Sök:

Sökresultat:

2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 44 av 172

Vad styr valet av revisionsbyrÄ?

Vad styr valet av revisionsbyrÄ? RevisionsbyrÄers kunder kan ha svÄrt att uppfatta konkreta skillnader mellan byrÄernas revision, dÄ dess utformning Àr standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet pÄ oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissÀttningen av revision och kravet pÄ saklighet i marknadskommunikationen medför begrÀnsningar för revisionsbyrÄerna nÀr det gÀller differentiering av revisionstjÀnsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyrÄernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmÀrker bolag som reagerar pÄ en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrÄn dess preferenser och bakgrund.

Koden till den interna kontrollen : Svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll

Bakgrund: Skandaler vilka hÀrrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsomrÄdet vÀxt fram och som en följd av detta upprÀttades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvÀrdera att bolaget har god intern kontroll samt Ärligen avge rapporter över hur den interna kontrollen Àr organiserad. Med den knapphÀndiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansÄg vi det av vikt att ta reda pÄ hur bolag kan gÄ tillvÀga för att beskriva och utvÀrdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgÄ de krav som stÀlls inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende pÄ de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvÀgagÄngssÀtt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagslÀget tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter frÄn fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet.

Personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö : En kvalitativ studie pÄ ett privat assistansföretag

   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.

Om revisionsplikt och ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet berÀknas kosta samhÀllet 70 miljarder per Är. Myndigheternas redskap för att komma till rÀtta med problemet Àr att utöva styrning och lagstiftning med hjÀlp av kontrollerande funktioner, en av dessa Àr revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmÀlningsskyldigheten, tÀckt ett tidigare obevakat omrÄde. Inom EU sker förÀndringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lÀttnader har införts, nÄgot ett par av Sveriges grannlÀnder har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav pÄ sÄdana reformer Àven i Sverige.

Implementering av CSRD i Sverige - f?rberedelser i noterade bolag

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

VD-ersĂ€ttningar i svenska noterade bolag : Ålderns pĂ„verkan pĂ„ form av ersĂ€ttning med fokus pĂ„ rörlig ersĂ€ttning samt pension

Vi presenterar i denna uppsats en undersökning av ersÀttningsformer till VD:ar i svenska publika bolag under perioden 2001-2010. Detta sker dÄ det funnits en debatt som kretsat kring VD:ars ersÀttningar vilket dock inte lett till mer förstÄelse för hur ersÀttningarna sÀtts. Av denna anledning har vi insett att mer forskning kring hur ersÀttningar sÀtts för VD:ar Àr nödvÀndig för att öka förstÄelsen. Mot bakgrund av tidigare internationell forskning har vi studerat om samband föreligger mellan VD-Älder, bolagens ekonomiska stÀllning och typ av ersÀttning. Detta görs dÄ vi inte kunnat finna nÄgon liknande forskning gjord pÄ företag i Sverige.

?LÀrare gillar alltid gammal musik mer? : En undersökning av undervisningens pÄverkan pÄ elevernas musikpreferenser pÄ ett estetgymnasium

I den hÀr uppsatsen undersöker jag musikelever pÄ gymnasiets estetiska program i VÀsterÄs, och vilken effekt undervisningen har pÄ deras musikpreferenser. Resultaten baseras pÄ tvÄ enkÀter, en till elever och en till lÀrare. Undersökningen visar att eleverna till största delen Àr positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar pÄ den musiken privat..

Vad krÀvs för att köpa ett företag?

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

Är IASB's kĂ€rlek till utvecklingsaktivering besvarad? : En studie kring redovisningsexperters syn pĂ„ hur kvalitativa redovisningsegenskaper pĂ„verkats

År 2005 infördes IFRS och IAS som redovisningsregelverk för svenska börsnoterade bolag. Ett par Ă„r innan hade övergĂ„ngen pĂ„börjats genom att de noterade bolagen följde redovisningsrĂ„dets rekommendationer. En av de nya redovisningsrekommendationerna var att företagen nu kunde kapitalisera sina utvecklingsutgifter. Detta reglerades i IAS 38 samt RR 15. För att detta skulle vara möjligt behövde företagen uppnĂ„ ett antal kriterium.

