Uppsatsens syften Àr att undersöka hur kulturarvsbegreppet anvÀnds i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med sÀrskilt fokus pÄ arkivvÀsendet, samt att sÀtta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet anvÀnds i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. SÀrskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevÀrde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet.En genomgÄng av utredningar som fokuserar pÄ kulturpolitik i allmÀnhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet anvÀnds pÄ ett ambivalent sÀtt med varierande rÀckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt sÀrprÀglat kulturarv och en mÀngd mindre kulturarv, dÀr minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ?allt? kan ingÄ.Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma lÄnga tradition som museer av aktiv insamling, skapande av kÀllmaterial och utÄtriktad förmedling av det material som förvaras pÄ institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet fÄr en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna mÄste ta pÄ sig en mer aktiv roll och sjÀlvkritiskt granska vilka vÀrderingar eller principer som format verksamheten.För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i SkÄne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. PÄ konkret vardagsnivÄ tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förÀndrade betydelse ha relativt liten betydelse.

FÄmansföretagare Àr föremÄl för en sÀrskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fÄmansföretag (fÄmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i bÄde inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjÀnst. Med anledning av att en övergÄngsbestÀmmelse gÀllande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fÄmansföretagsaktier upphör vid Ärsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fÄmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och mÄlsÀttningar kring förutsÀgbarhet, likabehandling, materiell lÀmplighet och hanteringsekonomi har valts som utgÄngspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lÀmplighet) sÀkerstÀlls genom att neutralitetsprincipen och andra skatterÀttsliga principer Ätlyds.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

I dagens företagsklimat har kraven pÄ produktionskapacitet i tillverkande företag blivit allt högre. FörÀndringar i och utanför produktionen blivit mer dynamiska och komplexa och företagen mÄste sÀkerstÀlla stÀndig och hÄllbar utveckling av produktionen. Idag Àr ett vanligt förÀndringsinitiativ Lean, vilket Àr ett begrepp som innehÄller bÄde filosofi och principer samt kvalitativa och statistiska verktyg. Men ett stort antal av förÀndringsinitiativen misslyckas och företag som tidigare vunnit pris för operationell excellens klarar i mÄnga fall inte av att upprÀtthÄlla utvecklingen. För att lyckas med förÀndringar verkar det alltsÄ krÀvas nÄgot mer ? inte bara ett systematiskt ledningskoncept, som till exempel Lean.De senaste Ären har LKAB satsat pÄ ett antal förÀndringsinitiativ som syftar till att skapa en mer medveten kultur för att nÄ de uppsatta mÄlen enligt den framtagna strategin.

Strukturering och planering har lÀnge varit kÀnt som viktiga faktorer som pÄverkar hur en verksamhet ska fungera. FörstÄelsen för detta har inte alltid varit densamma. LÀngre tillbaka fanns inte kunskap om vad detta gav. Forskning har under Ären genomförts angÄende planering och strukturering och olika resultat har framkommit. Efter dessa resultat har principer vuxit fram som har haft pÄverkan pÄ arbetssÀtten.

Syftet med denna studie var att undersöka om rekryteringsföretag som hjÀlper kommuner attrekrytera toppchefer bidrar till eller motverkar jÀmnare fördelning av mÀn och kvinnor pÄ toppen.Studien bestod av en kvantitativ del och en kvalitativ del. Samtliga kommunala toppchefsannonseroch anlitade rekryteringsföretag kartlades frÄn tvÄ stora dagstidningar, en branschtidning och enjobbsajt under januari och februari Ären 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012. Uppföljning gjordes pertelefon eller hemsidor för att faststÀlla könet pÄ personen som tillsattes pÄ tjÀnsten. KartlÀggningenkompletterades med elva intervjuer med personalchefer, rekryteringskonsulter och andra mederfarenhet av chefsrekrytering samt litteraturstudier. Till 187 kommunala toppchefstjÀnsterrekryterades 110 mÀn (58,9%) och 77 (41,1%) kvinnor.

EfterfrÄgan pÄ rÀntefria banktjÀnster har ökat i Sverige, vilket frÀmst beror pÄ den utvecklande invandringen som efterföljer religiösa principer i sitt vardagsliv. Detta har vidare resulterat i att allt fler individer i det svenska samhÀllet vÀljer att avstÄ frÄn stora lÄn samt sparande dÄ det strider mot deras religion. Individer som sÄledes Àr i behov utav kapital, vÀnder sig istÀllet till vÀnner samt slÀktingar för att exempelvis kunna ha möjlighet till att köpa en bostad.En av de mest vÀsentliga faktorerna till varför konventionella banker inte utvecklar rÀntefria sparalternativ Àr pÄ grund av reglering samt lagstiftning. Historiskt sett har det traditionella systemet i bankerna funnits under en vÀldigt lÄng tid, vilket resulterar i en effektiv reglerings- samt tillsynsorgan. Bankerna anser Àven att en utveckling av rÀntefritt sparande krÀver en efterfrÄgan som Àr större Àn vad den Àr i dagslÀget.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konventionella banker förhÄller sig till rÀntefritt sparande samt hur den yttre omgivningen, exempelvis andra banker samt finansiella aktörer, pÄverkar banken.

