Sökresultat:
155 Uppsatser om Prioriterad cykeltrafik - Sida 2 av 11
Cykelvägar i Nässjö
Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.
3d-animation i mörkrets tecken
Mitt projekt är en film i 3d med en skräckfylld underton som utspelas genom en
fiktiv persons ögon där färden går genom en skog fram till vad som ser ut att
vara en nedlagd fabrik. Men där tystheten från början råder visar sig både det
ena och det andra utav märkligheter uppstå!
Effekterna för den mörka upplevelsen är prioriterad framför en begriplig
handling, och därför finns inga övertydliga budskap som underskattar
betraktarens egna slutsatser av filmen. Filmen är ett experiment med 3d,
postproduktion och ljud som visar en blandning av konkreta spänningsmoment och
en morbid känsla av rå död!.
Cykelvägar i Nässjö
Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i
Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste
cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö.
Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från
1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för
andra trafikproblem.
Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad
i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden
byggdes.
Cykelstaden : en studie av planeringsåtgärder och infrastruktur för en cykelvänligare stad
Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.
Utan leken stannar livet - en studie om pedagogers uppfattningar om sitt förhållningssätt till barns lek
Syftet med vårt arbete är att belysa pedagogers uppfattningar om sitt förhållningssätt till barns lek. Metoddelen bygger på intervjuer med sex förskollärare, fem kvinnliga och en manlig. Genom vår undersökning kom vi fram till att förskollärarnas genomgående tankar kring lek är att lek ska vara ett naturligt, frivilligt och viktigt inslag i barnens verksamhet och att leken betyder oerhört mycket för barns utveckling och lärande. Förskollärarna betonar också att den sociala och språkliga kompetensen utgör den största delen av lärandet i leken. Tids- och utrymmesmässigt är leken prioriterad, men att det ändå förekommer skillnader som beror på tidsbrist, stora barngrupper, styrda aktiviteter och rutintider.
Cykeln i staden : Undersökning av cykelvägnätet för stadsdelen Hovshaga i Växjö
?Hållbar stadsplanering? är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle.Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt.Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits.
Cykelstaden - en studie av planeringsåtgärder och infrastruktur för en cykelvänligare stad
Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar
för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den
tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö.
Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en
ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt
exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att
främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga
stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling,
att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att
informera och följa upp de mål som sätts.
Transport Logistik : Projekt Slussen
Slussen är Stockholms andra största mötespunkt efter T-centralen. För den omfattande ombyggnation som Slussen står inför är projektets prioritering att minimera störningar i kollektivtrafik, gång ? och cykeltrafik samt biltrafik då detta är en knutpunkt för såväl bilar, båtar kollektivtrafik samt fotgängare och cyklister. Här passerar 300 000 resenärer dagligen.För att ta reda på hur andra stora projekt har löst sina logistiska problem utfördes intervjuer på personer med insikt på logistik i deras verksamhet. Enkäter delades även ut till de olika delområdena i projekts Slussens byggledning för att få bättre förståelse för hur projektet vill arbeta.För att få en bra översikt över hur många transporter som kommer behöva passera ut och in genom entreprenadernas gränser utfördes beräkningar.Resultatet av undersökningarna visar att det viktigaste är att produkter levereras i rätt tid till rätt plats utan mellanlagring.
Rörelse, mötesplats, blandning : ledord för samtidens stationssamhälle.
Examensarbetet formulerar förutsättningar för ett samtida stationssamhälle utifrån utvecklingen av stationssamhällen utefter järnvägsdragningarna på 1800-talet och dagens förutsättningar. Arbetet är indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhällen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhället utifrån historien och dagens förutsättningar. Beskrivningen utgår ifrån de tre ledorden som är viktiga i utformningen av samhället; rörelse, mötesplats, blandning.
Solenergi med energieffektiva byggnader och kostnadseffektiv lagring
När en investering ska göras är priset en prioriterad faktor att ta hänsyn till. Att investera i ett solcellssystem kostar mycket pengar som på längre sikt kommer resultera i en större intäkt än kostnad. När detta inträffar skiljer sig markant i många fall och med regeringens krångliga regler blir det inte lättare. Examensarbetet innefattar flera analyserande lösnings-metoder för plusenergikontoret i Väla Gård, Helsingborg. Anledningen är att kostnadseffektivisera solcellssystemet så att intresset för solproduk-tionen ökar i Sverige.Tre olika kostnadsmässiga scenarier med timdebitering, egenlagring och nettodebitering jämförs och presenteras grundat på beräkningsmetod inom aktuell forskning.
Mental träning och utveckling
I denna uppsats kommer jag att fördjupa mig i tänkandet bakom Nationellbastaktik och ?Tankeprocessen? som beskrivs i den samt Anna Kåvers ?Att levaett liv inte vinna ett krig?. Jag har valt att använda mig av dessa två teorier dåde berör Poliser och polisutbildningen. Häftet har tagits fram för attkvalitetssäkra vissa delar av Polisens arbete, Anna Kåvers bok, ?Att leva ett livinte vinna ett krig? där hon beskriver ett annat effektivt sätt att hantera tankar,känslor och situationer.
Etik och värdegrundsfrågor som underlag för läraren i kommunikationen med eleven.
Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka pedagogens ansvar i hur denne kanförmedla etik och värdegrundsfrågor till eleverna i skolan. Skolans värdegrund ochuppdrag i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet ger pedagogenriktlinjer för hur denne ska verka och vara. Det finns även gott om tidigare forskninginom området, vilken vi har tagit del utav. Vi har försökt att koppla detta till den praktik och verklighet som råder, genom att analysera styrdokumenten som ett material tillsammans med en observation och två intervjuer. Informanterna har bestått av två pedagoger som speciellt arbetat med etik och värdegrundsfrågor genom att placera ämnet livskunskap på schemat.
När duktiga barn börjar skolan : - hur högpresterande barn uppmärksammas och stimuleras då de börjar skolan.
De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser.
Läsbar stad : orienterbarhet i Falköping
För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser är olika lätta att hittat. Hur vi upplever staden påverkas av i vilken mån vi förstår dess uppbyggnad och känner oss välkomnade. Men även alla som länge bott i staden har glädje av att den är logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss på ett effektivt sätt kan vi snabbare uträtta ärenden. En tydlig bild av omgivningen är en förutsättning för att ge hemstaden betydelse, och det är en grund för känslan av gemenskap och samhörighet i staden.
Rörelse, mötesplats, blandning - ledord för samtidens stationssamhälle.
Examensarbetet formulerar förutsättningar för ett samtida stationssamhälle
utifrån utvecklingen av stationssamhällen utefter järnvägsdragningarna på
1800-talet och dagens förutsättningar. Arbetet är indelat i fem delar. Den
första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhällen fram till
idag.
I del 2 beskrivs det samtida stationssamhället utifrån historien och dagens
förutsättningar. Beskrivningen utgår ifrån de tre ledorden som är viktiga i
utformningen av samhället; rörelse, mötesplats, blandning.