Sökresultat:
2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 57 av 172
PRIVAT! Den Moderna Brevromanen En studie av Privat Mejlkorrespondens av Carolina Gynning & Alex Schulman
De senaste fem decennierna har vÀrldens marknader förÀndrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större Àn efterfrÄgan. Med en dylik förÀndring Àr det nödvÀndigt att profilera företagen ocherbjuda nÄgot unikt till kunderna. LÄga priser Àr en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sÄlÄngt att det endast Àr lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion Àr kalkylering avyttersta vikt. En annan Àr att erbjuda ett nÀrmare samarbete samt att Äta sig ansvar för en kundsrÀkning. Dessa tjÀnster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbÀttradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primÀrt mÄlet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillÄtit.
Sveriges frivilliga motorbÄtskÄr - Ett privat initiativ i nationalismens anda i sekelskiftets Sverige
I en atmosfÀr av starka nationalistiska strömningar och en tid med mycket djupgÄende politiska motsÀttningar bildades Göteborgs frivilliga motorbÄtsflottilj Är 1913. NÄgra Är senare skulle denna ombildas till en av Sveriges första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationer, Sveriges frivilliga motorbÄtskÄr. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om denna relativt okÀnda frivilliga försvarsorganisations tillkomst i en för Sverige ovanligt ?turbulent? politisk period och studera bakomliggande motiv för dess bildande. Analysmetoden kan beskrivas som idé- och mentalitetshistorisk och Àr till sin karaktÀr kvalitativ i tolkningen av berörda gruppers intentioner med deras deltagande.
Kapitalskyddet i aktiebolag - sÀrskilt om lÄneförbudet
I ABL 21 kap. finns tvÄ typer av lÄneförbud, det generella lÄneförbudet eller det sÄ kallade nÀrstÄendelÄneförbudet, och förvÀrvslÄneförbudet eller det sÄ kallade sÀrskilda lÄneförbudet. Syftet med det generella förbudet Àr huvudsakligen att förhindra kringgÄende av skattelagstiftningen och dÄ frÀmst lÄn som personer i ett aktiebolags nÀrhet tar för privat konsumtion. Till detta förbud Àr stadgat en rad undantag som till sin natur typiskt sett inte innebÀr nÄgon risk för skatteflykt. Lagstiftaren har dock inte tÀnkt pÄ riskerna för borgenÀrskollektivet i dessa situationer, utan fokus ligger pÄ riskerna för skatteflykt, vilket har kritiserats i doktrinen.
Motivet för förvÀrvslÄneförbudet Àr istÀllet att skydda borgenÀrskollektivet, det finns inget skatterÀttsligt behov av skydd i dessa situationer.
Förenklade redovisningsregler för smÄ- och medelstora företag : En studie om hur redovisningsnormer som idéer kan spridas samt vilka institutionella faktorer som pÄverkar instÀllningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för
BakgrundFrÄn och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillÀmpa IFRS. I de flesta lÀnder rÄder valfrihet för onoterade bolag att tillÀmpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs frÀmst vÀljer att tillÀmpa de nationella reglerna, dÄ IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillÀmpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för smÄ- och medelstora företag.SyfteDenna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bÀrarna av idéerna Àr samt hur idéerna blir starka och uppnÄr legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara instÀllningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika lÀnder.AvgrÀnsningarUppsatsen avgrÀnsas till att omfatta lÀnder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingÄr i EU eller EEA.MetodSyftet besvaras genom att analysera hur IASB gÄtt tillvÀga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ?Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities?.ResultatRedovisningsidéer sprids genom idébÀrare samt genom tolkningsprocessen dÀr de Àven blir starka och vinner legitimitet.
HÄllbarhetsredovisning En studie i hur vÀl statliga företag inom transportsektorn implementerar miljöarbetet i den operationella verksamheten
Bakgrund och problem: De senaste decennierna har miljö- och klimatfrÄgor fÄtt en alltstörre uppmÀrksamhet pÄ lokal sÄvÀl som global nivÄ. Idag krÀver allt fler konsumenter attnÀringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frÄgor och miljömedvetenhet har ocksÄblivit en konkurrensfördel för företagen inom transportsektorn. Statliga bolag omfattas sedan2007 av skÀrpta krav som innebÀr att de mÄste upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning, enligtGlobal Reporting Initiatives riktlinjer, som komplement till Ärsredovisningen. Viktigt för attnÄ framgÄng Àr dock inte enbart ökad reglering utan det Àr ocksÄ essentiellt att skapa en kulturkring miljöarbetet dÀr alla medarbetare Àr engagerade och kÀnner delaktighet. Med dennabakgrund vaknade ett intresse för att undersöka miljöarbetet i statliga bolag.
Frivillig revision : Vilka faktorer pÄverkar företagen till att frivilligt behÄlla revisionen?
SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.
Ger noten till goodwill tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen? och DiskonteringsrÀntans utveckling Är 2005, 2006 och 2007
Bakgrund och problem: Den nya regleringen krÀver omfattande vÀrderingsarbete som Àr komplicerat och kostsamt. FrÄgan Àr: Ger det bÀttre information om goodwillvÀrdet och pÄ vilket sÀtt? (Schultze, W., 2005). Detta krÀver mer upplysning av goodwill. DÀrmed uppkommer vÄr huvudfrÄga: Ger noten till goodwill tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen?Syfte: Att kartlÀgga om svenska börsnoterade bolag uppfyller upplysningskraven i noten till goodwill enligt IAS 36 för att se om noten ger tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen.
