Sökresultat:
430 Uppsatser om Principen om förbud - Sida 17 av 29
En modernare rÀttegÄng : RÀttssÀkrare bevisvÀrdering i vÄldtÀktsmÄl?
Internet har förÀndrat sÀttet att kommunicera, och numera erbjuds ett vidstrÀckt spektrum av kommunikationsalternativ att sprida information genom. Ett av alternativen utgörs av YouTube, som ocksÄ visat sig utgöra ett starkt medium för företag att nyttja i marknadsföringssyfte. FrÄgan Àr emellertid om formatet passar företag som enkom opererar pÄ renodlade industriella marknader, sÄ kallade B2B-företag. Avsikten med studien Àr att undersöka detta, och dÀrigenom bidra till förstÄelsen för hur B2B-marknadsföring ser ut pÄ Internet. Undersökningen utförs genom en kartlÀggning av de nordiska industriföretagens nÀrvaro pÄ YouTube, samt via en innehÄllsanalys av videokommunikationen ur ett varumÀrkesperspektiv.
Nolltolerans eller skademinimering : En studie av hur de svenska och brittiska drogideologierna Äterspeglas i Dagens Nyheter och The Guardian
Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhÀlle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsÀtt som anammats pÄ flera andra hÄll i vÀrlden, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebÀr att fokus ligger pÄ att reducera drogernas skadeverkningar snarare Àn utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik dÄ vi upplever att rÄdande politik inte ifrÄgasÀtts i nÄgon större utstrÀckning. Som jÀmförelsepunkt ville vi Àven se hur det sÄg ut i Storbritannien. LÀndernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.
GER DE NYA REGLERNA DEN RĂTTA BILDEN? : En studie kring immateriella tillgĂ„ngar och goodwill
I dagens mer globaliserade vÀrld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiÀrer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det Àven Sverige, gÀller frÄn och med 1 januari Är 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig pÄ de redovisningsrekommendationer som gÀller redovisning av immateriella tillgÄngar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt Àven IAS 36 gÀllande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skÀrpta reglerna gÀllande redovisningen av immateriella tillgÄngar och goodwill pÄverkat dessa poster??.Syftet med denna studie Àr att se i vilken grad goodwillposterna förÀndrats under de senaste Ären, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill Àven studera i vilken mÄn den slopade avskrivningen har pÄverkat goodwill.
Parlamentarisk nationalism i Europa: en analys av tre europeiska nationalistiska partier och deras politiska utveckling
Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.
Parlamentarisk nationalism i Europa: en analys av tre europeiska nationalistiska partier och deras politiska utveckling
Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som
en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller
dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen.
Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av
suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta
globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa
överstatliga sammanslutningar.
Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre
nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av
nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier sÄ kan
slutsatser dras om hur riktningen pÄ det europeiska samarbetet kommer att
bli.
DesignförÀndring och Kalibrering av provrigg för flödesmÀtningar av insprutningsinjektor.
SammanfattningDetta examensarbete Àr utfört av tvÄ KTH studenter pÄ uppdrag av avdelningen för insprutningsprestanda (NMCX) pÄ Scania CV AB i SödertÀlje. Projektets huvudsyfte var att vidareutveckla och utföra utredande provning pÄ en testrigg som nyligen konstruerats för att studera brÀnsleinjektorers prestanda. En ny testmetod existerar som genom att utföra tester i luft istÀllet för vÀtska ger bÀttre noggrannhet i mÀtningar av multipla injektioner. Detta tack vare att mindre oscillationer uppstÄr med den nya mÀtmetoden.MÀtmetoden ger Àven möjligheten att utföra hÄl till hÄl jÀmförelser för flödet genom hÄlen i spridaren pÄ injektorerna. Baserat pÄ denna sÄ kallade impulsmÀtmetod, utvecklades nyligen en provrigg och mÄlet med examensarbetet Àr att fÀrdigstÀlla denna genom sÄvÀl konstruktionsförÀndringar och att utvÀrdera mÀtdata sÄ att den kan tillÀmpas vid provning för insprutningsinjektorer pÄ Scania.MÀtmetoden Àr baserad pÄ principen att med hjÀlp av en tryckgivare mÀta sprayernas kraft nÀr de trÀffar givarens spets och pÄ sÄ sÀtt analysera injektorns prestanda.
Lean produktion tillÀmpat pÄ ett spÄrvÀxelbyte
De senaste fem Ären har tÄgresandet ökat med 28 procent. Den ökade trafiken har lett till ett högt utnyttjande av anlÀggningar och fordon. Det har i sin tur medfört stora problem med punktligheten av tÄgtrafiken. För att matcha den ökande trafiken pÄ Sveriges jÀrnvÀgar ska detta examensarbete undersöka om man kan implementera Lean produktion för Banverkets byte av spÄrvÀxlar för att göra dessa mer effektiva. För att ta reda pÄ vad Lean produktion egentligen Àr gjordes en litteraturstudie.
