Sök:

Sökresultat:

966 Uppsatser om Principer för användbarhet - Sida 51 av 65

Bankers förÀndring av kreditbedömningen : Konsekvenser vid revisionspliktens avskaffande

Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att fÄ sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, nÄgot som snart kommer att förÀndras. I en pÄgÄende utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen frÄn och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta Àr att fördelar för smÄ bolag inte anses uppvÀga nackdelar av revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva förÀndringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förÀndringar kommer pÄverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information anvÀnts varav samtliga Àr vÀletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit Àr en relativt ny teori som Àven denhar anvÀnts i syfte att förklara betydelsen av tillit i nÀringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundlÀggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnÄ syftet har en fallstudie utförts bestÄende av bÄde en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.

En frikoppling mellan redovisning och beskattning ? En studie av möjliga konsekvenser

Sverige har under lÄng tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebÀr att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen Àr att ett samband gör det relativt enkelt att upprÀtta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav pÄ sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband Àven goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen Àr korrekt.Sambandet Àr dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig pÄ redovisningen, krÀvs det att redovisningens principer överensstÀmmer med beskattningens mÄl.

Inhyrd, ordinarieanstÀlld och ledning- : Olika perspektiv men samma psykologiska kontrakt?

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjÀlpmedelsprojektet i SkarpnÀcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjÀlpmedelsgruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjÀlpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar: hur har hjÀlpmedelsgruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjÀlpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förÀndrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjÀlpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen.Uppsatsen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och bistÄndsbedömare) som ingÄtt i hjÀlpmedelsprojektet i SkarpnÀcks stadsdelsförvaltning.Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen pÄ funktionshinder och de funktionshindrades rÀttigheter har förÀndrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehÄller Àven en beskrivning av tidigare hjÀlpmedelsprojekt som Àr av relevans för att sÀtta in denna studie i en kontext. DÄ projektformens hinder och möjligheter utreds i studien Àr det Àven relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas.I de teoretiska utgÄngspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa anvÀnds i analysen för att förklara frÀmjande faktorer vid rehabilitering av gruppen psykiskt funktionshindrade.Uppsatsens empiriska material Àr presenterat som en tematiserad beskrivning av mina respondenters syn pÄ projektet, dÀr jag söker ge en förstÄelse för vilken betydelse hjÀlpmedel har för brukares vardag.I analysen av materialet framkommer bland annat att hjÀlpmedel upplevs ha en positiv inverkan pÄ rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjÀlpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal.Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet Àr att rÀttsÀkerheten kring föreskriningen av hjÀlpmedel bör stÀrkas eftersom gruppen psykiskt funktionshindrade har svÄrigheter att göra sin röst hörd..

Ekosystembaserad biomimik : hantering av klimatförÀndringar med hÄllbar design

Inom hÄllbar design har man under senare Är börjat hÀrma naturen för att hitta nya lösningar pÄ mÀnniskans problem. Naturens ekosystem fungerar som praktiska modeller för kretsloppsfungerande miljöer dÀr energi och material tas om hand ? precis som visionen för den hÄllbara staden. Genom att dels förstÄ ekosystemets uppbyggnad, dels övergÄngen frÄn ekologi till design, kan man efterlikna ekosystem i den urbana miljön. Designstrategin biomimik Àr en tillÀmpning av detta förhÄllningssÀtt, dÀr man efterliknar naturens processer i arkitektur.

FörutsÀttningar för miljöanpassad offentlig upphandling : En studie genomförd pÄ kommunal nivÄ

Upphandlingsförfarandet Àr inte nÄgon enkel sak, en upphandling mÄste följa bÄde svensk lagstiftning och EG-rÀtten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundlÀggande principer som utgör lagstiftningen bygger pÄ en vilja att all upphandling ska ske pÄ marknadens villkor och att det Àr pÄ sÄ sÀtt de mest optimala förutsÀttningarna ges. PÄ senare Är nÀr principen om en hÄllbar utveckling fÄtt en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att stÀlla miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, nÄgot som inte Àr helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhÀllet gÄr meningarna isÀr om vilka miljökrav som faktiskt kan stÀllas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns mÄnga faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte stÀlls vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nÀmna nÄgra.

Nej, men vad dÄlig jag kÀnner mig nu! : En studie om att utforma ett anvÀndarvÀnligt arbetsflöde för elektronisk signering

En kontinuerlig ökning av tillgÀngligheten till Internet har lett till att flera Àrenden som tidigare utfördes utanför hemmet, sÄsom inköp av böcker, filmer och klÀder, nu Àven sker online. Det finns idag Àven flera företag som erbjuder tjÀnster för att signera dokument elektroniskt. Jag har i detta examensarbete valt att studera arbetsflödet för just elektronisk signering.Studien Àr fokuserad pÄ företaget Comfacts lösning dÀr de anvÀnder SMS i identifieringsprocessen. De olika stegen anvÀndarna gÄr igenom för att signera dokument Àr otydliga. Genom att studera arbetsflödet för Comfacts elektroniska signering hoppas jag bringa kunskap i hur man kan utforma flödet sÄ anvÀndarna förstÄr processen och upplever signeringen som enkel och smidig.Förstudien bestod av en heuristisk utvÀrdering av tjÀnsten, en konkurrentanalys av liknande tjÀnster samt anvÀndbarhetstester.

