I den hÀr uppsatsen undersöks om nÀtbolagen vinstmaximerar genom att simulera hur tarifferna skulle se ut givet att nÀtbolagen agerade som vinstmaximerande monopolister och sedan jÀmföra resultaten med befintliga tariffer. De tariffer som kommer att undersökas bygger pÄ principen om s.k. icke-linjÀr prissÀttning, och vi studerar en tvÄdelad tariff. Vi studerar i den hÀr uppsatsen marknaden för smÄhus med 16A mÀtarsÀkring, dÀr efterfrÄgan pÄ el varierar betydligt, eftersom det ingÄr hushÄll bÄde med och utan elvÀrme i denna kategori, samtidigt som mÀtarsÀkringen inte kan anvÀndas som instrument för att prisdiskriminera. Tre tariffalternativ granskas: enhetlig tariff (alla hushÄll debiteras samma rörliga och fasta pris), differentierad tariff (hushÄllen kan vÀlja mellan lÄgt fast/högt rörligt pris eller det omvÀnda) och slutligen tariff med kvantitetsbegrÀnsning (den fasta avgiften ökar dÄ hushÄllen överstiger en viss kvantitet).

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÄndpunkter och argument i frÄgan om utökningen av antal betygssteg, frÄn tvÄ till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvÀrdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att frÀmja elevers motivation. Resultatet visar att det frÀmst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehÄlla en strÀvan efter likriktning, underlÀttande för jÀmförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt sprÄk för bedömning.

Fiskresurserna har varit och Àr en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu Àr situationen pÄ vÀg att förÀndras och bestÄnden av fisk hÄller successivt pÄ att utarmas. Inhemska och utlÀndska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gÀllande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet Àr bristfÀllig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.

Under de senaste Ären har det skett en kraftig ökad fokusering frÄn SKV:s sida att privat beskatta Àgare för stugor, bÄtar och bilar som anvÀnds som en del i nÀringsverksamheten oavsett om de anvÀnts privat eller inte. Ett problem som har uppstÄtt Àr om beskattning av förmÄner för Àgare i fÄmansföretag ska beskattas utifrÄn dispositionsrÀtten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan Àgaren göra för att undgÄ beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som Àr bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra nÀr en delÀgare i ett fÄmansföretag presumeras ha dispositionsrÀtt och om Àgarna dÀrmed ska förmÄnsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rÀttsfall som behandlar problematiken kring detta.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX Ă„r 2002 för att Ă„terskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, frĂ€mst Skandia-affĂ€ren, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. DĂ„ bolag agerar pĂ„ fler marknader Ă€n den inhemska kan problem uppstĂ„ med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen Ă€mnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, nĂ€r det gĂ€ller den interna kontrollen.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

Detta arbete bygger pÄ videoinspelningar av samtal, dÀr tvÄ elevgrupper löste vardera tvÄ uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet Àr att undersöka hur gruppsamtal kring sprÄkliga frÄgor fungerar och hur eleverna anvÀnder i sprÄksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs sprÄksyn och begreppet nÀrmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om sprÄket som medierande verktyg för att uttrycka vÄr bild av omvÀrlden. GrundlÀggande Àr att individens sprÄkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att anvÀnda stringenta uttryck i form av facksprÄk.Analysen visar att eleverna, Àven dÄ de Àr orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet dÄ de inte anvÀnder ett gemensamt fungerande facksprÄk. I frÄga om en av de tvÄ uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhÄllande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslÄr framtida forskning om elevers sprÄkliga diskurs..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jÀmföra vilka redovisningsmÀssiga effekter RR 15 har medfört för företag, vars verksamhet bygger pÄ forskning och/eller utveckling, inom branscherna IT och HÀlsovÄrd. VÄr uppsats bygger pÄ en fallstudie av sex företag, tre inom IT och tre inom HÀlsovÄrd samt litteratur-studier inom vÄrt ÀmnesomrÄde. VÄra slutsatser Àr att de redovisningsmÀssiga effekterna för företagen har varit spridda. För hÀlften av företagen har införandet av RR 15 inneburit en ökad aktivering, medan tvÄ företag inte pÄverkades alls och för ett företag innebar det ökad kostnadsföring. Effekten som pÄvisades berodde pÄ tvÄ faktorer, dels vilken verksamhet företaget har och dels hur redovisningen av FoU skett innan.

I Sverige har rÀtten att vidta stridsÄtgÀrder funnits under lÄng tid. Arbetsgivar- och arbetstagarparterna har kunnat ta till alla lagliga medel för att uppnÄ sitt syfte sÄ lÀnge kraven för rÀttigheten Àr uppfylld. Uppsatsen utreder frÄgan huruvida det nu skett en förÀndring av stridsrÀtten nÀr det kommer till proportionen pÄ den samma. Inom EU:s unionsrÀtt tillÀmpas ofta den sÄ kallade proportionalitetsprincipen vilken ocksÄ tillÀmpas pÄ andra omrÄden i den svenska rÀtten. NÀr det gÀller omrÄdet arbetsrÀtt och speciellt förhÄllandet mellan parterna pÄ arbetsmarknaden har principen inte kommit att slÄ igenom dÀr istÀllet den ?svenska modellen? lÀnge tillÀmpats.

SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.

MÀnniskor med autism lever i ett stÀndigt kaos. DÀrför Àr den viktigaste pedagogiska principen nÀr man arbetar med mÀnniskor med autism att strukturera och ordna omvÀrlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rÄdande undersökning Àr att utifrÄn löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man anvÀnder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnÄ sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten anvÀnder sig av specialpedagogiska metoder för att underlÀtta de problem som mÀnniskor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar ocksÄ att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det dÄ personalen genomför aktiviteter som bland annat gÄr ut pÄ social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism dÄ de har stora svÄrigheter med social interaktion. DÀrtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med mÀnniskor med autism.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.