FörÀndringsarbete Àr av en komplex karaktÀr, men en förutsÀttning för att företag ska kunna behÄlla sin konkurrenskraft. Det finns en mÀngd olika förÀndringsmetoder vars syfte Àr att effektivisera verksamheten. En av dessa förÀndringsmetoder Àr Lean som har sina rötter inom Toyota och dess produktionsmetod TPS (Toyota Production System). Lean syftar till att eliminera alla former av slöseri och dÀrmed effektivisera en verksamhet. Studier visar pÄ att företag i vÀstvÀrlden har lÀtt att applicera verktygen och arbetsmetoderna inom Lean, men har svÄrt att ta till sig hela filosofin som ska genomsyra organisationen och dess kultur.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka de kritiska faktorerna vid en Lean-implementering Àr och hur dessa hanteras.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och alltid strÀva efter att göra nytta. Vid vÄrd i livets slutskede kan etiskt svÄra situationer uppstÄ nÀr livsuppehÄllande vÄrd ska begrÀnsas eller avstÄs ifrÄn. MÄnga parter Àr inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehÄllande vÄrd vid livets slutskede. Metod: Metoden som anvÀndes till denna studie var innehÄllsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004). Sammanlagt analyserades sex artiklar, frÄn fyra olika lÀnder, dÀr IVA-sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman belystes genom intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier framkom av analysen. Dessa Àr: (1) Moraliskt tvÄng, (2) Moralisk stress och (3) Brist pÄ inflytande.

Examensarbetet Àr ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. PlanomrÄdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. OmrÄdet Àr aktuellt som förnyelseomrÄde dÄ den pÄgÄende verksamheten successivt skall avvecklas fram till Är 2010. PÄ samhÀllsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrÄgan pÄ centrala lÀgen för bostÀder och verksamheter uppmÀrksammats. I översiktsplanen har denna efterfrÄgan besvarats med en planberedskap dÀr en rad utvecklingsomrÄden pekats ut. Oljehamnen pÄ Hattholmen Àr ett av dessa utvecklingsomrÄden. Hattholmens lÀge i stadsstrukturen innebÀr bÄde goda utvecklingsmöjligheter och svÄrhanterliga problem.

Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Vilka effekter kan en frikoppling mellan redovisning och beskattning tÀnkas fÄ i Sverige? Syftet med denna rapport Àr:? Att redogöra för ett antal aktörers instÀllning till en eventuell frikoppling,? Att diskutera möjliga effekter av en frikoppling och jÀmföra dessa med respondenters instÀllning samt? Att redogöra för vilka effekter som kan uppstÄ för olika företagskategorier. VÄra empiriska studier utgÄr till stor del utifrÄn utredningen SOU 2008:80 och vÄr övergripande ansats Àr dÀrför deduktiv. DÄ vÄrt behandlade problemomrÄde Àr relativt komplext har vi valt ett kvalitativt angreppssÀtt i form av personliga intervjuer för att samla in vÄr empiri. VÄr teoretiska referensram utgörs av normer och principer som har att göra med sambandet mellan redovisning och beskattning.

Under 2010 diagnostiserades 55342 personer i Sverige med cancer. Cancersjukdom behandlas med kirurgi, strÄlbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och mÄlsökande behandlingar. För att sÀkerstÀlla att nya behandlingsmetoder Àr bÀttre Àn nuvarande metoder provas de i kliniska studier. Forskning pÄ mÀnniskor Àr omgÀrdat av flera etiska principer, riktlinjer och lagar. I kliniska studier anses inklusionen av deltagare vara en av de mest krÀvande delarna.

Denna studie fokuserar pÄ materialÄtervinning av polymera material i form av hÄrda termoplaster och gummi frÄn uttjÀnta fordonsdÀck. Med anledning av lÄg och begrÀnsad materialÄtervinning, hög energiutvinning och delvis deponering av hÄrda termoplastfraktioner respektive uttjÀnta dÀck har det funnits behov att studera förutsÀttningar för ökad materialÄtervinning.Syftet med denna explorativa studie har varit att undersöka möjligheter och förutsÀttningar för ökad materialÄtervinning av hÄrda termoplastfraktioner och uttjÀnta dÀck. Detta övergripande syfte har uppnÄtts genom en intervjustudie med respondenter vars företag anvÀnder Ätervunnen termoplast samt gummi frÄn uttjÀnta dÀck i tillverknings- och bearbetningsprocesser. Möjligheterna för ökad materialÄtervinning har Àven betraktats frÄn en termodynamisk synvinkel.Företagens anledningar till arbete med materialÄtervinning grundas i ekonomiska incitament men Àven miljöhÀnsyn. FörutsÀttningarna för ökad materialÄtervinning Äterfinns i sorterade och ickekontaminerade, termoplastfraktioner samtidigt som en marknad för produkter tillverkade av gummi frÄn uttjÀnta dÀck behöver utvecklas.

