Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning,FE3073, VT 2009Författare:Patricia Zell, Susanne Kalenius och Julia SvenssonHandledare:Elin FunckFöretagets kontaktpersoner:Ritha Edvardsson och Tineke van der Hoek-KarlssonTitel:Utformning av Balanserat Styrkort ? En fallstudie på TrehörnaBakgrund och problem:Balanserat styrkort har uppkommit som ett svar på kritiken mot dentraditionella ekonomistyrningen vilken endast beskriver historiska händelser. Modellen består av enuppsättning mått som ger en snabb överblick över verksamheten och de arbetas fram ur företagetsstrategi och vision. Resultatet som arbetas fram kan ses dels ur ett finansiellt perspektiv och dels uricke-finansiella perspektiv såsom kund-, process- och lärandeperspektiv. Trehörna ger uttryck för ettökat informationsbehov inom verksamheten, då den är indelad i tretton olika enheter vilka alla haren enhetschef och skilda inriktningar på det dagliga arbetet.

SammanfattningExamensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitetEkonomistyrning, FE 3073, VT 2009 Författare: Linda Andersson, Sofie Brodin och Ulrika DietrichsonHandledare: Fredrik KarlssonFöretagets kontaktperson: Annelie Ekstedt, kvalitetschefTitel: Prestationsmätning - Vad är prestation inom VA-avdelningen i Växjö kommun för abonnenterna? Bakgrund: Prestationsmätning är ett mycket aktuellt ämne i dagens samhälle och kraven på organisationer och dess förmåga att förmedla sin verksamhet till sina intressenter ökar ständigt. Inom den kommunala verksamheten för vatten och avlopp finns idag inget standardiserat sätt att mäta prestationen inom verksamheten. Inom VA-avdelningen i Växjö kommun har det sedan länge funnits en missnöjdhet kring verksamhetens prestationsmätningssystem vilken legat till grund för studien. Syfte: Huvudsyftet med studien är att utveckla och ge förslag på ett mätsystem för VA-avdelningen i Växjö kommun. Det här innebär mer konkret att identifiera nya samt utveckla nuvarande nyckeltal ur ett externt abonnentperspektiv som speglar VA-avdelningens prestation samt resursanvändning. Avgränsning: Analysen är avgränsad till VA-avdelningens nyckeltal inom prestationsmätningen, vilket innebär att ingen vidare analys kommer att göras över avdelningens uppsatta verksamhetsmått. Metod: Studiens referensram tar upp relevanta teorier som sedan ligger till grund för den insamlade empirin.

Inom ekonomistyrning är prestationsmätning vanligt förekommande för mätning av anställdas prestationer. Detta för att ge en ökad målöverensstämmelse mellan arbetsledare och anställda och därmed bidra till ökad effektivitet inom verksamheten. Feedback kommer därmed in som ett alltmer vanligt förekommande verktyg i dagliga arbetet och är användbart i flera avseenden. Feedback kan beskrivas som återgivande av information rörande annans beteende, i det svenska språket är återkoppling ett vanligt förekommande synonym. Främst kan feedback användas vid utvärdering av mål, men är användbart även vid vägledning i arbetet.

Många företag väljer idag att avyttra och sälja enheter som ligger för långt ifrån deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, där många olika aktörer är inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad måste samarbeta med andra aktörer, i så kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering är det inte ovanligt att enheter dessutom säljs till verksamheter i andra länder, där samarbete mellan parter forsätter. Ekonomistyrning över organisationens egna gränser blir därmed allt viktigare.

Inom företagsekonomin talas det ofta om principal?agent?teorin. Det är en teori som visar på behovet av effektiva styrmodeller, som till exempel prestationsmått, för att kunna leda en organisation på ett effektivt och framgångsrikt sätt. För drygt 20 år sedan utvecklade det amerikanska konsultföretaget Stern Stewart & Co. EVA®-modellen (Economic Value Added).

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Varför köper inte svenskar mer närproducerad mat? Den globala trenden går mot ett samhälle som ska vara mer självförsörjande för att minska den negativa klimatpåverkan. Hur ska vi få svenskar att äta livsmedel som är närproducerade? Svaret är inte enkelt men att erbjuda konsumenter närproducerade livsmedel är en bra början. Vårt arbete ska resultera i en inspirationshandbok för landsbygdens matproducenter, den ska vara inspirerande och öppna nya vägar när det gäller att distribuera sina produkter.