VarumÀrkesvÀrdering ? Hur vÀrderas varumÀrken?
Investeringar i varumÀrken Àr vitalt för vÀrdeskapande och skapar stabilitet och identitet i företag. I mÄnga situationer Àr den ekonomiska effekten uppbenbar. Immateriella tillgÄngar Àr behÀftade med problem rörande identifiering, vÀrdering och presentation av internt upparbetade varumÀrken i balansrÀkningen. SvÄrigheten förknippas i första hand med brist pÄ tillrÀckligt vÀgledande redovisningsstandarder. NÀr det gÀller förvÀrvade varumÀrken Àr vÀgledningen för vÀrdering och presentation otillrÀcklig.Syftet med studien har varit att undersöka hur vÀrdering av varumÀrken genomförs i praktiken.
FrÄn Lean production till Lean service : En undersökning om tillÀmpbarheten av Leans principer frÄn tillverkningssektorn till tjÀnstesektorn
Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva och skapa förstÄelse för hur tjÀnsteföretag tillÀmpar nÄgra av Leans principer som egentligen har sitt ursprung i tillverkningssektorn, frÀmst med avseende pÄ principerna eliminering av slöseri samt stÀndiga förbÀttringar.Metod: Studien antar ett hermeneutiskt perspektiv, dÀr en kvalitativ ansats och abduktion Àr grundlÀggande för studien. För att skapa djupare förstÄelse anvÀnds flerfallstudie dÀr tvÄ tjÀnsteorganisationer studeras med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Slutligen genomförs en analys utifrÄn teoretiskt framarbetade teman och kategorier.Teori: Inledningsvis redogörs för vad Lean production innebÀr, för att dÀrefter mer detaljerat gÄ in pÄ Lean productions huvudsakliga principer som Àr eliminering av slöseri och stÀndiga förbÀttringar. DÀrtill Àven kundvÀrde och de Ätta slöserierna som hör till principen eliminering av slöseri.Resultat & Slutsats: Studiens resultat tyder pÄ att de grundlÀggande principerna frÄn Lean production Àr tillÀmpbara inom tjÀnstesektorn, men att de mÄste anpassas till det egna tjÀnsteföretaget för att kundnöjdhet och effektivitet skall uppnÄs.Förslag till fortsatt forskning: Det finns möjlighet till att vidare utveckla studien och undersöka skillnader och likheter mellan fler företag samt undersöka om det gÄr att utforma en övergripande modell för Lean productions principer inom tjÀnstesektorn.Uppsatsens bidrag: Denna studie har genomförts med syftet att bidra till kunskapsomrÄdet för Lean inom tjÀnstesektorn pÄ grund av den brist pÄ forskning som rÄder inom omrÄdet. Studien bidrar Àven till att undersöka tillÀmpbarheten av Lean productions principer inom tjÀnsteföretag som kan vara till nytta för andra tjÀnsteföretag. .
Styrkor och svagheter i anvÀndningen av XP : TvÄ fallstudier med tillhörande analys av XPs styrkor och svagheter
Extreme programming (XP) Àr en av flera lÀttrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebÀr att arbetssÀttet Àr strukturerat pÄ ett sÀtt som gör att systemets innehÄll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemÄl under projektets gÄng. Dessa metoder Àr alltsÄ anpassade för att hantera förÀndrade kravbilder under pÄgÄende projekt. Principen Àr att framtiden Àr förÀnderlig, varför det behövs utveckling som stöder förÀnderlighet.Kunden ges en betydelsefull roll i lÀttrörliga utvecklingsprojekt.XP bestÄr av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastÄende (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sÀgas utgöra en metod i bemÀrkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.VÄr huvudsakliga frÄga som besvaras i uppsatsen Àr hur XP kan anvÀndas.
ArmlÀngdsprismetoder
Internpriserna sÀtts utifrÄn organisatoriska mÄl, dÀribland vinstmaximerande mÄl, vilket innebÀr för den multinationella företagsgruppen att den globala vinsten ska bli sÄ stort som möjligt. Följaktligen leder detta incitament till att intÀkterna fördelas inom koncer-nen, dels för ett vinstutjÀmnande syfte och dels i beskattningssyfte, som kan Ästadkom-mas genom prissÀttning pÄ transaktioner mellan företagen i gruppen. VinstutjÀmnande syfte kan innebÀra att moderbolaget skjuter in kapital i ett dotterbolag som presenterar ett underskott genom en högre internprissÀttning av produkttransaktioner mellan de bÄda. Dessutom kan det genom en högre prissÀttning av interna transaktioner ske en dold vinstöverföring genom att företagen överför vinster frÄn företag i ett land med hög skat-tebas till ett land med lÄg skattebas och pÄ sÄ vis undkommer en högre beskattning. Det ligger sÄledes i skattemyndigheternas intresse att interna priser Àr korrekta och inte manipuleras.