Hur sjutton har vi kommit in pÄre hÀr? : En studie om samtalsÀmnen och Àmnesbyten i ett samtal mellan personer med demens

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Exklusivitet och dess rÀttsverkan : En studie av exklusivitetsklausuler och den svenska lojalitetspliktens krav pÄ exklusivitet

Exklusivitetsklausuler anvÀnds ofta som sÀkerhet för att den presumtiva köparen, budgivaren, ska vÄga inleda det kostsamma och tidskrÀvande förhandlingsarbetet. Exklusivitetsklausulen ger budgivaren, och i vissa fall sÀljaren, trygghet genom att sÀljaren förhindras att föra parallella förhandlingar. Exklusivitet Àr sÀrskilt vanligt förekommande vid företagsförvÀrv eftersom sÄdana transaktioner ofta innefattar betydande kostnader och risker. Exklusivitetsklausulen kan vara en del av en avsiktsförklaring, eller finnas upprÀttad i ett sÀrskilt avtal. Huruvida klausulen de facto ger budgivaren nÄgon trygghet kan emellertid ifrÄgasÀttas och kanske erbjuder istÀllet lojalitetsplikten skydd vid sidan av den överenskomna exklusiviteten.

BestÀmd eller obestÀmd form? Om substantivets speciesform efter alla

Det svenska sprÄket har ett komplicerat system för att manifestera bestÀmdhet till skillnad frÄn de flesta andra sprÄk. Detta för med sig att bestÀmdhet Àr ett av de omrÄden inom svenskan som orsakar stora svÄrigheter för dem som önskar tillÀgna sig svenskan som ett andrasprÄk. Ett svÄrt fall gÀller substantivets bestÀmdhet efter alla. SvensksprÄkiga vÀljer en lÀmplig böjningsform omedvetet. DÀremot Àr det svÄrt att förklara varför man formulerar sig sÄ som man gör.Inom forskningen pÄ omrÄdet Àr det fortfarande inte fullstÀndigt klarlagt hur bestÀmdhet styrs efter alla.

Interaktiv arbetsbeskrivning

Under framtagandet av nya produkter mÄste ett antal prototyper tillverkas för att verifiera konstruktionen. För en metodingenjör som tar fram reparationsmetoder innebÀr prototyptillverkning att tankar som vÀxt fram under utvecklingsfasen kan provas för första gÄngen pÄ en fysisk produkt. Detta sker relativt sent i produktutvecklingen och eventuella Àndringar som kan uppstÄ pÄ grund av att servicevÀnlighet inte uppnÄs blir mycket kostsamma. Om dÀremot prototypen dÀr metoderna verifieras för första gÄngen Àr digital och detta sker tidigt blir kostnaderna för eventuella Àndringar avsevÀrt mycket mindre. Modellen som ligger till grund för metodstudierna kan sedan anvÀnds för att skapa ett utkast till service litteratur, detta medför att Àven den delen av slutprodukten kommer att vara i fas med övriga utvecklings avdelningar. Under detta projekt har en digital prototyp av en Scania motor anvÀnts för genomförandet av metodstudier.

SMS, en lösning pÄ Apotekets vÀntetider? : Kan ett informationslogistiskt synsÀtt vara en bas för effektivisering?

I dagslÀget förekommer lÄnga vÀntetider pÄ Apoteket i samband med recepthantering.I början av detta arbete var det vÄra egna erfarenheter och vÀrderingar som vÀckte vÄrt intresse för detta Àmne.Receptbelagda lÀkemedel utgör ungefÀr tre fjÀrdedelar av Apotekets försÀljning. Storleken pÄ försÀljningsmarginalen för dessa varor den sÄ kallade handelsmarginalen bestÀmmer Apoteket utifrÄn marknadsmÀssiga principer.Apoteket har för avsikt att korta ner vÀntetiderna till max 5 minuter inom tre Är. Dessutom ska de utöka sina öppettider pÄ de Apotek som Àr befintliga idag. Apotekets mÄl Àr att öka antalet Apotek frÄn 870 till 1000.I vÄr undersökning mÀrkte vi att kunderna vi mötte anpassar sina besök till tidpunkter dÄ de vet att kötiden Àr kort och kunden undviker dessutom de Apotek som de vet har högre belastning. I vÄr enkÀtundersökning berÀknar vi att svarsbortfallet har uppgÄtt till 7 %.

SÀtts hyresgÀsten i fokus?

PÄ grund av den bostadsbrist pÄ som idag delvis rÄder pÄ hyresrÀttsmarknaden, kan frÄgan stÀllas huruvida fastighetsföretagen har incitament till att arbeta kunddrivet för att dÀrmed öka sin konkurrenskraft. Att allmÀnnyttiga bostadsbolag ska drivas utifrÄn affÀrsmÀssiga principer bestÀms genom en ny lag frÄn 2011 - Lag (2010:879) om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Den nya lagstiftningen medför ocksÄ ett nytt hyressÀttningssystem. Dessa förÀndringar kan komma att medföra nya spelregler pÄ marknaden som innebÀr en ökad konkurrens bland fastighetsföretagen samt att kunden kan komma att stÀlla högre krav pÄ sin hyresvÀrd. Studiens syfte Àr att kartlÀgga och jÀmföra huruvida fastighetsföretag sÀtter sina kunder i fokus samt att kartlÀgga hyresgÀsters upplevelser vad gÀller trivsel i sitt boende och vad de anser vara en idealisk förvaltning. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ enkÀtundersökning med ett visst inslag av kvalitativa, öppna, frÄgor riktats mot hyresgÀster frÄn tvÄ fastighetsbolag, ett allmÀnnyttigt och ett privatÀgt, och frÄn tvÄ olika bostadsomrÄden.

Socker - en söt produkt nu som dÄ

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

Bolagen och befogenheterna : Om kommunÀgda aktiebolags bristande bundenhet till kommunala kompetensregler, mot bakgrund av 2013 Ärs Àndringar i kommunallagens regler pÄ omrÄdet

Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

Foreign Account Tax Compliance Act : - om USA:s extraterritoriella rÀttstillÀmpning och lagens förenlighet med svensk banksekretess

I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->