Sök:

Sökresultat:

2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 32 av 172

New Public Management och resursfördelning i offentlig sektor : PÄ lika villkor?

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

SjÀlvhjÀlp pÄ internet: Skillnader, hinder och möjligheter : En komparativ studie mellan ett kommunalt och ett privat forum

I den hÀr undersökningen har vi tagit del av diskussioner pÄ tvÄ nÀtforum. Det ena Àr Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra Àr Soctanterna pÄ nÀtet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. VÄrt material bestÄr av trÄdar dÀr unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hÀlsan och som dÀrför har sökt hjÀlp pÄ dessa forum. I studien jÀmförs de tvÄ forumen med utgÄngspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna pÄ nÀtet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer pÄ Flashback.

Det utvidgade reparationsbegreppet : SkattemÀssigt ofördelaktigt att vidta flertalet ÄtgÀrder vid ett tillfÀlle?

Utgifter för vissa Àndringsarbeten pÄ nÀringsfastigheter medför direktavdrag dÄ de genom det sÄ kallade utvidgade reparationsbegreppet i 19 kap. 2 § 2 st. Inkomstskattelagen klassificeras som reparation och underhÄll. För att falla in under det utvidgade reparationsbegreppet fÄr ÄtgÀrderna inte medföra en vÀsentlig förÀndring av fastigheten. Högsta förvaltningsdomstolen har i mÄl 2012 ref.

Elevers anvÀndning av datorn och Internet i skolan

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen anvÀnder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dÄliga pÄ att söka fakta och information pÄ Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite nÀrmare.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning som dels Àr kvalitativ, men den Àr ocksÄ kvantitativ eftersom en del frÄgor handlar om mÀngden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor, en med högre datortÀthet och en med lÀgre för att utforska om det fanns nÄgon skillnad mellan skolor med olika förutsÀttningar. Litteraturen som jag har anvÀnt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över anvÀndning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring Àmnet.Resultatet visar att datorer och Internet anvÀnds flitigt i skolan men har inte tagit över andra lÀromedelsformer.

Fastighetspaketering : En analys av förfarande fastighetspaketering och de problem som kan uppkomma

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att grundlÀggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri kapitalvinst pÄ nÀringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 nÀr förvaltningsrÀtten och skatterÀttsnÀmnden underkÀnde tvÄ paketeringar.Innan Är 2003 var vinster pÄ nÀringsbetingade andelar inte skattefria. DÀremot rÄdde skattefrihet pÄ liknande andelar i andra lÀnder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt moderbolag starta ett holdingbolag med sÀte i NederlÀnderna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med sÀte i Sverige. Moderbolag som av olika skÀl ville avyttra en fastighet hade tvÄ val.

"Konflikter bidrar till en levande verksamhet" : En kvalitativ studie om ledarskapets inverkan vid konflikthantering i privat och offentlig Àldreomsorg

This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns ?leadership/leadership styles?, ?conflict management?, ?to be active in the private/public elderly care?.

Kommunala Àgardirektiv : En studie om Àgardirektivens roll i kommunala fastighetsbolags internkontroll

I Sverige Ă€r det vĂ€ldigt vanligt att kommuner Ă€ger och driver företag. Detta samtidigt som allt fler företagsskandaler uppmĂ€rksammats, vilket ledigt till ett ökat fokus pĂ„ bolagsstyrning. Det finns vissa skillnader mellan de privata och kommunala bolagen som innebĂ€r att de kommunala företagen mĂ„ste framhĂ€va samhĂ€llsnytta och lĂ„ngsiktig ansvarstagande, och ha reducerad fokusering kring maximerad vinst. Detta Ă€r nĂ„got som mĂ„ste framgĂ„ i de kommunala Ă€gardirektiven. Ägardirektiven Ă€r ett styrdokument dĂ€r Ă€garna, det vill sĂ€ga kommunerna beskriver de krav som de kommunala företagen bör uppnĂ„.

Private Equity : En empirisk studie

Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ?Private Equity ? En portföljbolagsstudie? som första delen av tvÄ inom en 20-poÀngsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en pÄbyggnad dÀr en empirisk studie, analys och slutsats genomförs.Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag dÀr investeraren hÄller ett aktivt och tidsbegrÀnsat Àgarengagemang. Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet Àr att studera riskkapitalinvesteringar med avseende pÄ hur portföljbolagen utvecklas betrÀffande tillvÀxt i sysselsÀttning och omsÀttning, efter det att ett private equity-bolag blivit delÀgare. Undersökningen bygger pÄ kvantitativt insamlande av data dÀr analysen grundats pÄ enkÀter och bokslutsdata.TvÄ hypoteser har stÀllts upp och besvarats.

Skogs- och bankbranschens börsutveckling under finanskrisen : En studie kring hur aktieÀgarnas avkastningskrav, bolagets aktieutdelningar samt dess Àgarstruktur pÄverkar aktiekursen

Under Ären fram till och med 2008?2009 skedde en del incidenter som kom att kulminera i att en global finanskris uppstod. En av de största effekterna av detta var att bÄde den globala och svenska ekonomin kom i gungning. Ett resultat av detta var att mÄnga svenska bolag fick likvida problem och det uppstod en mÀngd kreditförluster. En negativ kursutvecklingen pÄ Stockholmsbörsen under 2008 medförde att börsen slutade pÄ ? 40,92 procent.

