Bakgrund: HÀlsa kan delas in i fysisk hÀlsa och psykisk hÀlsa, inom somatisk vÄrd tenderar den fysiska hÀlsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohÀlsa och mÄnga vÀljer att inte söka vÄrd för sina problem. Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa riskerar en mÀngd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förÀlder kan ha svÄrt att se utanför sina egna behov och dÀrför inte pÄ ett fullgott sÀtt tillgodose sitt barns behov. Barns kÀnslighet gentemot sina förÀldrar gör ocksÄ att negativa kÀnslor som oro och Ängest ofta överförs pÄ barnen. Syfte: Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk ohÀlsa.

Emhart Glass tillverkar den utrustning som behövs vid tillverkning av glasemballage sÄsom glasburkar och glasflaskor. Förutom att sÀlja hela lösningar sÀljer de Àven reservdelar. I och med reservdelsförsÀljningen har Emhart Glass stora lager och ett stort flöde av inkommande samt utgÄende gods. Utspridda lagerplatser i företagets byggnad samt flytande lagerplatser gör att företagets önskan om att plocka motorer utifrÄn FIFO- principen inte kan ske. Syftet med detta examensarbete Àr att genom kartlÀggning och analys av det fysiska och administrativa flödet av motorer ta fram en layout som förenklar och förbÀttrar plockning och spÄrning.

Jag vill genom denna undersökning om Äteranpassning ta reda pÄ hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjÀlporganisation med avsikt att lÀmna sina gamla liv bakom sig och pÄbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie Àr sÄledes att ta reda pÄ vilka faktorer som kan tÀnkas vara av betydelse för individer som ska Äteranpassas till samhÀllet efter tidigare fÀngelsevistelser. Till min hjÀlp har jag haft kontakt med medlemmar ur tvÄ av KRIS (Kri-minellas Revansch i SamhÀllet) lokalföreningar. Min frÄgestÀllning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i Äteranpassningen till samhÀllet?Den valda metoden för denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS.

I uppsatsen undersöks hur EU:s statsstödsregler inverkar pÄ utformningen av miljöskatter pÄ nationell nivÄ, vidare analyseras ocksÄ statsstödsreglernas ÀndamÄlsenlighet och legitimitet.Statsstödsreglerna innebÀr ett principiellt förbud mot statligt stöd till företag. Stöd-begreppet innefattar olika former av fiskala stöd som exempelvis skattesubventioner. Det enskilt viktigaste kriteriet vid faststÀllande av vad som utgör ett fiskalt stöd Àr selektivitetskriteriet. Enligt praxis görs bedömningen av om kriteriet Àr uppfyllt enligt en metod i tre steg: i det första steget faststÀlls den relevanta referensramen, dÀrefter undersöks om det finns avvikelser frÄn denna referensram och slutligen prövas om den aktuella stödÄtgÀrden kan rÀttfÀrdigas genom systemets karaktÀr eller allmÀnna systematik. Det finns vissa tecken i senare praxis pÄ att denna metod kan vara pÄ vÀg att överges.

Fire has historically been of great ecological importance in the boreal forests of Sweden. The forest fire regime has, however, varied between different parts of the country. The objective of this thesis is therefore to investigate the fire history in FulufjÀllet National Park and, on this basis, give suggestions for future fire management. The reconstruction of fire history was done by cross-dating fire scars in samples taken from living and dead Scots pine (Pinus sylvestris). Local fire chronologies were established at 17 points in the forests in and around FulufjÀllet National Park by cross-dating fire scars on 54 samples. The oldest year-ring dated from year 968.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som Àgde rum pÄ 2000-talet i USA och flera europeiska lÀnder satte fart pÄ bolagsstyrningsdebatten. MÄnga lÀnder började införa regler med syfte att förbÀttra bolagsstyrningen och öka förtroendet för nÀringslivet. Sverige drabbades liksom andra lÀnder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att Äteruppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillÀmpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag pÄ A-listan och O-listan med börsvÀrde över 3 miljarder kronor det vill sÀga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur bolag pÄ OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker frÄn koden och om de avviker frÄn samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjÀlp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag fÄ förstÄelse för varför koden finns och varför bolag avviker frÄn den samt undersöka om koden fungerar som det var tÀnkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker frÄn koden och vilka punkter det som bolagen avviker frÄn har jag lÀst igenom och granskat bolagens Ärsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra lÀnders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag vÀljer att följa eller avvika frÄn koden.

