I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och sprÄk Ären 1997-2008.Den statliga styrningen har ocksÄ studerats samt hur verksamhetens utformning förhÄller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi Àr viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvÀrdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och sprÄk har i uppdrag att ge rÄd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

1979 till 1989 pÄgick en sovjetisk militÀr insats i Afghanistan vars syfte var att bedriva upprorsbekÀmpning för att stödja den afghanska marionettregeringen. Efter 9/11 2001 blev Afghanistan Äterigen ett insatsomrÄde för en amerikanskledd koalition vars syfte var att störta talibanerna och sÀtta en ny regering till makten. Som en följd av detta genomfördes flera markoperationer för att rensa upp de sista talibanska fÀstena. En av dessa operationer var Operation Anaconda. Men fanns och finns det fortfarande erfarenheter som frÄn Sovjets insatser som kunde haft en effekt pÄ denna operation samt liknande operationer? Syftet med denna uppsats Àr att utgÄ frÄn de sovjetiska operationer Afghanistan 1979-1989 och pÄvisa framgÄngsfaktorer som kan anvÀndas pÄ markoperationer inom ramen för upprorsbekÀmpning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

I den hÀr tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sÀtt att kalkyleraprojekt inom nÀringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för mÄnga projekt Àr komplexa och det Àr ofta som kalkylerna inte stÀmmer. Med den hÀrmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osÀkerhetsfaktorerna sÄatt man dÀrefter ser projektet med neutrala ögon. PÄ sÄ sÀtt har bestÀllaren möjligheter att tastÀllning till hinder som kan Àventyra hela projektet. DÀrefter kan man vÀlja att gÄ vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osÀkerheter eller avstÄr frÄn att genomföra projektet.Om man gÄr vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund.

Avtalet som instrument bygger pÄ principen om likstÀllighet mellan parterna. Detta innebÀr att vardera parten mÄste ta ansvar för det de förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter lett till allt större inskrÀnkingar i avtalsfriheten, detta genom konsumentskyddslagstifning till förmÄn för den generellt svagare parten. Tanken med avtal Àr att reglera parternas inbördes relationer i en viss situation. Trots detta hÀnder det att avtal Àr ofullstÀndiga eller oklara, hur faststÀlls dÄ vad som skall gÀlla mellan parterna? Syftet med arbetet var att faststÀlla om sÀrskilda tolkningsmetoder och/eller regler anvÀnds vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i sÄ fall.

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav pÄ omdöme och uppförande som krÀvs av bo-lagsledningar för att rÀtt förvalta andra mÀnniskors pengar förstÀrker vÀsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet för det svenska nÀr-ingslivet. Ett Är senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete Àr den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingÄr i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och sjÀlvreglering, beslutet Àndock föll pÄ sjÀlvreglering genom kod, har sin förklaring i sjÀlvregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhÄllanden som rÄder inom svenskt nÀringsliv. Koden Àr dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebÀr att ett bolag kan vÀlja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.

Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.

Sammanfattning- ?Tids- och arbetseffektivitet i ett konsultföretag ? jÀmförelse mellan Lean och HighWay?NivÄ: Magisteruppsats i hÄllbar verksamhetsutveckling och management, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, VÀsterÄsNyckelord: Tidseffektivitet, arbetseffektivitet och LeanFrÄgestÀllning: Hur skiljer sig effektiviteten i arbetet mellan de tvÄ systemen Lean och HighWay och skulle det vara en fördel för Hallvarson & Halvarson (H&H) att byta till Lean? Hur skiljer sig tids- och arbetseffektiviteten Ät inom de tvÄ olika systemen?Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om Lean, som frÄn början var utvecklat för produktionssektorn, skulle kunna vara ett mer framgÄngsrikt system Àn HighWay för ett tjÀnsteföretag som konsultföretaget Hallvarsson & Halvarsson.Metod: Informationen har hÀmtats frÄn vetenskaplig artiklar och litteratur samt internetsidor. Undersökningen bestod av tvÄ intervjuer, med system Àgaren och VD pÄ Hallvarsson & Halvarsson. Intervjuerna bestod av personliga möten.Slutsats: FörbÀttringsförslag för ökad effektivitet redovisas, dÀr ett av förslagen Àr att HighWay skulle kunna införa en process- och kvalitetsövervakande roll med syfte att sÀkerstÀlla stÀndigt och omedelbart förbÀttringsarbete för att uppnÄ perfektion likt Jidoka-principen..

BakgrundUnder senare Är har nÀringslivet fÄtt uppleva flertalet skandaler inom företagsvÀrlden angÄende förtroendet för storföretagen, bÄde internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har ocksÄ de flesta lÀnder i Europa infört nÄgon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man sÀger i Sverige. För att marknaden skall fÄ mer förtroende för nÀringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som pÄverkar förtroendet för det svenska nÀringslivet.MetodStudien grundar sig pÄ en kvalitativ metod med utförda intervjuer pÄ fyra grupper det vill sÀga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. UtifrÄn dessa intervjuer har uppsatsens primÀrdata samlats in vilket Àr kÀrnan i uppsatsen.ResultatStudien visar att enbart bolagskoden inte kan ÄterstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv. Det krÀvs flera ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer Ă€ven att klargöra hur studenternas ekonomiska situation pĂ„verkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats dĂ„ vĂ„r utgĂ„ngspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod anvĂ€nds i form utav enkĂ€tundersökning genomförd pĂ„ 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hĂ€mtade frĂ„n Internet har genomförts.

Ideella föreningar Àr enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsÀttningar, befriade frÄn skattskyldighet för sÄvÀl inkomstskatt som mervÀrdesskatt. I den nuvarande regleringen gÀller samma bedömningsgrunder för vad som Àr skattebefriat i de bÄda skatteslagen. Detta framgÄr av den hÀnvisning som finns i 4 kap. 8 § mervÀrdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas lÀngre ned i denna framstÀllning.Medan inkomstskatt Àr en nationell angelÀgenhet Àr mervÀrdesskatt ett av de rÀttsomrÄden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Nationalmuseum Àr en fantastisk byggnad som har en unik placering pÄ Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbÀttring av Nationalmuseums verksamhet Àr dock nödvÀndig dÄ inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, sÄ ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

Skattesituationen i Ryssland har varit ett omdiskuterat Àmne de senaste Ären. Anledningen Àr tillkomsten av ett nytt kapitel i skattebalken som reglerar bolagsskatt. Situationen, dÀr investerare inte kÀnner trygghet och förtroende till landets skattepolitik, tycks ha skrÀmt ivÀg bÄde utlÀndska och inhemska investerare. Bolagsskatten stÄr i fokus nÀr investerare tar beslut huruvida de skall investera i landet eller inte. Syftet med denna uppsats Àr att kortfattat beskriva den ryska bolagsskatten, dess struktur och tillÀmpning.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrÄn bilder i tvÄ olika lÀroböcker, en för samhÀllskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare Är. FrÄgan som stÀlls Àr vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara pÄ denna frÄga anvÀnds en kvalitativ textanalys. Mer exakt anvÀnds en semiotisk bildanalys vilket innebÀr att vi lÀser bilden utifrÄn principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vÄr analys i teorier av Barthes och Foucault.