Sök:

Sökresultat:

2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 45 av 172

Intrycksstyrning : Rekryterares upplevelser och hantering av kandidaters anvÀndning av intrycksstyrning i en arbetsintervju

Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.

?Det behövs alltid komma in nytt blod? : En studie om arrangörers möjligheter i framtida festivaler.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter nÀr festivallandskapet förÀndras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förÀndringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden.Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptÀcka istÀllet för att bevisa fenomenet och dÀrav anvÀnds kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen sÄ djup som möjligt. Respondenterna jobbar pÄ ett eller annat sÀtt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag.Studien visar att de faktorer som medverkat till förÀndringen i driftsform bÄde begrÀnsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förstÄelse för vad en arrangör mÄste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet.

RÀnteavdragsbegrÀnsningar : De nuvarande reglernas förenlighet med etableringsfriheten

Skatteverket identifierade tidigt förekomsten av koncerninterna skatteplanerings-förfaranden med rÀnteavdrag. Regeringen befarade att den svenska skattebasen skulle urholkas om ÄtgÀrder mot dessa förfaranden inte vidtogs. 2009 infördes de första rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna för att sedan utvidgas 2013. De svenska reglerna har effekten att utlÀndska bolag drabbas av begrÀnsningarna i högre omfattning Àn inhemska, vilket innebÀr att reglerna riskerar att inskrÀnka den fria etableringsrÀtten inom EU.Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida de svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna Àr förenliga med etableringsfriheten inom EU. FrÄgan kring reglernas förenlighet med EU-rÀtten Àr viktig för alla som verkar pÄ den inre marknaden inom EU.

FriskvÄrdsbidragets inverkan pÄ hÀlsan ? En kvantitativ studie om attityder till friskvÄrdbidraget

HÀlsa och friskvÄrd Àr vanliga begrepp idag. Dagligen finns det rubriker i tidningar om hur viktigt det Àr att motionera, Àta rÀtt och leva hÀlsosamt för att mÄ bra. För lite motion och ett stillasittande arbete kan leda till vÀllevnadssjukdomar sÄsom övervikt, som i sin tur ökar risken för högt blodtryck, typ II diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. OhÀlsa fÄr ekonomiska konsekvenser bÄde för den enskilde och för arbetsgivaren. Företag kan spara pengar genom att arbeta med friskvÄrd.

Intern kontroll ? en jÀmförande studie mellan privata och offentliga företag.

Begreppet intern kontroll har under de senaste Ären blivit allt mer vedertaget och accepterat i sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmÀrksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur stÀller högre krav pÄ att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer dÀr fokus ligger pÄ att styra ekonomin och verksamheten. Det som kÀnnetecknar en god intern kontroll Àr att det finns ÀndamÄlsenliga och vÀldokumenterade system och rutiner för styrning men Àven att redovisningen och övrig information Àr rÀttvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda pÄ och beskriva hur fyra olika organisationer, tvÄ företag och tvÄ förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrÄn de komponenter som ingÄr i COSO-modellen.

AnvÀndbarhet pÄ en Internetbank

Att lyckas med att locka anvÀndare till en webbplats Àr en sak enligt Nielsen (2001), men att fÄ besökarna att Äterkomma gÄng pÄ gÄng Àr en annan. Det gÀller att webbplatsens utformning Àr sÄdan att besökaren kan utföra sina uppgifter och nÄ sina mÄl pÄ ett enkelt sÀtt. Det Àr detta som Àr grunden för anvÀndbarhet. Genom att göra en undersökning pÄ en Internetbanks webbplats har vi visat pÄ vilka anvÀndbarhetsproblem som kan uppstÄ. Vi har Àven undersökt om anvÀndarna av en webbplats med privat och kÀnslig information har sÀrskilda krav pÄ anvÀndbarhet.

Efter de nya spelreglerna : vem ansvarar för bostadsbyggandet?

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Kortsiktiga ersÀttningar -En studie av börsbolags bonusutbetalningar under finanskrisen

Bakgrund och problem: Under finanskrisen har bonusutbetalningar diskuterats och kritiserats flitigt. De senaste Ären har flera fall dÀr det förekommit bokföringsbrott uppmÀrksammats och de mest omtalade Àr WorldCom och Enron. Under 2009 har mÄnga börsnoterade svenska bolag tvingats sÀnka ersÀttningarna till sina verkstÀllande direktörer samtidigt som andra visat en ökad bonusutbetalning jÀmfört med föregÄende Är. Bonusutbetalningar Àr kontantutbetalade ersÀttningar och klassificeras som kortsiktiga incitamentsprogram. De baseras pÄ variabler mÀtt över ett Är eller kortare period.