Enligt dagens gÀllande svenska regelsystem kan en skattskyldig pÄförasskattetillÀgg och sedan Àven dömas för skattebrott utifrÄn samma oriktiga uppgift.Europakonventionen, som varit lag i Sverige sedan 1995 innehÄller ettdubbelbestraffningsförbud enligt artikel 4, sjunde tillÀggsprotokollet. Det Àr enligtartikeln förbjudet att lagföras för ett och samma brott tvÄ gÄnger. FrÄgan huruvidadet svenska systemet Àr konventionsenligt har under flera decennier prövats iEuropadomstolen. I ett avgörande frÄn 2009, Zolotukhin mot Ryssland, somavgjordes i stor kammare uttryckte domstolen att den sÄg ett behov att förtydligahur bedömningen skulle ske. Trots att Europadomstolen genom Zolotukhindomenhar Àndrat sin tidigare praxis, har Högsta Domstolen i tvÄ aktuella domarvalt att bortse frÄn denna och menar istÀllet att det svenska systemet Àrkonventionsenligt dÄ Europadomstolens praxis inte ansÄgs tillrÀckligt klar ochtydlig.

Bakgrund: En revisors oberoende Àr ett viktigt och debatterat Àmne, speciellt i skuggan av de skandaler som kantat 90- och 2000-talet. Revisorns uppgift Àr att granska ett företags finansiella information och ge ett utlÄtande om upprÀttandet av dessa Àr i rang med lagar och standarder. En av de fyra grundpelarna för upprÀttandet av redovisning Àr going concern postulatet. Detta postulat innebÀr att ett företags redovisning upprÀttas pÄ en going concern basis, det vill sÀga att det förutsÀtts fortleva en överskÄdlig tid. En av revisorns uppgift Àr att granska hur företaget tillÀmpat denna princip och se om det Àr ett rimligt antagande att företaget kan överleva 12 mÄnader framÄt.

Den hÀr uppsatsen handlar om SkogsvÄrdsstyrelsen och dess dubbelroll. Med dubbelroll menas att utöver de traditionella myndighetsuppgifterna, sÄ utför SkogsvÄrdsstyrelsen Àven kommersiell uppdragsverksamhet som exempelvis plantering. Detta betyder att SkogsvÄrdsstyrelsen kan hamna i situationer dÀr myndigheten skall bedriva lagtillsyn pÄ jobb den sjÀlv utfört. Trots detta förekommer ingen egentlig debatt om detta. Uppsatsens syfte Àr att analysera de eventuella problem som Àr förknippade med SkogsvÄrdsstyrelsens dubbelroll och hur detta fungerar i praktiken.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

Ett flertal vanliga orsaker till hÀlsostörningar hos hÀst (t.ex. fÄng och reproduktionsstörningar) kan förebyggas genom att hÀsten hÄlls i ett lagom hull, varken för tjock eller för smal. MÄnga hÀstÀgare har, ofta pÄ grund av bristande kunskap, svÄrt att korrekt kunna bedöma sina hÀstars hull. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att dels beskriva och jÀmföra nÄgra vanliga metoder för hullbedömning, dels att försöka dra slutsatser kring hur anvÀndbara dessa metoder Àr för den enskilde hÀstÀgaren, eftersom det ju Àr denne som har ansvaret för hÀstens dagliga skötsel och vÀlmÄende.Hullbedömning (Body Condition Score) innebÀr att man genom palpation av olika kroppsomrÄden dÀr hÀstar normalt lagrar fett skapar sig en uppfattning om hur stora depÄer av underhudsfett hÀsten har. Varje omrÄde fÄr en hullpoÀng utifrÄn hur fettfyllt det Àr, och frÄn dessa delpoÀng berÀknas hÀstens totala hullpoÀng.

