Sökresultat:
430 Uppsatser om Principen om förbud - Sida 11 av 29
Bakgrund eller brÀnsle? LÀrares uppfattningar om att anknyta till elevers erfarenhet
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mĂ„ngkulturellt klassrum pĂ„verkar möjligheten att anknyta till elevers erÂfarÂenhet. Det emÂpiÂriska materialet bestĂ„r av en gruppintervju och fem enskilda interÂvjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgĂ„ngsÂpunkten tas i John Deweys syn pĂ„ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frĂ„n interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prinÂcipÂen om att anknyta till elevers erfarenhet Ă€r vĂ€l förankrad hos lĂ€rarna, och att de synligÂgör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett ytÂterÂligare fokus pĂ„ erfarenÂhetens dynamiska aspekt bĂ€ttre överensÂstĂ€mma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lĂ€rande för eleverna.
Successiv Kalkylering Successivprincipen
I den hÀr tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sÀtt att kalkyleraprojekt inom nÀringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för mÄnga projekt Àr komplexa och det Àr ofta som kalkylerna inte stÀmmer. Med den hÀrmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osÀkerhetsfaktorerna sÄatt man dÀrefter ser projektet med neutrala ögon. PÄ sÄ sÀtt har bestÀllaren möjligheter att tastÀllning till hinder som kan Àventyra hela projektet. DÀrefter kan man vÀlja att gÄ vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osÀkerheter eller avstÄr frÄn att genomföra projektet.Om man gÄr vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund.
Avtalstolkning vid konsumentförhÄllanden
Avtalet som instrument bygger pÄ principen om likstÀllighet mellan
parterna. Detta innebÀr att vardera parten mÄste ta ansvar för det de
förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter
lett till allt större inskrÀnkingar i avtalsfriheten, detta genom
konsumentskyddslagstifning till förmÄn för den generellt svagare parten.
Tanken med avtal Àr att reglera parternas inbördes relationer i en viss
situation. Trots detta hÀnder det att avtal Àr ofullstÀndiga eller oklara,
hur faststÀlls dÄ vad som skall gÀlla mellan parterna? Syftet med arbetet
var att faststÀlla om sÀrskilda tolkningsmetoder och/eller regler anvÀnds
vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i sÄ fall.
Bolagsstyrningskoden och dess sanktioner : För bolaget och de enskilda ledamöterna
Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav pÄ omdöme och uppförande som krÀvs av bo-lagsledningar för att rÀtt förvalta andra mÀnniskors pengar förstÀrker vÀsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet för det svenska nÀr-ingslivet. Ett Är senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete Àr den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingÄr i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och sjÀlvreglering, beslutet Àndock föll pÄ sjÀlvreglering genom kod, har sin förklaring i sjÀlvregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhÄllanden som rÄder inom svenskt nÀringsliv. Koden Àr dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebÀr att ett bolag kan vÀlja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.
Borgen : BorgenÀrens möjligheter att krÀva fullgörelse av de olika borgensmÀnnen samt borgensmÀnnens inbördes regressförhÄllande
Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.
Tids- och arbetseffektivitet i ett konsultföretag : JÀmförelse mellan Lean och HighWay
Sammanfattning- ?Tids- och arbetseffektivitet i ett konsultföretag ? jÀmförelse mellan Lean och HighWay?NivÄ: Magisteruppsats i hÄllbar verksamhetsutveckling och management, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, VÀsterÄsNyckelord: Tidseffektivitet, arbetseffektivitet och LeanFrÄgestÀllning: Hur skiljer sig effektiviteten i arbetet mellan de tvÄ systemen Lean och HighWay och skulle det vara en fördel för Hallvarson & Halvarson (H&H) att byta till Lean? Hur skiljer sig tids- och arbetseffektiviteten Ät inom de tvÄ olika systemen?Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om Lean, som frÄn början var utvecklat för produktionssektorn, skulle kunna vara ett mer framgÄngsrikt system Àn HighWay för ett tjÀnsteföretag som konsultföretaget Hallvarsson & Halvarsson.Metod: Informationen har hÀmtats frÄn vetenskaplig artiklar och litteratur samt internetsidor. Undersökningen bestod av tvÄ intervjuer, med system Àgaren och VD pÄ Hallvarsson & Halvarsson. Intervjuerna bestod av personliga möten.Slutsats: FörbÀttringsförslag för ökad effektivitet redovisas, dÀr ett av förslagen Àr att HighWay skulle kunna införa en process- och kvalitetsövervakande roll med syfte att sÀkerstÀlla stÀndigt och omedelbart förbÀttringsarbete för att uppnÄ perfektion likt Jidoka-principen..
