Denna förstudie utreder om en solcellsanlÀggning kan vara ett alternativ för WÄngen bÄde ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv. WÄngen Àr ett nationellt utbildnings- och utvecklingscentrum för hÀstsport belÀget i JÀmtlands lÀn. Principen för hur solceller fungerar och grundlÀggande faktorer som pÄverkar solcellers elproduktion beskrivs. Förstudien beskriver Àven översiktligt vilka in- och utflöden av materia och energi som solceller orsakar under deras livscykel. Förstudien dimensionerar och berÀknar den förvÀntade elproduktionen för tre olika takplaceringar pÄ WÄngen med tre olika monteringslösningar. Elproduktion berÀknas i datorprogrammet PVGIS och jÀmförs med WÄngens elförbrukning.

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bÀsta nÀmns och/eller beaktas i 24 domar frÄn migrationsdomstolarna. Vidare undersöks pÄ vilket sÀtt barnets bÀsta har beaktas i dessa domar, vilka Àr frÄn augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av synnerligen ömmande omstÀndigheter. För att skapa en förstÄelse av hur principen om barnets bÀsta kan tolkas anvÀnds Johanna Schiratzkis teori om barnets bÀsta som ett öppet koncept samt Àven FN:s barnkonvention och den svenska utlÀnningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utstrÀckning nÀmner Àn beaktar barnets bÀsta.

Ursprungslandsprincipen i tjĂ€nstedirektivet År 2000 höll det Europeiska rĂ„det ett extra möte i Lissabon. Under detta möte togs det beslut om en gemensam strategi, den sĂ„ kallade Lissabonstrategin, för att öka den ekonomiska tillvĂ€xten, skapa fler jobb och ökad social sammanhĂ„llning i Europeiska Unionen (EU). MĂ„let för denna strategi Ă€r att göra den EU till vĂ€rldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast Ă„r 2010. Ett mycket viktigt steg i detta Ă€r genomförandet av den inre marknaden för tjĂ€nster. År 2000 antog dĂ€rför kommissionen en strategi för tjĂ€nster pĂ„ den inre marknaden.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Surrogatmoderskap Àr idag inte tillÄtet i svensk rÀtt Àven fast det inte finns nÄgot explicit förbud mot surrogatmoderskap i svensk lagstiftning. Undersökningar pekar dock pÄ att sÄdana arrangemang ÀndÄ förekommer, bÄde i Sverige och utomlands. Syftet med denna uppsats var dels att kartlÀgga vilka rÀttsliga komplikationer som kan komma att uppstÄ i de fall en surrogatmoder anlitas i strid med svensk rÀtt, dels att undersöka hur detta oreglerade förbud förhÄller sig till principen om barnets bÀsta enligt FN:s Barnkonvention. Uppsatsen har en komparativ ansats dÀr betydelsen av barnets bÀsta ligger i fokus för jÀmförelsen. Denna undersökning har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, utredningar, artiklar och doktrin samt FN:s barnkonvention.

Denna studie syftade till att kvalitativt beskriva psykologers syn pĂ„ DSM-IV-TR och diagnostiseringen som utförs utifrĂ„n denna manual. Den syftade ocksĂ„ till att utifrĂ„n resultatet diskutera relevanta etiska aspekter. Åtta psykologer vid Ă„tta öppenvĂ„rdspsykiatriska mottagningar i StockholmsomrĂ„det intervjuades. Intervjuerna bearbetades tematiskt. TvĂ„ relevanta etiska aspekter diskuteras utifrĂ„n resultatet.

Det hÀr Àr ett högskoleingenjörs-examensarbete som har utförts pÄ Enea/Xdin. Arbetet kan ses som en förstudie och syftar till att beskriva hur olika utvecklingsverktyg kan integreras med varandra. Eftersom verktygsintegration förenklar anvÀndandet av verktygskedjor Àr detta ett aktuellt och intressant Àmne för dagens utvecklare. Examensarbetet Àr pÄ 15hp och pÄgick under 10 veckor.Arbetet Àr en del av forskningsprojektet ARTEMIS/iFEST vilket syftar till att effektivisera produktutveckling genom att skapa en standardiserad verktygskedja, vilket sparar bÄde tid och pengar.MÄlet för detta projekt Àr visa upp en fungerande kedja av verktyg. Som ett konkret exempel anvÀnds Eneas befintliga testverktyg Farkle samt ett godtyckligt verktyg.

1945 bildades FN i kölvattnet av andra vÀrldskriget enligt principen att ingripa i mellanstatliga krig eller om den internationella sÀkerheten hotades. Sedan dess har konflikter fÄtt mer komplicerad karaktÀr och krigföring Àndrat skepnad. PÄ sÄ sÀtt Àr FN inte anpassat till dagens konflikter eftersom organisationens konflikthantering i grunden bygger pÄ att konflikter Àr mellanstatliga. Den uppfattningen överensstÀmmer med realismens perspektiv dÀr stater ses som den viktigaste aktören ? det vill sÀga att statens suverÀnitet inte fÄr krÀnkas.

The purpose of this quantitative study has been to investigate teenager?s perception of obsessions and compulsive acts. Teenager?s perceptions and experiences as well as connections between the taboos surrounding the topic and the perception have been examined. The study has taken in to consider gender perspective, in regards to certain topics.

TillgÀnglighet handlar om rÀtten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rÀttigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. TillgÀnglighet Àr dÀrmed en frÄga om respekt. I ett otillgÀngligt samhÀlle respekteras inte den grundlÀggande principen om allas lika vÀrde.

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys vars syfte Àr att studera hur begreppet ?barnets bÀsta? anvÀnds och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjÀnstemÀn som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar förestÀllningar om ?barnets bÀsta? och hur begreppet förhÄller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrÄn migrationsverket och domar ifrÄn  migrationsdomstolarna.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

The purpose of this study was to examine how a selection of social welfare officers based on the principle of the best interest of the child construct a minimum level of the material standard in a home. Another purpose was to examine whether different units with varying socioeconomic prerequisites in the municipality of Stockholm construct this level differently.The method used in this study was Sociology of Law and two focus groups were used for the gathering of the data. A social constructive theory, a class perspective using concepts of Bourdieu and a perspective of law were used to analyse the material of data.The results showed that the courses of action varied from enactment and the policies of the municipality of Stockholm, unspecified theories of the development of children, the conception of what is normal and what children needs, the context in which they work, the development of the society and what they estimate that children needs when attending school. The results also showed a difference between the two units concerning the minimum level of the material standard in a home.

Functional Subgrouping Àr en metod för konflikthantering, anvÀndbar pÄ sÄvÀl individ, grupp som organisationsnivÄ. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning pÄ individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier Àr sÄledes stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förstÄelse för metoden utifrÄn anvÀndning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt.

Syfte: Syftet Àr att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rÀttvisande bild. För att uppnÄ detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rÄdande redovisningssÀttet i Sverige. Metod: För att fÄ en förstÄelse för uppsatsomrÄdet har vi utgÄtt frÄn befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har Àven gjort intervjuer med personer som har kunskap inom omrÄdet. Intervjuerna gjordes med utgÄngspunkt frÄn en kvalitativ metod pÄ grund av att uppsatsen i första hand föresprÄkar ett förstÄende syfte.