Syftet med uppsatsen Àr att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som bestÄr av presstextkorpusar frÄn perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i anvÀndningsfrekvens frÄn det första belÀgget 1987. Undersökningen visar ocksÄ att den relativa andelen dÀr perfektparticipet givet anvÀnds som verb minskar, och det anvÀnds som del i kollokationer i högre utstrÀckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, bestÀndighet och specialisering.

Det kommer att bli mer frekvent med intensiva regn och med detta ökar behovet av dagvattenanlÀggningar som kan möta upp den ökande mÀngden regnvatten. Samtidigt blir vÄra stÀder, i takt med nyexploatering och förtÀtning, mer och mer hÄrdgjorda vilket minskar den naturliga infiltrationen och evapotranspirationen av dagvattnet. Ytavrinningen mÄste hanteras och det blir allt vanligare att anlÀgga öppna dagvattenanlÀggningar för att ta hand om dagvattnet och för att tillföra kvaliteter (estetiska, sociala och ekologiska) i stadsmiljön. Genom att lyfta fram dagvattnet i gatumiljöer kan man bÄde Ästadkomma en fördröjning och samtidigt anvÀnda vattnet som en positiv resurs istÀllet för ett problem som snabbt ska försvinna. Dessutom finns det en pedagogisk aspekt i att lyfta fram dagvattenhanteringen genom att visa naturens kretslopp och samhÀllets infrastrukturella utmaningar. Inom detta masterarbete har ett gestaltningsförslag tagits fram för ett öppet dagvattenstrÄk i Brunnshög, en helt ny stadsdel som planeras att byggas i nordöstra Lund. Kommunens vision för stadsdelen Àr att den ska vara ett föredöme inom hÄllbar stadsbyggnad och dagvattenhanteringen Àr en viktig del av detta. Fokus för gestaltningsförslaget har varit att skapa ett mÄngfunktionellt gaturum med fördröjningsytor som kan ta emot de dagvattenvolymer som uppstÄr vid ett 10-Ärsregn.

Avsikten med uppsatsen Àr att studera och analysera hur planerare ser pÄ sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebÀr i det hÀr fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samrÄd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg.Bakgrunden till uppsatsen Àr att forskningen visar att planerarna Àr osÀkra till hur de ska anvÀnda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan frÄga Àr det sÄ stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har faststÀllt att medborgarinflytande Àr en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna Àr osÀkra pÄ hur de ska förhÄlla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

Flertal smÄ företag med stor produktflora i smÄ volymer har uttryckt en vilja för att implementera Lean-verktyg i deras företag och ofta har det inte genererat de goda resultat de förvÀntat sig. För att dessa företag ska bli framgÄngsrika i sitt implementerande av Lean gÀller det att de utvÀrderar vilka verktyg som gynnar företaget och vilka som inte medför förbÀttring.Problematiken som uppstÄr i detta Àr kulturella förÀndringar dÀr det Àr vanligt att arbetare inte visar motivation eller intresse för att förÀndra sin tidigare arbetsrutin och hÀr har ledningen stort ansvar att motivera arbetarna till att vara delaktiga och vÀlkomna förbÀttringar. För att kunna undersöka detta utförligt har en fallstudie och litteraturstudie utförts för att studera: 1) Hur HMLV-företag bör gÄ tillvÀga för att arbeta med Lean, 2) vilka Lean-principer som gÄr att implementera i HMLV-miljön och slutligen 3) hur man övertygar medarbetarna att Àndra sitt befintliga arbetssÀtt till en mer standardiserad arbetsform.Resultat frÄn litteraturstudien visar hur viktigt det Àr att studera vilka verktyg som passar in i ett specifikt företag och att man ska samla information om hur man ska gÄ tillvÀga innan man beslutar sig för nÄgot. Litteraturstudien visar Àven att ledningen har en stor roll i att övertyga medarbetarna till att engagera sig i förÀndringsarbetet. Resultat frÄn fallstudien styrker litteraturstudiens pÄstÄenden om hur viktigt det Àr att studera vilka verktyg som passar in i ett specifikt företag och hur dessa företag bör gÄ tillvÀga.