Den svenska bolagskoden : Ur ett förtroendeperspektiv
BakgrundUnder senare Är har nÀringslivet fÄtt uppleva flertalet skandaler inom företagsvÀrlden angÄende förtroendet för storföretagen, bÄde internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har ocksÄ de flesta lÀnder i Europa infört nÄgon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man sÀger i Sverige. För att marknaden skall fÄ mer förtroende för nÀringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som pÄverkar förtroendet för det svenska nÀringslivet.MetodStudien grundar sig pÄ en kvalitativ metod med utförda intervjuer pÄ fyra grupper det vill sÀga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. UtifrÄn dessa intervjuer har uppsatsens primÀrdata samlats in vilket Àr kÀrnan i uppsatsen.ResultatStudien visar att enbart bolagskoden inte kan ÄterstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv. Det krÀvs flera ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet.
Studenter som konsumenter
Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer Ă€ven att klargöra hur studenternas ekonomiska situation pĂ„verkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats dĂ„ vĂ„r utgĂ„ngspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod anvĂ€nds i form utav enkĂ€tundersökning genomförd pĂ„ 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Ăven en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hĂ€mtade frĂ„n Internet har genomförts.
En studie över anpassningen till mervÀrdesskattedirektivet : sÀrskilt för ideella idrotts- och kulturföreningar
Ideella föreningar Àr enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsÀttningar, befriade frÄn skattskyldighet för sÄvÀl inkomstskatt som mervÀrdesskatt. I den nuvarande regleringen gÀller samma bedömningsgrunder för vad som Àr skattebefriat i de bÄda skatteslagen. Detta framgÄr av den hÀnvisning som finns i 4 kap. 8 § mervÀrdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas lÀngre ned i denna framstÀllning.Medan inkomstskatt Àr en nationell angelÀgenhet Àr mervÀrdesskatt ett av de rÀttsomrÄden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.
Levande, luftigt och lÀttillgÀngligt - i 3D
Nationalmuseum Àr en fantastisk byggnad som har en unik placering pÄ Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbÀttring av Nationalmuseums verksamhet Àr dock nödvÀndig dÄ inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, sÄ ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.
Bolagsskatt i Ryssland
Skattesituationen i Ryssland har varit ett omdiskuterat Àmne de senaste Ären. Anledningen Àr tillkomsten av ett nytt kapitel i skattebalken som reglerar bolagsskatt. Situationen, dÀr investerare inte kÀnner trygghet och förtroende till landets skattepolitik, tycks ha skrÀmt ivÀg bÄde utlÀndska och inhemska investerare. Bolagsskatten stÄr i fokus nÀr investerare tar beslut huruvida de skall investera i landet eller inte. Syftet med denna uppsats Àr att kortfattat beskriva den ryska bolagsskatten, dess struktur och tillÀmpning.
Myter om individen - En bildanalys undersökande framstÀllningen av individen
Syftet med denna uppsats Àr att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrÄn
bilder i tvÄ olika lÀroböcker, en för samhÀllskunskap och en för historievetenskap i
grundskolans senare Är. FrÄgan som stÀlls Àr vilken myt om individen vi kan finna i
dessa, för att svara pÄ denna frÄga anvÀnds en kvalitativ textanalys. Mer exakt anvÀnds
en semiotisk bildanalys vilket innebÀr att vi lÀser bilden utifrÄn principen att den
fungerar som en text. Vi förankrar vÄr analys i teorier av Barthes och Foucault.
Elproduktion ur lÄggradig vÀrme : TillÀmpningsmöjligheter vid SkellefteÄ Kraft ABs kraftvÀrmeverk Skogsbacka i Lycksele
SammanfattningI ett kraftvÀrmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi frÄn röken tillvaratas. PÄ kraftvÀrmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat pÄ möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om och vid vilka förutsÀttningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att ocksÄ investera i utrustning för elproduktion vid lÄggradig vÀrme, för att pÄ sÄ sÀtt anvÀnda energin frÄn rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristÄende aggregat som kan utvinna el vid lÄga temperaturer.
DirektkravsrÀtt vid enteprenadavtal : Huvudregel eller sÀllsynt undantag?
En grundlÀggande princip inom svensk rÀtt Àr att en part skall hÄlla sig till sin avtalspart, principen om avtalets subjektiva begrÀnsning. Innebörden av rÀttsprincipen Àr att i hÀndelse av avtalsbrott kan indirekt skadelidande endast rikta ersÀttningsansprÄk mot sin avtalspart. Regeln innebÀr att en part som Äsamkats skada pÄ grund av nÄgon utomstÄende inte kan rikta krav mot denne. Vid entreprenadavtal ingÄr vanligtvis en bestÀllare avtal med en huvudentreprenör, som i sin tur anlitar en eller flera underentreprenörer. Underentreprenören blir dÄ en utomstÄende part till bestÀllaren eftersom det inte föreligger nÄgot avtalsförhÄllande mellan de tvÄ parterna.
Statsbidrag och kommunala utgifter : En paneldatastudie av kostnadsutjÀmnande bidrag 1996-2004
Det kommunala sjÀlvstyret stÄr under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner Àr idag fria att sjÀlva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning pÄ kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte Àr att utjÀmna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvÀrdig service? för alla invÄnare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen vÀljer att fördela det kostnadsutjÀmnande statsbidraget pÄ olika kommunala verksamheter.