MÄlet med denna uppsats Àr att utifrÄn Jan Gehls begreppsvÀrld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser dÀr olika mÀnniskor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön Àr viktiga för att underbygga ett tolerant, vÀl integrerat samhÀlle. Men hur skapar man dessa vÀl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att mÀnniskor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 Är forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, Àr anlitade av stÀder i de flesta vÀrldsdelar och vad gÀller utvecklandet av socialt hÄllbara stÀder kan Gehl nÀrmast betraktas som ett fenomen.

36 §, lag (1915:218) om avtal och andra rĂ€ttshandlingar pĂ„ förmögenhetsrĂ€ttens omrĂ„de, infördes Ă„r 1976 i syfte att sĂ€kerstĂ€lla ett rĂ€ttsskydd för konsumenter i relation till nĂ€ringsidkare. Rekvisitet ?oskĂ€ligt? har dock, Ă„ ena sidan, hĂ€vdats vara för opreciserat för att kunna uppfattas fullkomligt rĂ€ttssĂ€kert för avtalsparter. Å andra sidan förekommer uppfattningen, att meningen med generalklausulen Ă€r att lĂ€mna utrymme för en rĂ€ttsligt friare bedömning. Syftet med denna uppsats Ă€r att, med det underlag vilket kan ges av förarbetena och relevanta rĂ€ttsfall frĂ„n Högsta domstolen, undersöka om de domskĂ€l, vilka faststĂ€lls för att uppfylla generalklausulens ursprungliga syfte, Ă€r tillfredsstĂ€llande ur en rĂ€ttssĂ€ker aspekt.I förarbetena faststĂ€llde utredningen, att ett införande av en generalklausul i avtalslagen, skulle vara ett vĂ€rdefullt tillskott ur ett rĂ€ttssĂ€kert och förutsebart perspektiv.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka institutionen folkskolans syn pÄ finska krigsbarn i Alvestabygden Ären 1941-1945.UtifrÄn en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, sÄsom det ger sig uttryck i kÀllmaterialet. KÀllmaterialet bestÄr av examenskataloger frÄn 30 folkskolor och material frÄn HjÀlpkommittén för Finlands barns arkiv.Folkskolans syn pÄ krigsbarnen Àr intressant dÄ folkskolan Àr den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritÀr skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.En av studiens frÄgestÀllningar grundar sig pÄ Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner Àr enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhÀllsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spÄr av misstÀnkta krigsbarn sorterats ut.

Aldrig tidigare har det varit sÄ viktigt för företag att satsa resurser pÄ att bygga starka varumÀrken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det Àr att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervÀrde utöver sjÀlva produkten. Ett sÀtt för företag att hÀvda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgÄng, Àr att anvÀnda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumÀrkesimage. De tekniska förutsÀttningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter pÄ Internet kan stÀrka företaget Gina Tricots varumÀrkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter pÄ kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats.

Strukturering och planering har lÀnge varit kÀnt som viktiga faktorer som pÄverkar hur en verksamhet ska fungera. FörstÄelsen för detta har inte alltid varit densamma. LÀngre tillbaka fanns inte kunskap om vad detta gav. Forskning har under Ären genomförts angÄende planering och strukturering och olika resultat har framkommit. Efter dessa resultat har principer vuxit fram som har haft pÄverkan pÄ arbetssÀtten.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera Electrolux aktie ur ett aktieÀgarperspektiv under desenaste Ären. Electrolux verkar pÄ en marknad med hÄrd konkurrens dÀr det blir nödvÀndigtatt finna nya sÀtt att skapa konkurrensfördelar. Enbart konkurrera med produktens tekniskakvalité rÀcker inte. DÀrför tvingas de producerande företagen till att Àven förbÀttra denfunktionella kvalitén. För detta krÀvs det att de producerande företagen blir kundorienterade.PÄ det hÀr sÀttet vill företaget ta reda pÄ vad konsumenterna verkligen vill ha och Àr en del iden extremt lyhörda kundorientering som Àr utgÄngspunkten för Electrolux produktförnyelse.Electrolux Àr ett tillverkningsföretag inom vitvarubranschen och företagets verksamhet Àrindelad i konsumentprodukter och professionell produkter.Under 1970-talet började en stor expansiv period dÄ företaget gjorde ett stort antalföretagsförvÀrv.

EfterfrÄgan pÄ miljövÀnligt producerade produkter har ökat allt mer under senar e Är. Det har bl.a. lett till att system för miljömÀrkning och miljöstyrning av skogsbruk har utvecklats. Det finns i dag tre system som kan vara aktuella för skogsbruk i Sverige : ? Certifiering enligt Forest Stewardship Council, FSC.

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.