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förÀndrat beteende? En etnografisk studie inom PrimÀrvÄrden Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift Àr att förankra forskningstÀnkandet bland primÀrvÄrdsanstÀllda i Halland. En framgÄngsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse pÄ fÀltet har en grupp av anstÀllda inte velat gÄ vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv pÄ gruppnivÄ beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anstÀllda att gÄ vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer Àr grunderna till att en del av primÀrvÄrdens anstÀllda inte gÄr vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist pÄ förebilder..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera i vilken utstrÀckning Kaizen tillÀmpas i det kvalitetsarbete som bedrivs pÄ Karolinska Universitetssjukhuset, Capio S:t Görans Sjukhus samt Danderyds Sjukhus AB.Metod: En fallstudie har utförts vid tre sjukhusen i Stockholmsregionen. PrimÀr- och sekundÀrdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer respektive litteratur, rapporter, artiklar och elektroniska kÀllor.Teori: Kaizen Àr ett synsÀtt som sÀtter mÀnniskan i fokus och arbetar utefter stÀndigt förbÀttringsarbete med kundfokusering som högsta prioritet. TQM Àr en filosofi samt innefattar vÀgledande principer som innebÀr att arbeta aktivt med kvalitetsfrÄgor. Strukturerade modeller anvÀnds till hjÀlp för utförandet av förbÀttringsarbetet. Processorientering innebÀr att personal frÄn olika funktioner arbetar med flöden kopplat till en speciell produkt eller kund, dÀr effekten blir att optimera flödena istÀllet för funktionerna.Empiri: Empirin belyser de tre sjukhusens organisationsstruktur samt en faktabeskrivning om sjukhusens respektive kvalitetsarbeten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida den liberaldemokratiska synen pÄ minoritetsrÀttigheter överensstÀmmer med den svenska sprÄkpolitikens instÀllning till minoritetssprÄk, historiskt och fram till nutid, med avseende pÄ tornedalingarnas rÀtt att anvÀnda meÀnkieli. Uppsatsens tar dÀrför formen av en tvÄdelad textanalys, dÀr det i den första teoretiska delen redogörs för den liberaldemokratiska synen pÄ minoritetssprÄksrÀttigheter, representerad av liberala filosofer som Rawls, utilitaristiska filosofer som Mill samt den mer kommunitÀra liberalen Charles Taylor. I den andra delen som Àr av empirisk karaktÀr kommer den svenska sprÄkpolitiken i Tornedalen att beskrivas, frÄn och med mitten av 1800-talet fram till Är 2000. Slutligen kommer den teoretiska delen liksom den empiriska delen att placeras in i ett analytiskt schema över staters synsÀtt pÄ den nationella identiteten och förhÄllningssÀtt till minoritetssprÄk, för att tydligt kunna se om den svenska sprÄkpolitiken i Tornedalen Àr kompatibel med de liberaldemokratiska teoriernas instÀllning till minoritetssprÄk. Om de teoretiska och empiriska resultaten inte sammanfaller kan det innebÀra stora komplikationer, eftersom det Àr svÄrt för medborgarna att acceptera och legitimera en politik som strider emot samhÀllets fundamentala principer.

Samtalsanalys har tidigare anvÀnts som ett komplement till traditionellt anvÀnda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mÄl med intervention för barn med sprÄkstörning.Tre barn med sprÄkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och pÄ förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med förÀldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation.I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mÄl som sÀtts upp i logopedisk behandling. PÄ grund av deras fonologiska svÄrigheter pÄverkas barnens kommunikation dÄ det ofta uppstÄr problemkÀllor, deras yttranden ignoreras och deras talutrymme inskrÀnks.

AbstractManagement is a field that started getting attention in the beginning of the 20th century by Frederick Taylor. His publication is called the Principles of Scientific Management and is based on the principles of using scientific methods to find the best way of conducting each operation within a production facility. Many of Taylor?s principles may appear obsolete today but the matter of an effective material flow is still highly current. Efficiency is the relationship between the input into an operation and its result.