IFRS i svenska onoterade koncernbolag : vilka faktorer förklarar den frivilliga tillÀmpningen?

Sedan 2005 Àr det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra vÀrdepapper noterade pÄ börs inom EU att upprÀtta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rÄdet för att fÄ en ökad jÀmförbarhet gÀllande redovisningen mellan olika lÀnder samt för att företag ska ha samma tillgÄng till de globala kapitalmarknaderna. Det Àr frÀmst pÄ grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att Ästadkomma en harmonisering mellan olika lÀnders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver anvÀnda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillÀmpa de internationella redovisningsreglerna istÀllet för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillÀmpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhÄllanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

Tillförlitligheten hos nedskrivningsprövningar av goodwill : En studie av tillförlitligheten hos nedskrivningsprövningar av goodwill i svenska noterade bolag i lÄgkonjunktur

SammanfattningBakgrundFör att försöka skapa en mer ÀndamÄlsenlig och effektiv kapitalmarknad utfÀrdade Europaparlamentet och EuroparÄdet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbÀttra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes dÀrefter ett krav pÄ unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förÀndrades tillvÀgagÄngssÀttet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjÀra avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillÀmpas, utan goodwill skulle nu bli föremÄl för en aktiv vÀrdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sÀtt att vÀrdera goodwill uppkommer det flera frÄgor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som mÄste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill.

Avskaffandet av revisionsplikten, : Ur revisorns perspektiv.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte lÀngre var tvingade till revision. Detta pÄverkade revisionsbolagens förutsÀttningar och vi frÄgar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden dÀr en stor del av deras kundstock inte lÀngre Àr tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frÄgestÀllningar: Hur har slopandet av revisionsplikten pÄverkat och förÀndrat de smÄ revisionsbolagens arbetssÀtt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förÀndrat grÀnsvÀrde? Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att utifrÄn revisorns perspektiv belysa vilka förÀndringar den avskaffade revisionsplikten för smÄ aktiebolag har medfört för de smÄ revisionsbyrÄerna. Vi vill ocksÄ belysa hur revisorns roll kan komma att förÀndras i framtiden om Sverige vÀljer EU:s maximal tröskelvÀrde för att slippa revisionsplikt eller att grÀnsvÀrdet förÀndras pÄ annat sÀtt.

En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i tvÄ branscher med olika risknivÄ ? efter första verksamhetsÄret : JÀmförelse mellan bolag ifastighet- och tillverkningsbranschen

SammanfattningTitel:En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i tvÄ branscher med olika risknivÄ ? efter första verksamhetsÄret.-JÀmförelse mellan bolag i fastighet- och tillverkningsbranschen.NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Christoffer Blomqvist och Martin HammarstenHandledare:Arne Fagerström och Annika LakeDatum:Maj 2013Nyckelord:Företagsfinansiering, kapitalstruktur, soliditet, soliditet 2, skuldsÀttningsgrad, eget kapital, rÀntebÀrande kapital, risk.Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka kapitalstrukturen i tvÄbranscher med olika risknivÄ, för att sedan jÀmföra branscherna och undersöka om kapitalstrukturen skiljer sig Ät mellan dem. Studien undersöker Àven faktorer som pÄverkar företagens val av kapitalstruktur i de bÄda branscherna.Metod:Uppsatsen har sin grund inom det vetenskapliga ÀmnesomrÄdet företagsfinansiering. Studien har genom en kvantitativ metod utfört en dokumentstudie i databasen retriever, dÀr siffror och nyckeltal har hÀmtats genom Ärsredovisningar frÄn bolag inom studiens tvÄ branscher. Resultaten frÄn dokumentstudien har kopplats till innehÄllet i studiensreferensram och sedan analyserats för att komma fram till en slutsats.Resultat och slutsatser:Resultaten frÄn denna studie visar att branschen för uthyrning av fastigheter har en kapitalstruktur som Àr betydligt mer viktad Ät belÄning gentemot branschen för tillverkning av maskiner/maskindelar, efter första verksamhetsÄret.

VÀgar till överlevnad. : En kvalitativ studie avseende hur Ätta företag inom privat sektor förhÄller sig till och bemöter förÀndrade förutsÀttningar för att överleva pÄ marknaden.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

Utveckling av hyresrÀtten : Den nya allmÀnnyttan

Datum: 2009-06-02NivÄ: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hpFörfattare: Peter Forsberg och Per ErikssonHandledare: Esbjörn SegelodTitel: Corporate Social Responsibility och hÄllbarhetsredovisning i tre svenska företagProblem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett nÄgra förÀndringar i vad bolagen redovisar idag i sina hÄllbarhetsredovisningar jÀmfört med 2005?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hÄllbarhetsredovisningar presenteras 2008 jÀmfört med 2005.Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hÄllbarhetsredovisningar frÄn 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.  Resultat: Resultat vi kom fram till Àr att arbetet Àr organiserat pÄ olika sÀtt men gemensamt för bolagen Àr att mÄnga har CSR-frÄgor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanstÀllas. Alla tre bolagen har förbÀttrat sin presentation av hÄllbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. JÀmfört med 2005 har tvÄ av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergÄngen frÄn Guidelines 2002 till nya G3.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->