Huvuduppgiften i detta examensarbete har varit att programmera en Android smart-telefon så att den kan kommunicera med en bio-sensor med syfte att skapa automatiska larm vid till exempel hjärtproblem. Hur lösningen har vuxit fram har dokumenterats tillsammans med resultatet av den informationssökning som utförts parallellt inom angränsande ämnesområden.Vid programmeringen har en Service använts för att upprätthålla en prioriterad kommunikationsprocess mellan bio-sensor och telefon. Programprototypen använder även en Widget ? en mini applikation på skrivbordet - som är ett snyggt sätt att presentera mätdata.När denna produkt börjar säljas på marknaden kommer den vara klassificerad som en medicinteknisk produkt. Detta innebär att det finns ett speciellt regelverk för leverantören av produkten att följa.Applikationen är enkel att hantera för användarna men det innebär inte att den alltid är lämplig för alla.

Luleå kommun satsar på att bli årets cykelstad senast år 2016. Det är ett mål som är starkt sammankopplat med kommunens satsning på att höja stadens luftkvalitet. Idag finns i Luleå ett bra cykelnät med 7 huvudcykelstråk varav 6 går från ytterområdena in mot centrum. För att ta sig mellan olika ytterområden måste cyklister ofta cykla genom centrum där huvudcykelstråken plötsligt upphör. Att knyta ihop dessa på centrumhalvön skulle underlätta för de som smidigt vill cykla via centrum.Det är i stadskärnor av stor vikt att gaturummet utformas på rätt sätt och att det är tydligt var man ska cykla.

För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser är olika lätta att hittat. Hur vi upplever staden påverkas av i vilken mån vi förstår dess uppbyggnad och känner oss välkomnade. Men även alla som länge bott i staden har glädje av att den är logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss på ett effektivt sätt kan vi snabbare uträtta ärenden. En tydlig bild av omgivningen är en förutsättning för att ge hemstaden betydelse, och det är en grund för känslan av gemenskap och samhörighet i staden.

I denna uppsats studeras om vardagsaktiviteter på ett köpcentrum kan tjänsteutvecklas. Med vardagsaktiviteter avses repetitiva aktiviteter med relativt lågt kunskapsinnehåll och liten specialisering. Exempel på sådana vardagsaktiviteter är lokalvård, fastighetsskötsel och vaktpatrullering. I uppsatsen exemplifieras vardagsaktiviteter genom kontanthantering som är en både aktuell och prioriterad aktivitet på många köpcentrum. Resultatet från en fallstudie utförd på ett svenskt köpcentrum av författarna presenteras.

Landstingens ansträngda ekonomi har bidragit till att antalet slutenvårds platser successivt har minskat. Allt mer avancerad vård ges i dag i hemmen. Distriktssköterskors arbetssituation har påverkats av denna förändring. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Åtta distriktssköterskor från norra Sverige deltog i studien.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes eller så kallad åldersdiabetes. Det är välkänt att personer med typ 2 diabetes behöver stöd och utbildning för att klara av att leva med sin sjukdom. En av diabetesteamets uppgifter är därför att stödja dessa personer på bästa sätt. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med typ 2 diabetes upplever stödet från diabetesteamet.

Cykeltrafiken har kommit att ta allt större plats i trafikpolitiska sammanhang och har numer ensjälvklar roll i utvecklingen av hållbara transportsystem. Såväl nationella som kommunala mål omett ökat cyklande tyder på en utbredd tro om att det finns en latent efterfrågan av nycykelinfrastruktur. I dagens cykeltrafikplanering görs ofta ingen åtskillnad mellan nuvarandecykelflöden och latent utnyttjande av infrastrukturen, vilket kan hindra utvecklingen avcykeltrafiken. Det finns därför behov av att utveckla nya metoder för att hitta och påvisa latentefterfrågan. Det har visat sig att analyser baserade på Space Syntax stämmer väl överens medobserverade flöden av gång- och fordonstrafik.

Karlstads kommun har satt upp mål i transportstrategin som syftar till att öka antal cykelresor i Karlstad. Vid användning avger cykeln varken växthusgaser eller föroreningar. Vardagsbeslut att ta cykeln exempelvis till arbetet leder till att koldioxidutsläpp kan reduceras. Cykling kan därmed bidra till att uppfylla viktiga miljömål. Cykling främjar hälsa.

Hållbarhet har blivit ett av vår tids nya ledord. Vår resursförbrukning och ökande koldioxidutsläpp har gett negativ effekt på klimatet och ekosystemen. I stadsplanering är infrastruktur för cykeltrafik en viktig beståndsdel av hållbara städer. Detta examensarbete är tänkt att vara en inspirationskälla för alla som vill skapa bättre trafiklösningar för cyklister på stadsgator med blandtrafik. De olika delarna i arbetet ger en sammansatt bakgrund till behovet av en säkrare trafiksituation för cyklister.

Obemannade markfarkoster är ännu ganska ovanliga i den svenska Försvarsmakten men borde kunna bli allt vanligare. UGV:er används traditionellt till att utföra smutsiga, tråkiga och farliga arbetsuppgifter. Kan de då vara användbara i Afghanistan mot den motståndare som FM möter där idag?I studien undersöker författaren möjligheterna för obemannade markfarkoster att bidra med militär nytta inom området logistiktransporter. De obemannade transportfordonen kan från grunden utgöras av standardlastbilar i FM som har utrustats med så kallade UGV-kit.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes eller så kallad åldersdiabetes. Det är välkänt att personer med typ 2 diabetes behöver stöd och utbildning för att klara av att leva med sin sjukdom. En av diabetesteamets uppgifter är därför att stödja dessa personer på bästa sätt. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med typ 2 diabetes upplever stödet från diabetesteamet.

Vi har i denna uppsats valt att undersöka nio faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid utveckling och utvärdering av kravspecifikationen. Kravspecifikationen kan ses som resultatet av kravhanteringsprocessen, som i sin tur är en del av systemutvecklingsprocessen. Arbetet som fortskrider efter kravhanteringsprocessen har kravspecifikationen som utgångspunkt. Därför måste kravspecifikationen vara utformad på bästa tänkbara sätt. Vi har med hjälp av olika teorier och en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer undersökt de faktorer som är viktiga att beakta vid utveckling och utvärdering av kravspecifikationen.

Att vara syster eller bror till en person med funktionshinder kan innebära mycket gemenskap och glädje men också en del bekymmer. De känslor och villkor syskonen lever med kan vara svåra att hantera och det kan finnas ett behov av att få stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur syskonskapet kan påverkas av att växa upp med en syster eller bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.

Sverige har genomgått en strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken kompetens förskollärare har om högläsning. Vi har valt att göra studien, då vi finner att högläsning oftast inte är en pedagogiskt prioriterad aktivitet och därför ville vi undersöka hur några förskollärare ser på högläsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjälp av ett didaktiskt perspektiv och utgick från grundfrågorna: varför, hur, när och var, för att synliggöra förskollärarnas tankar och kunskaper kring högläsning. För att vi ska uppnå syftet med studien använde vi oss av enkäter som metod. Vi vände oss till förskollärare på två förskolor och empirin består av 14 besvarade enkäter.