Budgetens roll i företaget har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne och mycket kritik har riktats mot den. UtgÄngspunkten i vÄr fallstudie var Handelsbankens arbetssÀtt som vi har börjat med att studerat nÀrmare. UtifrÄn detta har vi sedan granskat de tre storbankerna Swedbank, Nordea och SEB. Syftet med vÄr undersökning var sÄledes att ta reda pÄ vilka ekonomiska verktyg bankerna anvÀnder sig av för att styra verksamheten och mÀta resultat.I vÄr fallstudie anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. För att fÄ bakgrundsinformation har vi tagit del av tidigare forskning som visat att budgeten haft en stor roll i företagen, men samtidigt har det funnits nackdelar med den vilket har lett till att budgeten fÄtt mycket kritk genom Ären.

För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hÄllbar stadsutveckling, förtÀtas vÀrldens stÀder i allt högre takt. Större regnmÀngder, i kombination med hög andel hÄrdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvÀmningskatastrofer i mÄnga av vÀrldens stÀder. Genom att ta hand om dagvattnet med hjÀlp av vÄtmarker, Àr det möjligt att, förutom flödesutjÀmning, tillföra ekosystemtjÀnster sÄsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa vÀrden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för hÄllbar planering och förvaltning av urbana vÄtmarksparker, med avseende pÄ ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehÄller en teoretisk genomgÄng av ovanstÄende förutsÀttningar.

Det svenska samhÀllet och dess konkurrenslagstiftning bygger pÄ principer om frihandel och perfekt konkurrens dÀr monopol i princip Àr förbjudna. Tanken bakom detta Àr att konkurrens Àr nÄgot bra som leder till vÀlfungerande marknader. Den rivalitet som uppstÄr mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjÀnster till bÀttre kvalité och lÀgre priser Àn om konkurrensen inte funnits. SamhÀllskollektivet som helhet vinner ocksÄ pÄ konkurrens dÄ det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsÀttning och en starkare internationell stÀllning i vÀrldshandeln ? nÄgot som frÀmjar samhÀllsekonomin.

I det praktiska rÀttslivet har frÄgor om bevisbörda och beviskrav alltid haft en stor betydelse för tvistens utgÄng. I skadestÄndstvister har skadelidande som huvudregel bevisbördan för att det föreligger en ansvarsgrundande handling eller underlÄtenhet, att en skada har uppstÄtt och att det föreligger adekvat kausalitet mellan skadan och den ansvarsgrundande handlingen. Skadelidande ska Àven bevisa skadans art och omfattning. Inte sÀllan kan det finnas betydande svÄrigheter för skadelidande att styrka/visa det skadestÄndsrÀttsliga kravet pÄ orsakssamband mellan uppkommen skada och ansvarsgrundande handling. För att skadestÄndets preventiva och reparativa syfte inte ska riskera att försvagas kan skadelidande erhÄlla en bevislÀttnad.

Permakultur innebÀr att skapa uthÄlliga mÀnskliga miljöer och fördelaktiga matproducerande ekosystem. Den enskilda mÀnniskan behöver bli mer involverad i sin egen matproduktion för att detta ska kunna uppnÄs. Denna litteraturstudie presenterar vÀxter utifrÄn skogstrÀdgÄrdens skiktindelning, vilka representerar vÀxternas olika funktioner i ett ekosystem. SkogstrÀdgÄrden Àr ett centralt odlingssÀtt inom permakulturen, dÀr frÀmst perenna vÀxter kombineras i naturenliga kompositioner till en hÄllbar, effektiv produktion av mat. Genom att kategorisera vÀxterna i skikt kan man fÄ en överskÄdlig bild som förenklar skapandet av hÄllbara ekosystem för stadens olika ?trÀdgÄrdar?.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

I dagens kunskapssamhÀlle Àr arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte Àr lika lÀtt för arbetsgivaren att ersÀtta arbetare som tidigare, utan det lÀggs större vikt vid att hitta ?rÀtt person?. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett vÀxande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet pÄ arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelÀgna att veta sÄ mycket som möjligt om arbetssökande och anstÀllda, vilket har rest en frÄga om integritet i arbetslivet.

Bakgrund och Problemdiskussion Lean-konceptets applicerbarhet inom servicesektorn har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer. Lean som har sin grund i den japanska bilindustrin brukas idag över hela vÀrlden, frÀmst inom tillverkningsbranschen. UtgÄngspunkten för vÄr problemdiskussion Àr en artikel skriven av Kennedy och Widener (hÀdanefter K & W) dÀr författarna först byggt upp ett teoretiskt ramverk för hur ekonomistyrningen kan se ut enligt de lean-principer som finns. Orsakssambanden mellan ramverkets komponenter har man fÄtt fram genom en empirisk studie pÄ ett tillverkningsföretag. I slutet av artikeln blickar författarna framÄt och hoppas att andra forskare gör undersökningar likt deras för att se om de orsakssamband de hittat Àven Àr applicerbara pÄ andra företag.

