Den europeiska internationella privaträtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillämpar för att fastställa en juridisk persons nationalitet är inte harmoniserad. Inom EU står följaktligen inkorporerings- och sätesprinciperna mot varandra. De länder som tillämpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den också kallas, avgör frågan om bolagets rättsliga hemvist utifrån var bolaget är registrerat. I de andra staterna som utgår ifrån sätesprincipen, avgörs istället frågan utifrån var bolaget har sitt faktiska säte.Den europeiska internationella privaträttens relation till EU-rätten är genomgående stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om åtgärder för att säkerställa förenlighet mellan tillämpliga bestämmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, särskilt när det är nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera väl.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

I perioden 1997-2003 ökade sjukfrånvaron i Sverige marknad och sjukfrånvaroproblematiken blev en politiskt viktig fråga. En rad utredningar initierades av staten varav flera avsåg företagshälsovårdens roll i sjukfrånvaroproblematiken. I takt med att ökningen i sjukfrånvaron fick allt mer uppmärksamhet i media intensifierade staten sina försök att hejda ökningen, och sjukfrånvaroproblematiken flyttades högre upp på den politiska dagordningen. Uppsatsen syftar på att granska företagshälsovården och dess roll i samhället som ett verktyg i kampen mot ohälsan i arbetslivet. Detta kommer att göras genom att granska de rättsregler som finns förknippade med företagshälsovård och huruvida dessa rättsregler fungerar så som staten hade tänkt.

I Sverige pågår idag en samhällsdebatt angående huruvida private equity?industrin bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att skapa långsiktigt starka och lönsamma bolag eller om de förstör värde genom nedskärningar och bolagsuppdelningar. Med private equity menas riskkapitalbolag som investerar i onoterade företag, så kallade portföljbolag, med avsikten att tillföra värde inför en avyttring några år senare, vanligen 3-5 år. Syftet med denna studie är att studera värdeutvecklingen på ett antal av dessa svenska portföljbolag, från riskkapitalbolagens avyttring till och med två år efter försäljningen. I studien har nyckeltal med fokus på lönsamhet, tillväxt och kapitalstruktur tagits fram för portföljbolagen.

Europeiska kommissionen är på väg att implementera en ny lag som kommer innefatta obligatorisk byrårotation för börsnoterade bolag. Tanken är att detta ska leda till ökad revisionskvalitet då ett antagande görs om att kortare revisionsuppdrag kommer öka revisorernas oberoende. Detta för att revisorer kan komma att bli mer kritiska i förhållande till sina klienters räkenskaper. Inom akademisk forskning är detta antagandet omtvistat vilket skapat en debatt kring huruvida lagregleringen är gynnsam för revisionskvaliteten. Syftet med denna uppsats är att bidra med vidare forskning kring huruvida det kan råda ett samband mellan revisionsuppdragens varaktighet och revisionskvalitet, vilket i så fall skulle rättfärdiga regleringarna från EU:s sida.

Kommissionen presenterade år 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag särskilt anpassat för små och medelstora företag. Syftet med förordningen är bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för små och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig på den inre marknaden och därav stärka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrätten på den överstatliga nivån är bolagsrätten i Sverige också föremål för utveckling och förändring.

Bakgrund:Revisionsplikten som idag innefattar alla aktiebolag i Sverige infördes 1983. För attframförallt underlätta för småföretagandet så har regeringen arbetat fram ett avskaffande avrevisionsplikten. Inom EU har avskaffandet redan genomförts för mindre bolag och utifrånkonkurrensskäl ska därför svenska bolag inte drabbas av mer administrativa kostnader änliknande bolag i andra länder. Regeringen har valt att föreslå den högsta gränsen som EUtillåter då det gäller vilka företag som har möjlighet att välja bort revisionen. Detta innebär attrunt 96 % av Sveriges aktiebolag kan välja bort revisionen.Problemformulering:Den nya vändning som förslaget presenterar ställer frågan om revisionspliktens varande i ettnytt ljus.

Merparten av det svenska folket kan idag räkna med att vid arbetslivets slut erhålla viss ersättning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sägas bygga på tre delar, dels allmän ålderspension som tillhandahålls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsäkringssystemet, dels tjänstepension som kompletterar den allmänna pensionen, vilket utgör utfästelser till viss pensionsrätt av arbetsgivare gentemot sina anställda. Utöver detta kan var och en välja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande. Ett sådant privat sparande är för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och därmed inte är anställd och berättigad tjänstepension. Även för dom som genom sin anställning erhåller tjänstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.

