För att förhindra att skattskyldiga utnyttjar lagstiftningen pÄ ett sÀtt som lagstiftaren inte avsett anvÀnds stopp- och speciallagstiftning. DÄ detta förfarande alltid ligger  steget efter, lagstiftades det om en generalklausul mot skatteflykt.Legalitetsprincipen kommer Àven till uttryck inom skatterÀtten, ingen skatt utan lag. Detta upprÀtthÄller rÀttsÀkerheten och leder till att skattskyldiga kan förutse de skatterÀttsliga konsekvenserna av olika rÀttshandlingar.Generalklausulen har ansetts vara svÄr att tillÀmpa vilket lett till att det genom praxis framkommit principer om genomsyn. Skatteverket verkar vara av den uppfattningen att det finns en skatterÀttslig genomsynsmetod. Denna metod förbiser de civilrÀttsligt giltiga avtalen och ser till den ekonomiska innebörden och beskattar förfarandet dÀrefter.

Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundÀr betydelse inom det ekonomiska omrÄdet. Under de senaste Ären har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av nÀringslivets viktigaste fokus. För den breda massan Àr det frÀmst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmÀnna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag sÄ att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning och dÀrigenom bidrar till samhÀllsekonomisk effektivitet och tillvÀxt, dvs. en utgÄngspunkt utöver kriminella handlingar och bedrÀgligt beteende.

Detta arbete undersöker möjligheterna att utveckla ett system som kan övervaka lastning eller automatiskt lasta malmvagnar i LKAB's Kirunavaaragruva. Arbetet bestod till stor del att utveckla en testanlÀggning dÀr laserscannrar anvÀnds som givare och ett datorbaserat styrsystem som anvÀnder informationen frÄn scannrarna till att styra eller övervaka profilen pÄ vagnarna. Anledning till ett intresse för ett sÄdant system kommer bÄde frÄn ekonomiskt och ett sÀkerhetsmÀssigt perspektiv. I dagslÀget fjÀrrlastas malmvagnar i gruvan manuellt av operatörer som sitter ovan jord. Alla vagnar ska helst vara maximalt fyllda utan nÄgot spill.

Det övergripande syftet med denna studie var att jĂ€mföra volymtillvĂ€xten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna hur volymtillvĂ€xt och invĂ€xning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fĂ€ltinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belĂ€gen i Åliden, 64ÂșN 20ÂșE, cirka 35 kilometer norr om UmeĂ„. Försöket var anlagt i en sydvĂ€stsluttning 155 meter över havet och var tĂ€nkt att representera VĂ€sterbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels tvĂ„ naturkulturbehandlingar dĂ€r skog lĂ€mnats (Gles och TĂ€t), en naturkulturbehandling dĂ€r 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Different methods for shelterwood cutting have been used in differ-ent parts of Europe since the middle ages. The use of shelter wood cutting in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) forests in Sweden met a revival in the early 1990s as an alternative for the dominating clear-cutting system when silvicultural costs increased dramatically for the latter. Shelterwood cutting systems involve some possible problems but also a lot of positive effects. Among the problems are increased risk of wind throw and damage of the remaining shelter trees caused by the cutting operation. Positive effects are for example a valuable growth in the remaining trees and increased biological di-versity. This study is based on a total of 79 trees from 4 different treatments in a spruce shelterwood, cut in 1994, in the middle of Sweden (62,4Âș N).

För att möta vÀxande regioners efterfrÄgan pÄ bostÀder har förtÀtning i kollektivtrafiknÀra lÀgen lyfts fram som fördelaktigt ur hÄllbarhetssynpunkt. I Göteborgsregionen har sÀrskilt fokus lagts pÄ förtÀtning av orter lÀngs med de större kollektivtrafikstrÄken. I takt med att förtÀtning sker kan ocksÄ bilden av dessa orter förÀndras. Denna uppsats syftar till att under-söka mÀnniskors uppfattning av platsen efter en förtÀtning i en sÄdan ort. I en fallstudie har en förtÀtning av stationssamhÀllet Ytterby strax utanför Göteborg studerats.

AbstractTitel: Konsten att fördela bistÄnd ? En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen och deras syn pÄ sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: BistÄndshandlÀggning, myndighetsutövning, makt, byrÄkratiStudiens syfte Àr att undersöka bistÄndshandlÀggares syn pÄ sin arbetssituation och hur de hanterar press frÄn olika aktörer i samhÀllet samtidigt som de ska följa lagen. För att nÄ uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr ett hermeneutiskt angreppssÀtt har tillÀmpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju bistÄndshandlÀggare frÄn samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gÄ pÄ djupet och fÄ en inblick i bistÄndshandlÀggarnas personliga uppfattningar och tankesÀtt och utifrÄn detta hitta och förstÄ mönster i handlÀggarnas tankeverksamhet.

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter gÄr till vÀga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhÀmtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvÄrden i VÀstmanlands och GÀvleborgs lÀn. Resultatet visar att: det Àr fÄ av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det Àr lÀttare att nÄ fram och fÄ en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de Àr intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrÄn varje enskilt fall och hur mÄnga som Àr nÀrvarande beror pÄ vad som arbetsterapeuten vill informera om.

The purpose of the study is to analyse the representations of Jewish festivals and how they affect the teaching in three textbooks for Religious Education 1 in Secondary Upper Education. The textbooks are Religion och livet (2007) written by Börge Ring, Religionskunskap för gymnasiet (2009) written by Lars-Göran Alm and Religion 1 för gymnasiet (2012) written by Lennart Göth, Katarina Lycken RĂŒter and Veronica Wirström. The basis for the study is the phenomenological perspective as described by Émile Durkheim and in particular Carl-Henrik Grenholm and Karl-Johan Illman. It tells that religion cannot purely be understood as a religious belief without its rituals. This phenomenological perspective on religion both the curriculum and syllabus encourages.

Denna uppsats behandlar generalklausulen 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (2008:486), MFL, om god marknadsföringssed, som Àr en av lagens grundpelare. Huvudsyftet har varit att utreda vilka marknadsföringsÄtgÀrder som vid alla tillfÀllen strider mot god marknadsföringssed och dÀrefter granska vad som vidare krÀvs för att marknadsföringen ska fÀllas som otillbörlig. Uppsatsen berör Àven nÀrliggande frÄgor rörande exempelvis könsdiskriminering. Traditionell juridisk metod har tillÀmpats vid utformningen av detta arbete. Det innebÀr att de traditionella rÀttskÀllorna har beaktats men den hÀr uppsatsen har lagt fokus pÄ rÀttsfall, dÄ dessa Àr normbildande inom omrÄdet.Följande slutsatser har dragits: Det finns tvÄ tydliga grÀnser som vid övertrÀdelse alltid strider mot god marknadsföring.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.

Under 2011 sÄ utbröt det vÄldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med mÄnga civila offer. FN:s sÀkerhetsrÄd utfÀrdade i mars 2011 en resolution om upprÀttandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan lÀnge haft en uttalad instÀllning mot att stater lÀgger sig i andra lÀnders inre angelÀgenheter. Ryssland avstod frÄn att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitÀr insats. Men avseende Syrien sÄ har Ryssland anvÀnt sitt veto tvÄ gÄnger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitÀr insats.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrÄn realistisk teori inom internationella relationer.

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.