AvdragsbegrÀnsningsreglernas utformning : En analys av tioprocentsregeln utifrÄn ett rÀttssÀkerhetsperspektiv

Personlig assistans Àr ett stÀndigt vÀxande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberÀttigad resonerar nÀr man vÀljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar pÄ denna frÄga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberÀttigade, varav tvÄ har kommunal anordnare och tvÄ har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen Àr till för personalen och att de privata anordnarna Àr till för de assistansberÀttigade.

Revisorns oberoende - en studie om hur revisorer kan stÀrka sitt

Revisorns oberoende har blivit uppmĂ€rksammat under de senaste Ă„ren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom nĂ€ringslivethar blivit mer komplext. Det hĂ€r har lett till en ökad reglering som pĂ„verkarrevisorns oberoende med begrĂ€nsningar vad revisorn fĂ„r göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, dĂ€r olika hot som kan Ă€ventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mĂ„l att stĂ€rka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommittĂ©. Det Ă€r vanligt attallmĂ€nheten förvĂ€ntar sig att revisorn ska göra mer Ă€n vad denne kan och fĂ„rgöra, vilket kallas förvĂ€ntningsgapet.Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och smĂ„ bolag.

Den nya Melodifestivalens vinnare och förlorare - en granskning av Sveriges största TV-program

Vi har valt att göra ett intervjubaserat projektarbete. Detta eftersom vi fann att vÄr historia blev mer intressant pÄ ett mikroplan dÀr vi följer ett skeende genom ett antal personers egna historier. Hade vi inriktat oss strikt pÄ den monetÀra delen av Melodifestivalen hade arbetet blivit vÀldigt trÄkigt. Dessutom saknar vi delar av den kunskap som krÀvs för att pÄ djupet kunna skildra det gytter av företag, koncerner och bolag som pÄ det ena eller andra sÀttet Àr inblandade i denna historia..

medarbetarfokus i den ekonomiska styrningen : en jÀmförelse mellan privata och offentliga organisationer

Ekonomisk styrning Àr ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att pÄverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen pÄverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, Àgandeform, mÄl och syfte. Styreffekten beror ytterst pÄ mÀnniskorna i organisationen. Dessa ska bÄde styra och bli styrda pÄ ett sÄdant sÀtt att de frÀmjar verksamhetens helhet.

TrÄdlösa nÀtverk - Analys av förutsÀttningar och förslag pÄ utformning

Detta arbete beskriver och analyserar vilka förutsĂ€ttningar som Ă€r viktiga att ta hĂ€nsyn till vid en installation av ett trĂ„dlöst nĂ€tverk hos SYSteam. Ämnet trĂ„dlösa nĂ€tverk Ă€r omfattande och komplext och mĂ„nga i branschen saknar idag kompetens inom omrĂ„det. Det finns en uppsjö av olika komponenter, krypteringar och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Detta arbete har utförts i samarbete med SYSteam Network Center (SNC), som vill undersöka möjligheterna och vilka förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att kunna erbjuda ett gemensamt trĂ„dlöst nĂ€tverk som uppfyller kraven att vara sĂ€kert, skalbart och centralt administrerbart frĂ„n SNC. SNC vill skaffa sig en uppfattning om vilket behov som de olika bolagen hos SYSteam i Huskvarna har av ett trĂ„dlöst nĂ€tverk, och dĂ€rmed fĂ„ fram en gemensam bild av hur ett trĂ„dlöst nĂ€tverk bör utformas.

Projekt privat webshop

BestÀllaren har efterfrÄgat för sin hobbyverksamhet en egen webshop dÀr hon kan sÀlja sina produkter. BestÀllaren vill ha en anvÀndarvÀnlig sida för att kunna locka sÄ bred publik som möjligt. I framtiden sÄ kan sidan utvecklas till att lÄta fler sÀljare ha sina produkter pÄ sidan. Sidan ska ha grundlÀggande funktioner som en fungerande varukorg, tydlig produktvy samt ett grÀnssnitt för att administrera produkter. De sprÄk som sidan har utvecklats i Àr PHP, HTML5, MySQL och CSS.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->