Den liberala demokratin, till vilken vÀstvÀrldens politiska system bekÀnner sig, bygger i grunden pÄ tanken att alla mÀnniskor har naturliga rÀttigheter till liv, frihet och egendom. PÄ grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstÄnd, kommer mÀnniskor att sluta sig samman i stater, dÀr de gÄr med pÄ att inskrÀnka en del av sin frihet och överlÄta makt till staten, pÄ villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rÀttigheterna. SÄ lÀnge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund sÄledes, enligt denna teori, vilar pÄ ett fiktivt samhÀllskontrakt. Inom ramen för detta samhÀllskontrakt har medborgare rÀtt att protestera för att nÄ förÀndring, sÄ lÀnge protesterna inte hotar samhÀllets fortsatta existens. Exempel pÄ sÄdana legitima former av protester Àr (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill pÄverka inom ramen för samhÀllssystemet och dÀrför stÄr för sina handlingar samt Àr beredda att, om sÄ Àr nödvÀndigt, lÄta rÀttssystemet ha sin gÄng.

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Exploateringsavtal Àr ett rÀttsligt verktyg som anvÀnds regelmÀssigt för att pÄ olika sÀtt precisera ett byggprojekts innehÄll och de inblandade parternas förpliktelser. Avtalspartnerna utgörs av kommunen respektive en privat aktör, en s.k. byggherre. Trots att exploateringsavtalen Àr vanligt förekommande rÄder viss osÀkerhet kring avtalsslaget; dels med avseende pÄ grÀnserna för de krav som kommunen kan stÀlla pÄ byggherren, dels i vilken utstrÀckning exploateringsavtalet skall bedömas utifrÄn det civilrÀttsliga respektive det offentligrÀttsliga regelverket. Denna osÀkerhet anses bero pÄ bristande lagstiftning och begrÀnsad praxis.

Denna uppsats grundar sig i den teoretiska konflikten mellan den i Sverige gÀllande löftesprincipen och kontraktsprincipen som Àr den gÀllande principen i den internationella köplagen, United Nation Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG. Uppsatsen tar avstamp i det faktum att de nordiska lÀnderna har valt att inte ratificera den del i CISG som rör avtalsingÄende. Vi har utrett vilka praktiska konsekvenser dessa skillnader fÄr och om det finns nÄgot behov för Sverige att ansluta sig till den del av CISG som behandlar avtalsingÄende. Uppsatsen bestÄr först av en litteraturbaserad del som redogör för de olika anbudsprinciperna, CISG och avslutningsvis innebörden av letter of intent och standardavtal i korthet. För att undersöka hur detta fungerar i praktiken har vi utöver studier av juridisk doktrin valt att intervjua anstÀllda pÄ Stora Enso.

Denna undersökning Àr resultatet av en kandidatuppsats skriven vid handelshögskolan, UmeÄ universitet pÄ uppdrag av Scania Industrial Control vid Scania CV AB i SödertÀlje. Scania arbetar efter ett produktionssystem (SPS) som har grunden i Toyota Production System (TPS) och tar formen av ett hus dÀr Scanias vÀrderingar, principer och prioriteringar framgÄr. Scanias framgÄng anses bygga pÄ att nyttja personalens kompetens inom förbÀttringsgrupper, ett arbete som sker genom SPS. Historiskt sett har SPS tydligast Äterfunnits inom Scanias produktionsavdelningar, emellertid har arbetssÀttet börjat överföras i alla Scanias verksamheter för att genomsyra hela företaget. Scania ser i dagslÀget över sina verksamheter för att nÄ lÄngsiktiga effektiviseringar med mÄlet att öka sin framtida konkurrenskraft.

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse dÀr det ideella arbetet har varit en sjÀlvklarhet. I dagens samhÀlle tyder mycket pÄ att de Àldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess stÀlle har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar dÀrför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? pÄverkar utvecklingen av socialt kapital i samhÀllet? Teoretiskt har frÀmst Putnam kommit att anvÀndas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

SammanfattningDenna rapport behandlar införandet av standardiserat arbete i produktionssystemet hos företaget Inission Munkfors AB. Arbetet har utförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (MSGC17), som ges vid Fakulteten för hÀlsa, natur & teknikvetenskap pÄ Karlstads universitet.Företaget Inission Munkfors AB har som mÄl att frÄn Är 2012 till Är 2017 kunna fördubbla omsÀttningen och halvera ledtiden, med samma personalstyrka som Är 2012 (75st anstÀllda). Detta kallar företaget "Inspirit 2x2 2017", och strategierna för att nÄ mÄlen Àr att: skaffa fler och rÀtt kunder, ha en unikt bra leveransprecision och alla medarbetare ska vilja vara med. Detta ska uppnÄs genom att bl.a. tillÀmpa standardiserade arbetssÀtt, som Àr en av Toyotas 14 principer.Denna studie fokuserar pÄ monteringsprocessen av ett specifikt elektronikskÄp.