En studie kring sambandet mellan Àgare och revisionskostnad

Inledning: Revisionen Ă€r utifrĂ„n ett Ă€garperspektiv en bolagsstyrningsfunktion som bland annat finns till för att minska den informationsasymmetri som kan uppstĂ„ mellan Ă€gare och företagsledning samt att kontrollera att det investerade kapitalet anvĂ€nds pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Ägarstrukturen i Sverige har sedan lĂ€nge setts som relativt koncentrerad och bland de noterade företagen i Sverige gĂ„r det att finna ett stort antal kontrollĂ€gare. Men eftersom olika Ă€gartyper bĂ„de har olika motiv med sin investering samt en varierande roll som Ă€gare, gĂ€llande bland annat övervakning, har det enligt litteraturen en pĂ„verkan hur bland annat företagets bolagsstyrning sker.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda om det finns samband mellan revisionskostnaden och Ă€garkoncentrationen samt Ă€garkategorier, i börsnoterade bolag.Metod: Vi har i vĂ„r kvantitativa studie inkluderat samtliga bolag noterade pĂ„ Small-, Mid- och Large Cap pĂ„ Stockholmsbörsen (253 företag). Data om företagen har tagits frĂ„n respektive företags Ă„rsredovisning och information om dess Ă€gare har erhĂ„llits frĂ„n SIS Ägarservice AB. Tillsammans har data och framlagda teorier inom aktuella omrĂ„den anlyserats utfrĂ„n en deduktiv forskningsansats.Resultat och slutsats: UtifrĂ„n tolv genererade hypoteser, vilka har en utgĂ„ngspunkt frĂ„n respektive Ă€garkategori, har vi funnit ett signifikant samband för att bekrĂ€fta tre stycken hypoteser.

God vÄrdkvalitet inom Àldreomsorgen : Vilka kvalitetskrav stÀller kommuner pÄ utförare som bedriver hemtjÀnst i ett valfrihetssystem?

Andelen Àldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av vÀl fungerande Àldreomsorg. Kommunerna har ansvar för Àldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trÀdde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att vÀlja hemtjÀnstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjÀnsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare Àr den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att pÄverka kvaliteten i verksamheterna.

Att investera i hyresrÀtter : En kvalitativ studie om investeringsbeslut i hyresrÀttsproduktion

Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrÀtter för att möta efterfrÄgan pÄ marknaden.Bostadsbristen grundas i en för lÄg hyresrÀttsproduktion med höga kostnader och enstÀndig befolkningstillvÀxt. Bristen leder till att mÀnniskor behöver ta bÄde andra- ochtredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. MÄngamÀnniskor Àr pÄ grund av olika sociala och ekonomiska förutsÀttningar hindrade frÄn attÀga sin fastighet och alternativet Àr att bo i hyresrÀtt. 135 Svenska kommuner uppger idagatt det finns brist pÄ bostÀder i deras omrÄden och det Àr en ökning sedan 1990-talet. Detkommer att behövas 50 000 nya lÀgenheter i 16 Är framÄt för att fÄ bukt med bristen pÄbostÀder.

Koncernavdrag- En analys av 35 a kap IL ur ett EU-rÀttsligt perspektiv

I ett alltmer internationaliserat samhÀlle Àr företagens betydelse sÄsom globala aktörer viktig och företagen organiserar sig dÀrför i koncerner med bolag verksamma i flera lÀnder. Koncernen som helhet utgör dock inget skattesubjekt, men för att uppnÄ neutralitet mellan val av företagsform har lagstiftaren valt att under vissa förutsÀttningar tillÄta resultatutjÀmning mellan koncernens bolag. Koncernbidrag enligt 35 kap IL tillerkÀnns dock endast företag dÀr mottagaren av bidraget Àr skattskyldigt för sin verksamhet i Sverige. Sverige mÄste dock som medlemsland i EU efterleva EU-rÀttens fördragsstadgade krav pÄ fri rörlighet och etableringsfrihet. EU domstolen har i flera rÀttsfall underkÀnt medlemslÀndernas lagstiftning angÄende grÀnsöverskridande förlustutjÀmning sÄsom oförenlig med EU-rÀtten.

Vilka faktorer pÄverkar val av kapitalstruktur? : En kvantitativ studie avseende 226 bolag pÄ Stockholmsbörsen

Sammanfattning Titel: Vilka faktorer pÄverkar val av kapitalstruktur? ? En kvantitativ studie avseende 226 bolag pÄ Stockholmsbörsen. NivÄ: C-uppsats inom Àmnet företagsekonomi Författare: Anna Hansen och Robert Sandberg Handledare: Peter Lindberg Examinator: Stig Sörling Datum: 2015 ? maj Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar val av kapitalstruktur i bolag pÄ Stockholmsbörsen. Metod: Denna studie bygger pÄ en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Baserat pÄ tidigare forskning vÀljs ett antal variabler ut för att undersökas. Det insamlade materialet hÀmtas genom sekundÀrdatainsamling och exporteras sedan till Microsoft Excel dÀr det sammanstÀlls. En regressionsanalys genomförs i statistikprogrammet SPSS för att undersöka hur stor inverkan dessa variabler har pÄ kapitalstrukturen. Resultat & slutsats: Resultaten visar ett negativt samband mellan skuldsÀttning och tillvÀxt samt ett svagt negativt samband mellan skuldsÀttning och lönsamhet.

Utmaningsbar eller bara utmanad? : En undersökning om

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Det svenska CFC-regelverkets ÀndamÄlsenlighet samt dess förhÄllande till BEPS

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ÀndamÄlsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrÄn de ÄtgÀrder och nyckel-övervÀganden som lyfts fram ur OECDs tvÄ rapporter om BEPS.BEPS Àr ett omfattande problem, vilket har presenterats i tvÄ rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna Àr att de ska mynna ut i ÄtgÀrder pÄ det mellanstatliga beskattningsomrÄdet för att motverka BEPS. MÄnga lÀnder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. NÄgra av de ÄtgÀrder som presenteras i rapporterna avser att förbÀttra just dessa regler. För att kunna tyda dessa ÄtgÀrder har nyckelövervÀganden frÄn OECD lyfts fram.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->