvarstagande. Genom ökat miljömedvetande har ocksÄ upprÀttandet av miljö- ochhÄllbarhetsredovisning blivit ett sÀtt för företagen att kommunicera sitt miljöarbete till dessintressenter och omvÀrld. OvanstÄende lade grunden till att studera hur svenska börsbolaginom industrisektorn redovisar miljö- och hÄllbarhetsinformation i Ärs-, hÄllbarhets- ochmiljöredovisningar? Hur följer bolagen de lagar och standarder som finns för upprÀttandet avmiljöinformation och hur skiljer sig informationen Ät mellan bolagen?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera och beskriva hur ett urval av börsbolag inomindustrisektorn följer lagar och standarder, samt vilka verktyg bolagen anvÀnder vidredovisningen av miljöinformation.

DÀrför blev hemsidan min fristad...: en empirisk studie av relationen mellan det personliga och det politiska pÄ svenska privata feministiska hemsidor.

AbstractInom forskningen kring personliga hemsidor pÄ Internet har fokus frÀmst riktats mot identitetskonstruktion, hur jaget presenteras och de psykologiska och sociologiska orsakerna som ligger bakom. Min studie tar ett steg ifrÄn detta och integrerar studiet av den personliga hemsidan med studiet av den politiska hemsidan. Jag undersöker relationen mellan det personliga och det politiska pÄ svenska privata feministiska hemsidor. Jag har intervjuat fyra skapare och analyserat sju hemsidor. Sammantaget utgör min studie en empirisk neddykning i de svenska privata feministiska hemsidor som finns tillgÀngliga pÄ Internet anno höst 2003 och vÄr 2004.

Driver hushÄllens skulder konsumtionen? : En jÀmförande studie av Sverige, Norge, Danmark och Finland

The consumption levels in Sweden, Denmark, Finland and Norway have been rising fo r the last decade. Even after the financial crisis of 2008, consumption levels continued their upward trend, regardless of the recession. The explanation seems to be, at least partly, that households tends to increase their debt ratio in order to continue the same standard of living as before in terms of consumption. It is clear, based of our results, that there is a connection between increased consumption and debt ratio for households. And the consequences of allowing loans to finance a sustained or increasing consumption may ultimately be difficult to manage.

Finns det samband mellan nedskrivning av goodwill och VD-byte? ?En jÀmförande studie mellan industri- och finansbranschen i fyra nordiska lÀnder

Bakgrund och problem: Goodwill Àr en tillgÄngspost som i mÄnga företags balansrÀkningarhar vuxit mycket sedan införandet av IFRS Är 2005. IstÀllet för regelbunden avskrivning skadet istÀllet ske en Ärlig nedskrivningsprövning av goodwill. Detta ger mer friheter Ätföretagsledningar att avgöra om nedskrivning ska ske Àn vad som tidigare var fallet. Dennamöjlighet att manipulera redovisningen för företagets eller ledningens intresse skildras inomteorin earnings management. I denna teori finns en metod som kallas för big bath accounting.Den innebÀr att en nytilltrÀdd VD genomför ett redovisningsmÀssigt stÄlbad som kan innefattasenarelÀggning av intÀkter eller tidigarelÀggning av kostnader.

Twitter, gÄr det att Àta? : En undersökning om sociala medier i skolvÀrlden

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, anvÀnds i svenskundervisningen. Litteraturen vi anvÀnde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna Àr en tÀmligen ny företeelse. Som informationshÀmtande metoder anvÀnde vi elevenkÀter som vi delade ut i en sjua, en Ätta och tvÄ nior och tre lÀrarintervjuer med SO och svensklÀrare i dessa klasser. EnkÀtfrÄgorna belyste hur eleverna anvÀnder de sociala medierna pÄ sin fritid, om deras lÀrare anvÀnder de sociala medierna i undervisningen och om de ansÄg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Hur ser könsfördelningen ut? - En studie av styrelsesammansÀttningar utifrÄn Svensk kod för bolagsstyrning

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur punkt 3.2.1 i Svensk kod för bolagsstyrning har implementerats av bolag pÄ Large Cap-listan och huruvida förÀndringar i styrelse-sammansÀttningar har skett sedan den trÀdde i kraft den 1 juli Är 2005. Syftet Àr Àven att granska respondenternas syn pÄ huruvida en lag om kvotering vore lÀmplig för svenska börsbolag. DÀrtill vill författarna ge förslag pÄ övriga ÄtgÀrder för att öka rekryteringen av kvinnor till styrelser. Författarna Àmnar bidra till diskussionen kring styrelsesam-mansÀttningar, med fokus pÄ en jÀmn könsfördelning.Författarna anvÀnder sig av en deduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod vÀljs som tillvÀgagÄngssÀtt för att samla in information.

Indikatorer pÄ redovisningskvalitet ?En kvantitativ studie över sambandet mellan produktivitet och redovisning inom flygbranschen

Bakgrund och problem: Företagens redovisning Àr ett underlag för utvÀrdering av ochjÀmförelse mellan företag. Att redovisningen hÄller hög kvalitet Àr en viktig aspekt. För attkunna uttala sig om redovisningen mÄste de bakomliggande aktiviteterna granskas, vilket kanvara svÄrt att se enbart genom de finansiella rapporterna. DÀrför Àr det av intresse attundersöka om ytterligare information sÄ som produktivitetsförÀndringar avspeglas iredovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utvÀrdera redovisningens kvalitet med hjÀlp av befintlig dataöver flygbolags produktivitet och finansiella rapporter. Genom statistiska tester undersöks omdet finns ett samband mellan produktivitetsförÀndringar och resultatrÀkningar.AvgrÀnsningar: Studien omfattar 41 flygbolag inom EES, Europeiska ekonomiskasamarbetsomrÄdet.

Fria kapitalrörelser och oharmoniserade bolagsskattesystem : En studie av aktieutdelningsbeskattningens förhÄllande till EG-rÀtten

Den indirekta beskattningen Àr numera nÀstintill fullstÀndigt harmoniserad inom EU. Beskattningen av aktieutdelningar till fysiska personer Àr en direkt skatt vilken saknar direkt EG-rÀttslig reglering. Utformningen av denna beskattning Àr alltsÄ lÀmnad Ät de enskilda medlemsstaterna vilka tillÀmpar olika former av bolagsskattesystem. Dessa bolagsskattesystem varierar i sin tillÀmpning av ekonomisk dubbelbeskattning. Vissa stater önskar eliminera dubbelbeskattningen genom lÀttnader av olika slag, antingen pÄ bolagsnivÄ eller pÄ aktieÀgarnivÄ.Vid internationella aktieinvesteringar uppstÄr dock problem ur statsfinansiell synvinkel.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->