Syfte: I denna studie vill jag undersöka hur rekryteringsprocesser, gruppdynamik och motivationsfrågor behandlas inom kommunal och privat parkförvaltning. Dessa frågor behandlas inom ramen för Human resource management, som handlar om att ta till vara på målen för organisationer och medarbetares behov att utvecklas på jobbet. Med en ämnesinriktad litteratur och en kvalitativ intervjuteknik vill jag undersöka de frågor som aktualiseras av dem som arbetar inom kommunal regi och i privat företagande. Frågorna delades upp i ämnesområdena; organisation, rekrytering, medarbetare, motivation och gruppdynamik. Metod: Intervjuerna studerades ingående och vid upprepade tillfällen för att få en uppfattning om var kärnan i informationen som informanterna delgivit mig låg. Därefter analyserades texterna och resultaten delades in i teman; synen på organisation och rekrytering/motivation och karriärmöjligheter och gruppdynamik på arbetsplats. Slutsats: Det visade sig att ledarna till stor del litar på medarbetarnas förmågor att hitta motivation och att arbeta tillsammans i grupper.

Sedan början av 1990-talet har både antalet VD-byten och andelen institutionellt ägande konstant ökat. Tidigare studier visar på att ägarstrukturen i bolag påverkar frekvensen varmed VD:ar byts ut. Däremot har det inte genomförts någon svensk studie avseende sambandet mellan VD-byten och institutionella ägare. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida institutionella ägare i svenska börsnoterade bolag under tidsperioden 2001 till 2009 påverkar VD-byten. För att besvara syftet har en kvantitativ metod valts.

Titel ?Det sitter i ryggmärgen? ? En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalisterFörfattare Caroline Hanner & Rebecca JohanssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2012Handledare Nicklas HåkanssonUppdragsgivare Ulrika Hedman, JMGSidantal 46 sidor (exklusive bilaga)Antal ord 17 584 ordSyfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur frilansande journalister som bloggar resonerar kring sitt bloggande i förhållande till sin journalistroll.Metod och material Sex kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie har visat att dessa frilansjournalister bloggar för att marknadsföra sig själva, kunna påverka, hålla sig uppdaterade, det är ett fritt medium, kunna interagera med sinaläsare samt att de finner det roligt. De tycker att de pressetiska reglerna ska och bör appliceras på bloggen. Detta för att ha förtroende hos läsarna. Dock är de motsägelsefulla i sina svar, och faktorer som tidspress och liknande gör att det inte alltid tycks vara lika lätt och självklart i praktiken.

Flera år av skandaler i stora internationella aktiebolag och sviket förtroende på finansmarknaden har tvingat den amerikanska finansmyndigheten att ta till drastiska åtgärder i form av den nya lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act. Innan årets slut ska den nya lagen tillämpas på svenska bolag..

Samhället erbjuder flera vägar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvägarna idag är privat frisörskola och gymnasial programskola. Den här uppsatsen har varit inriktad på att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program på gymnasiet och fristående skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som är godkända av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret på den frågan är inte given. Nej, en handfull intervjuer av åtta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgått privat utbildning godkänd av SFF, har lättare att få anställning som frisör beroende på vilja intresse och motivation.

IFRIC 12 är en ny tolkning som ska vägleda företag som arbetar med Offentlig PrivatSamverkan - projekt hur de ska redovisa projekten. IFRIC 12 har nyligen godkänts av EUvilket innebär att från och med den första januari 2010 ska samtliga publikaentreprenadföretag inom Europa tillämpa den nya tolkningen.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka effekter IFRIC 12 kommer att innebära förexternredovisningen och hur relevant den finansiella rapporteringen kommer bli för företagetsägare.För att ta reda på hur den finansiella rapporteringen påverkas har vi använt oss av ettfallföretag, Skanska, där vi fördjupat oss i vilka effekter tolkningen kommer att föra med sig.Vidare har vi undersökt hur de fyra största revisionsbolagen ser på den nya tolkningen. När visedan analyserat vårt empiriska material har vi utgått från de teorier vi ansett vara relevantaför genomförandet av vår studie.Vi har kunnat påvisa att IFRIC 12 leder till en jämnare vinstredovisning för fallföretagetsprojekt vilket vi anser vara positivt ur ett ägarperspektiv. IFRIC 12 förtydligar också hurtillgångarna ska klassificeras vilket även detta bör leda till en ökad relevans. Dock finns detanledning att ställa sig kritisk till redovisningsdirektivet. Tolkningen är komplex och kanmedföra svårigheter för företagen vid tillämpning.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrningför att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen.