Inom offentlig upphandling strÀvar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjÀnster till ett sÄ lÄgt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersÀtts. Antagande av anbud som Àr sÄ lÄga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlÀngningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebÀr en effektiv anvÀndning av offentliga medel.Huvudregeln Àr att samtliga anbud som lÀmnas i en offentlig upphandling ska utvÀrderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag frÄn huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt lÄga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lÄgt anbud.

VÄren 2011 beslutade Röda Korset i Sverige att sluta skicka skÀnkta klÀder som bistÄnd till katastrofomrÄden. Röda Korset stÀlldes nu inför frÄgan vad de ska göra med de skÀnkta klÀ-derna för att omvandla dem till en resurs.Uppdraget var att i samarbete med ZÀntrumprojektet och Röda Korsets secondhandbutik Ku-pan förÀdla de skÀnkta klÀderna pÄ ett miljövÀnligt sÀtt. Tanken Àr att ZÀntrumprojektet ska sy om de skÀnkta klÀderna till nya produkter som sedan ska sÀljas i secondhandbutiken Kupan.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att finna ett sÀtt att förÀdla de skÀnkta klÀderna och skapa nya produkter av dem. Vidare ska de skÀnkta klÀderna skapa bÀttre resurser till Röda Korset som de kan tillgodogöra sig i sitt vÀlgörenhetsarbete. Produkterna ska vara skapade pÄ ett sÄdant sÀtt att de avger minsta möjliga avfallsmÀngd, frÀmjar hÄllbar utveckling samt Àr attraktiva för Röda Korsets secondhandbutiks kunder.

Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i svensk praxis och doktrin. SÀrskilt fokus Àr pÄ erkÀnnandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt pÄ dess betydelse i samband med uppnÄendet av beviskravet i brottmÄl. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Vilken betydelse har erkÀnnandet i samband med att beviskravet anses uppnÄtt i bevisprövningen? I uppsatsen finns Àven tre underfrÄgestÀllningar: Vad innebÀr beviskravet stÀllt utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkÀnnandet i bevisprövningen? Hur ser rÀttslÀget ut betrÀffande erkÀnnandet? I uppsatsen anvÀnds huvudsakligen den traditionella rÀttsdogmatiska metoden. Vad gÀller överblicken av bevisprövningen hos vÄra grannlÀnder anvÀnds istÀllet en komparativ metod dÄ en, om Àn mycket begrÀnsad, jÀmförelse mellan Sverige och övriga lÀnder sker. Idag rÄder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap.

FrÄn tiden före 1972 Ärs skadestÄndslag och fram till idag, har skadestÄndsansvaret blivit allt mindre förlÄtande mot det allmÀnna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmÀnna ocksÄ skulle bÀra ett ansvar för oriktiga upplysningar och rÄd, om de lÀmnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hÀnsyn, att begrÀnsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.

PÄ grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav pÄ komfortkyla samt anvÀndning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anlÀggningar i sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden. Kyla kan tillverkas pÄ flera olika sÀtt. Vanligast Àr att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvÀrmepumpar som drivs av vÀrme finns ocksÄ. Med stigande elpriser och med hÀnsyn till miljön Àr det dÀrför önskvÀrt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod Àr att utnyttja lagrad kyla frÄn snö och is.

Enligt 5 kap 1 § skadestÄndslagen har den som lider personskada rÀtt till ersÀttning för inkomstförlust. I detta avseende Àr en av de grundlÀggande principerna att den skadade ska försÀttas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig intrÀffat. NÀr den skadelidande Àr företagare kan skadefallet Àven fÄ effekter för företaget; stora förluster kan uppstÄ och i vÀrsta fall mÄste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadestÄndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersÀttas som intrÄng i nÀringsverksamhet. SÄdan ersÀttning kan emellertid endast utgÄ dÄ verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var sÄledes att dels försöka fÄ svar pÄ vilka kostnader som pÄverkats men ocksÄ med hur mycket de pÄverkats. Koden representerar en ökad sjÀlvreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt nÀringsliv har Koden kritiserats för att sjÀlvreglering till sin natur Àr konkurrensbegrÀnsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

World-Wide Web (WWW) skapades 1989 av Tim Berners-Lee vid CERN. Detta utgör en del av Internet som funnits sedan lÄngt tillbaka. HÀr kan privatpersoner, skolor, företag, myndigheter och mÄnga andra lÀgga upp information i form av hemsidor. Dessa hemsidor kan innehÄlla allt frÄn bara namn och adress till avancerade försÀljningssidor. Dessa sidor kan sedan nÄs av de som har tillgÄng till Internet eller WWW.Principen för publicering av information pÄ Internet Àr att den skall vara fri och tillgÀnglig för alla.

En förutsÀttning för skoglig planering pÄ alla nivÄer Àr att man har en god uppfattning om tillstÄndet i den stÄende skogen. K valiten pÄ de beslut som fattas kommer dÀrför att vara direkt beroende av mÀngden och kvaliten pÄ den information som samlats in. Sensorer som radar, lidar och olika typer av digitala kameror anvÀnds idag med framgÄng för fjÀrranalys dÀr skogen avbildas frÄn ovan. Föreliggande arbete syftar till att belysa de tekniska förutsÀttningarna för att utnyttja modem sensorteknik Àven för markbaserade mÀtningar. Detta skulle i sÄ fall öppna möjligheter att automatisera fÄngsten av skogliga data som dÀrmed skulle bli kostnadseffektivare samtidigt som nya typer av data skulle bli tillgÀngliga.

Företag vars produkt utgörs av kunskap Àr en bransch med stark tillvÀxt, som spelar en allt större roll i dagens internationella handel. Eftersom marknaden inom Europeiska Unionen, (EU), skall fungera som en inre marknad med fri rörlighet, Àr mervÀrdesskattelagstiftningen inom EU till stor del harmoniserad, genom ett flertal direktiv, varav det centrala Àr rÄdets sjÀtte direktiv.Platsen för tillhandahÄllandet Àr det frÀmsta instrumentet inom mervÀrdes-skatterÀtten för att undvika att en grÀnsöverskridande tjÀnst dubbel- eller icke-beskattas, eftersom det avgör vilken stat som har rÀtt att mervÀrdesbeskatta tjÀnsten. Huvudsyftet i denna uppsats Àr att utreda och analysera vad som utgör platsen för tillhandahÄllandet av kunskapstjÀnster, enligt artikel 9 i sjÀtte direktivet, och ett delsyfte Àr att undersöka i vilka situationer tillÀmpningen av artikeln kan resultera i att en transaktion dubbelbeskattas, icke-beskattas eller pÄ annat sÀtt snedvrider konkurrensen. Med kunskapstjÀnster avses framför-allt tjÀnster utförda av konsulter, konsultbyrÄer, ingenjörer, jurister och revisorer.Platsen för tillhandahÄllandet kan avgöras antingen genom att tjÀnsten beskattas dÀr leverantören Àr etablerad, enligt ursprungslandsprincipen eller genom att tjÀnsten beskattas dÀr den konsumeras, enligt destinationslandsprincipen. I sjÀtte direktivet anvÀnds en kombination av principerna.

Sedan sommaren 2006 har antalet ensamkommande barn som anlÀnder till Sverige ökat oavbrutet. Dessa barn utgör en sÀrskilt utsatt grupp varpÄ det finns sÀrskilda bestÀmmelser inom sÄvÀl internationell som nationell rÀtt genom vilka ensamkommande barn tillskrivs rÀtt till ett mer omfattande stöd genom hela asylprocessen, vid sitt mottagande samt fortsatta vistelse hÀr i landet Àn asylsökande vuxna. Detta skyddsnÀt Àr reglerat utifrÄn 18-ÄrsgrÀnsen, vilken sÄledes spelar en avgörande roll för de ensamkommande barnen vad gÀller deras möjligheter till uppehÄllstillstÄnd och integration i det svenska samhÀllet.Majoriteten av de barn som kommer ensamma till Sverige har inga identitetshandlingar med sig och uppger att de Àr mellan 15 och 17 Är. Att identitetshandlingar saknas innebÀr att det i mÄnga fall kan vara svÄrt att avgöra huruvida den Älder som den asylsökande uppger Àr korrekt. NÀr det föreligger tvivel om den sökandes Älder skall Migrationsverket utföra en Äldersbedömning av sökanden.

Begreppen produktivitet och variation Àr starkt förknippade med varandra. Variation kan uppstÄ i bÄde ankomst till en process samt i sjÀlva processen och orsakas av en mÀngd olika orsaker, egenskapade eller av omgivningen skapade. Gemensamt för all variation Àr att det reducerar förmÄgan till god produktivitet och dÀrigenom ökar genomloppstiden i ett produktionsflöde. Inom tjÀnsteindustrin Àr produktionen baserad pÄ mÀnniskors utförda arbete vilket bidrar till att variationen hÀr ofta Àr hög relativt produktionsindustrin. SÄledes Àr det viktigt att variationen i tjÀnsteindustrin kan hanteras pÄ ett effektivt sÀtt.

MiljöfrÄgorna och vikten av ett vÀrldsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hÄllbar utveckling har sedan FN: s vÀrldstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framtrÀdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att vÀrldens miljöproblem endast kan lösas i de fall mÀnniskans livsstil, vanor och rutiner förÀndras samt att miljöfrÄgorna dÀrför bör införlivas i alla aspekter av samhÀllet, i politiken sÄvÀl som i vardagslivet. För svenska hushÄll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushÄllsavfallet förÀndrats med krav pÄ kÀllsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock Ànnu inte fÄtt fullt genomslag i alla hushÄll. MÄnga individer försöker naturligtvis stÀlla om sin livsstil pÄ olika sÀtt, men mycket pekar ocksÄ pÄ att denna utveckling gÄr relativt lÄngsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i vÀrlden Àr en förhÄllandevis ny företeelse. Dock kan efterslÀpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hÄllbar livsstil ocksÄ vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan pÄ hushÄllen ? avfallshanteringspolitiken, Àr lÄg.

SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.

Trots att principen om icke-diskriminering finns inskriven i de flesta lÀnders lagar sÄ har jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor inte förverkligats i praktiken. Med jÀmstÀlldhet menas lika rÀttigheter mellan mÀn och kvinnor, dÀr inte kön ska spela en avgörande roll för fördelningen av makt, inflytande och villkor (FN-data 1). Hur pass ojÀmstÀllt ett samhÀlle Àr skiljer sig dock mellan vÀrldens lÀnder. Framförallt de lÀnder med lÀgst vÀlstÄnd anses hÄrdast drabbad av en ojÀmstÀlld fördelning i makt och inflytande mellan kvinnor och mÀn. De lÀnder som Àr lÀgst rankade enligt Förenta Nationernas (FN:s) Human Development Index (HDI) som mÀter vÀlstÄnd utifrÄn hÀlsa, utbildning och inkomst, Àr nÀmligen ocksÄ de lÀnder som Àr lÀgst rankade enligt FN:s Gender-related Development Index (GDI) som mÀter könsskillnaderna i dessa komponenter (FN-data 2).