STANDARDISERING F?R TILLIT Tv? s?tt att ordna inom en diagnostisk verksamhet
Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden.
Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten.
Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig.
Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.
Strider uppskovsrÀntan mot retroaktivitetsförbudet?
OmlĂ€ggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begrĂ€nsades och pĂ„ uppskovsbeloppet pĂ„fördes en rĂ€nta om 0,5 procent. RĂ€ntan pĂ„ uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintĂ€kt som berĂ€knas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsĂ„rets ingĂ„ng enligt 47 kap. 11b § IL. Att rĂ€ntebelĂ€gga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskĂ€l av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-omrĂ„det.Ăven de som fĂ„tt ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsrĂ€ntan infördes den 1 januari 2008 mĂ„ste betala denna rĂ€nta.
Allitteration med s- i rĂmur före 1550
I föreliggande uppsats undersöks bruket av allitteration med s- i islĂ€ndska rĂmur före 1550 utifrĂ„n ett material som bestĂ„r av 42263 versrader frĂ„n 31 verk diktade under perioden 1350?1550. Syftet Ă€r att bidra till kartlĂ€ggningen av rĂma-sprĂ„ket samt att diskutera hur resultaten förhĂ„ller sig till tidigare forskning som visar att reglerna för hur man allittererar med s- förĂ€ndras under 1300-talets mitt nĂ€r sn och sl bryter sig ut ur den större allitterationsklassen s-allitteration pĂ„ grund av konsonantinskottet [t] och anvĂ€nds som egna allitterationsklasser eller i allitteration med st (snyltljudsallitteration) genom att den inskjutna konsonanten ingĂ„r i allitterationen. Resultaten skiljer sig nĂ„got frĂ„n tidigare forskningsresultat genom att uppvisa variation i allitterationsbruket dĂ€r s-allitteration fortsĂ€tter att anvĂ€ndas av vissa diktare, sĂ€rskilt under perioden 1450?1550, vid sidan av de nya sĂ€tten att allitterera med sl och sn.Det Ă€r troligt att denna variation kan förklaras utifrĂ„n bĂ„de sprĂ„kinterna orsaker som funktionalitet, och sprĂ„kexterna orsaker som traditionskĂ€nsla och inlĂ€rningsform.
Effektivare fjÀrrvÀrmeanvÀndning med bÀttre exergiprestanda i fjÀrrvÀrmecentralen
FjĂ€rrvĂ€rmen anses idag vara ett viktigt inslag för att öka samhĂ€llets energieffektivitet och minska vĂ„r miljöbelastning med sĂ€nkta CO2-emissioner. I Sverige Ă€r i dag omkring hĂ€lften av alla bostĂ€der och lokaler anslutna till fjĂ€rrvĂ€rme och anslutningsgraden ökar samtidigt som antalet kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningar ocksĂ„ ökar. Med kraftvĂ€rme, avses en anlĂ€ggning som producerar bĂ„de fjĂ€rrvĂ€rme och el.För elproduktion i en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning fungerar det fjĂ€rrvĂ€rmeanslutna bostadsbestĂ„ndet som en kylanlĂ€ggning och en god avkylning Ă€r att föredra bĂ„de för el- och vĂ€rmeproduktionens effektivitet. MĂ„nga genomförda studier under 1990-talet har visat pĂ„ onödigt höga returtemperaturer i svenska fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t och vikten av en sĂ€nkt returtemperatur har betonats och vĂ€rderats men det praktiska arbetet med att öka avkylningen har hittills gĂ„tt trögt. Med detta som utgĂ„ngspunkt har fokus i detta arbete lagts pĂ„ möjligheten att sĂ€nka returtemperaturen och dĂ„ mer specifikt pĂ„ fjĂ€rrvĂ€rmecentralens funktion och utformning i de fall dĂ€r fjĂ€rrvĂ€rme anvĂ€nds för ventilationssystemet. Simuleringar och berĂ€kningar har gjorts för att jĂ€mföra olika kopplingsprinciper, den klassiska parallellkopplingen jĂ€mfört med en delvis seriell koppling som medför en lĂ€gre destruktion av exergi. Resultatet visar att principen för koppling av fjĂ€rrvĂ€rmecentralen och utformningen av vĂ€rmesystemet kan pĂ„verka returtemperaturkurvans karakteristik vilket ger en sĂ€nkt returtemperatur vid fallande utetemperatur i stĂ€llet för en höjd returtemperatur som i normalfallet. Simuleringsresultatet visade, med en fullstĂ€ndigt parallell koppling som referens, att kopplingen ?Ventilation med Ă„tervinning? gav en flödesviktad medelreturtemperatur som var 5,1ÂșC lĂ€gre.