I en organisation är det viktigt att formulera både kortsiktiga och långsiktiga mål för att kontinuerligt stämma av färdriktningen, men också för att i god tid vidta nödvändiga åtgärder. Statliga eller icke vinstdrivande organisationer bör mäta hur effektivt de tillgodoser intressenternas behov och därför bör konkreta, realistiska och mätbara målsättningar definieras. Det har diskuterats kring verksamhetsmålen i landets kommuner och problematiken är att målformuleringarna ofta kan bli alltför många, oklara samt att de ibland kan stå i konflikt med varandra. Syftet med denna uppsats är: att identifiera och analysera viktiga orsaker som ligger till grund för målens utformning i Luleå kommuns balanserade styrkort. För att kunna besvara syftet utfördes en fallstudie inom Luleå kommun.

Bakgrund och problem: Beträffande den svenska fastighetsmarknaden finns det ett tomrum i studier gällande de faktorer som ligger till grund för beslut gällande avyttring av förvaltningsfastigheter. Det finns däremot en rad olika studier som behandlar beslutspåverkande faktorer vid investering i förvaltningsfastigheter. Dessa studier har behandlat och kommit fram till ett homogent resultat gällande vilka faktorer som tas i beaktande. Dessa faktorer är makroekonomiska faktorer, fastighetsanalys, fastighetsmarknadsanalys, direktavkastningsmetoder, ortsanalys och prognoser.Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilka faktorer som påverkar beslut gällande avyttring av en förvaltningsfastighet hos ett fastighetsbolag. Vi ämnar undersöka flertalet olika fastighetsbolags syn på aktuell frågeställning och därefter belysa de faktorer som framkommit.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till större förvaltningsbolag som drivs i vinstdrivande syfte.

På senare år har företag efterfrågat ett styrsystem som inte bara mäter de finansiella målen utan också mäter de icke finansiella målen. Kaplan och Norton tog därför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen består av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare är överens om att det är viktigt att mäta och utvärdera prestationer för att få styreffekt och det som inte mäts går heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förståelsen för hur mätningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag går till väga.

Titel Goodwillnedskrivningars värderelevans: en studie på svensk marknadDatum 2012-05-25Författare Anna Fredrikson Finn och Therese van BerlekomUtbildning Ekonomprogrammet ? redovisning och ekonomistyrningKurs 2FE40E ? Examensarbete kandidatnivå, 15 högskolepoäng Inledning: Utvecklingen går mot en mer globaliserad ekonomi och behovet av en harmoniserad redovisning har ökat. Sedan 2005 tillämpar samtliga bolag inom EU IFRS vid upprättandet av koncernredovisning. Detta har påverkat redovisningen av goodwill som numera ska testas för nedskrivning istället för att årligen skrivas av. IFRS öppnar upp för tolkningsutrymme vid redovisning av goodwill och åsikterna går isär gällande hur väl regleringen efterlevs.Forskningsfråga: Ger goodwillnedskrivning en reaktion i börsvärdet på den svenska marknaden?Syfte: Syftet är att ta reda på om goodwillnedskrivningar används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige samt huruvida relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet har förbättras genom IFRS 3.Referensram: Utgångspunkten tas i tidigare forskning på andra marknader och teorier som behandlar ägarstruktur, kapitalmarknadsperspektiv, redovisningens kvalitativa egenskaper, värderelevans samt agentteorin. Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod har tillämpats.

Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen.

Alla organisationer, oavsett verksamhetsinriktning, är i behov av att planera sin verksamhet. En särskild form av planering som fokuserar på den närmsta framtiden är budgetering. Budgeteringens betydelse varierar från organisation till organisation och diskussioner kring budgeteringens syften och om företeelsen är under utveckling eller avveckling förekommer ? men i de flesta verksamheter utgör budgetar och den process som leder fram till dem en viktig del av den ekonomiska styrningen.Författarna till den föreliggande studien undersökte ett företags befintliga budgetsystem och dess funktioner och analyserade det innovativa klimatet på arbetsplatsen. Författarna undersökte även korrelationen mellan budgetsystemet och innovation; vilka innovationsfrämjande respektive innovationshämmande effekter systemet har samt om och i så fall hur budgetsystemet kan användas som ett verktyg för att stärka det innovativa klimatet på företaget.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.