Inriktningen pÄ detta examensarbete Àr kapacitetsbelÀggning och uppdragsgivaren Àr System Andersson som utvecklar, tillverkar och installerar verkstadssystem. Detta arbete Àr ett led i skapandet av förslag pÄ verkstadssystem som Àr under utveckling och bakgrunden Àr att kraven frÄn marknaden har ökat.Syftet med arbetet har varit att ge förslag pÄ hur belÀggningsdelen i ett alternativt system kan se ut. Som utgÄngspunkt har ett antal frÄgestÀllningar anvÀnts. Exempelvis vad som hÀnder om kapaciteten eller planeringen inte hÄller samt hur kunskapen om planerarens vardag kan anvÀndas.För att genomföra arbetet har författarna anvÀnt sig av litteraturstudie som grundar sig pÄ tidigare kurslitteratur pÄ programmet, intervjuer av personal pÄ System Andersson samt egna idéer.System Anderssons kunder Àr frÀmst smÄ och medelstora svenska tillverkande företag. Det vanligaste Àr att de arbetar efter principen funktionell verkstad och tillverkning mot order.

Syfte:Enligt IAS 40 ska noterade bolag faststÀlla det verkliga vÀrdet för förvaltningsfastigheterna pÄ balansdagen. De allmÀnnyttiga bostadsföretagen Àr inte noterade. Deras ekonomiska rapporter styrs av delvis andra redovisnings- och vÀrderingsregler Àn de regler som gÀller för de noterade bolagen. Den grundlÀggande problemstÀllningen Àr vilka regler som gÀller för de allmÀnnyttiga bostadsföretagens redovisning av fastigheters vÀrden samt hur dessa vÀrden redovisas och beskrivs i företagens Ärsredovisningar.Syftet med uppsatsen Àr att vÀcka uppmÀrksamhet avseende vissa frÄgor relaterade till vÀrdering av fastigheter i allmÀnnyttiga bostadsföretagMetod:ProblemstÀllningen har resulterat i att jag har valt en beskrivande och explorativ ansats dÀr förutsÀttningarna för generalisering Àr begrÀnsade. Undersökningens upplÀggning har inriktats mot djup i stÀller för bredd.

Syftet med min uppsats Àr, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 Ärs praxis angÄende ?Ne bis in idem? föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­övertrÀdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen Àr att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­lÀggande rÀttssÀkerhetskrav samt att föreslÄ Àndringar till nyss nÀmnda lagförslag.Innan Är 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ?Ne bis in idem?, eftersom det saknades ?klart stöd? för att underkÀnna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s.

Barn som har upplevt vÄld i hemmet Àr en sÀrskilt utsatt grupp i samhÀllet eftersom enkonsekvens av vÄldet kan göra att barnet fÄr svÄrare att upprÀtta trygga och tillitsfullarelationer till andra. Det kan Àven hos barnet skapa kÀnslor som skuld, svek, skam ochmisstro. Barn som upplevt vÄld och som aktualiseras hos socialtjÀnsten bedöms utifrÄn enkartlÀggning som socialsekreterare gör utifrÄn barns behov. Studier visar pÄ att barn somupplevt vÄld inte blir lyssnade till eller tagna pÄ allvar i samhÀllet, dÀribland socialtjÀnsten.Syftet med denna uppsats Àr undersöka hur socialsekreterare förhÄller sig till principen ombarnets bÀsta i socialt utredningsarbete i familjer dÀr det finns en vÄldsproblematik. I studienlyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser Àven olika faktorer sompÄverkar barns delaktighet.