Effekterna av ökad reglering pÄ revisorsprofessionen
De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, bÄde i omvÀrlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns Àven enligt vÄr mening om hur revisorerna sjÀlva upplever de senaste Ärens regelutveckling. SÄledes behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har pÄverkats av regleringsutvecklingen.Studien har bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien Àr att kartlÀgga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.
Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal : En kvalitativ studie om den planerade anvÀndningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess pÄverkan pÄ den politiska kommunikationen i stort
Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade anvĂ€ndningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess pĂ„verkan pĂ„ den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergĂmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att anvĂ€nda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nĂ„ med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser pĂ„ sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier pĂ„verkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som anvĂ€nds Ă€r personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter frĂ„n sju svenska partier, varav sex Ă€r representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att fĂ„ riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar pĂ„ Ă€r teorin om nĂ€tverkssamhĂ€llet enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfĂ€ren, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Ă
ström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmÀrkt verktyg för politisk kommunikation dÄ det möjliggör diskussion med anvÀndarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig sjÀlva. NÀr partierna anvÀnder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla mÄlgrupper i samhÀllet, dock inte samtidigt.
Frivilliga ekonomistyrningsrelaterade upplysningar ur ett företagsinternt perspektiv
Bakgrund och problem: Uppsatsen bygger pĂ„ den tidigare studien Frivilliga upplysningar om ekonomistyrning i Ă„rsredovisningar ? En studie av 29 svenska företag av All & Svantes-son, vilken undersökte mĂ€ngden frivilliga ekonomistyrningsrelaterade upplysningar svenska börsnoterade bolag lĂ€mnar. Börsnoterade bolag Ă€r idag sĂ€llan Ă€garstyrda och för att Ă€garna ska kunna ta korrekta beslut krĂ€vs det att företag lĂ€mnar ut information intressenterna efter-frĂ„gar. Obligatoriska upplysningar Ă€r i de flesta fall inte tillrĂ€ckliga för att ge en rĂ€ttvisande bild av företaget utan frivilliga upplysningar Ă€r nödvĂ€ndiga. Ă
rsredovisningar Àr dock ett kostsamt projekt och vilken information som ska inkluderas Àr ett noga övervÀgt beslut.
Ett spel för galleriorna? - Köpcenterutveckling och social hÄllbarhet i den postindustriella staden - exemplet Malmö
Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhÄllandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hÄllbarhet. Vi Àmnar fördjupa förstÄelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper sÄsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka pÄ stadens invÄnare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan pÄ stadskÀrnan, som har en sÀrskild stÀllning i den postindustriella stadsutvecklingen, Àr avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan pÄ sociala aspekter. Studien belyser frÄgor som kan fungera vÀgledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar..
Goodwill - att vara eller icke vara : En studie om revisorers syn pÄ goodwill och granskningen av den i onoterade bolag.
SammanfattningTitel:  Goodwill ? att vara eller icke vara: En studie om revisorers syn pÄ goodwill och granskningen av den i onoterade bolag.Seminarium: 2010-06-03Institution:    MÀlardalens högskola, Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutvecklingKurs:               Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:     Emilie BÄvner, Emelie Melin, Michael Sundh                              Handledare: Ulla PetterssonExaminator:  Cecilia LindhNyckelord:    Goodwill, granskning, revisor, vÀrdering, avskrivningProblemformulering:   Hur vÀrderas de framtida fördelar som goodwillen innebÀr och varför? Hur granskar revisorer den vÀrderingen?Upplever revisorer nÄgra problem med goodwill vid granskningstillfÀllet, varför eller varför inte?Vad har revisorer för syn pÄ goodwill som en tillgÄng och varför?Syfte:   Uppsatsens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för begreppet och revisorers syn pÄ arbetet med goodwillposten. Syftet Àr Àven att beskriva vad begreppet innebÀr och vad revisorsprofessionen har för syn pÄ goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade revisorerna gÄr till vÀga vid en vÀrdering av goodwill vid granskningstillfÀllet samt om granskningen upplevs som problematisk.Metod:  I uppsatsen tillÀmpas en kvalitativ metod för att fÄ en djupare förstÄelse kring hur revisorer ser pÄ goodwill. De primÀrdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer.
Att utveckla en turistdestination : Samarbetet mellan privat och offentlig sektor
This study is about exclusion and childrens role-play in Swedish preschools. 8 preschool teachers, in 4 different preschools, have been interviewed about exclusion and low and high rating roles in children's role-play. The interviews was recorded and then analyzed. Relevant research in this study was from Corsaro, Tellgren and Löfdahl amongst others, and the results of the interviews is what this study is based on. The study showed that one of the most common roles in childrens role-play is the role of mother and that the roles children play are based on social norms and values.
Dagens vÀnster-högerskala: partiers instÀllning till offentliga, privata vinstdrivande och privata icke-vinstdrivande aktörer
VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.
Revisorns roll vid en kreditbedömning sett ur revisorns, bankens och smÄföretagets perspektiv
Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för smÄ bolag ifrÄgasÀtts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en lÄngivare kan den slopade revisionsplikten för smÄ bolag pÄverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det Àr genom revision och Ärsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv dÀr den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) Àr en person som hjÀlper till med registrering och genomgÄng av rapporter samt att lagar och regler vad gÀller beskattning efterlevs. Revisorns roll Àr oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi stÀller oss frÄgandes till eftersom tidigare forskning Àven tyder pÄ att relationen mellan revisorn, banken och företaget Àr av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstÄ relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn pÄ revisorns roll.