Sökresultat:
427 Uppsatser om Principen mot rättsmisbruk - Sida 12 av 29
Vad karaktäriserar bra respektive mindre bra samarbete på bensinstationer och vilka konsekvenser får dessa?
År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden.
Mångfald möter mångfald -hotellsektorns tankar kring fördelar och svårigheter med etnicitet
Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer även att klargöra hur studenternas ekonomiska situation påverkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då vår utgångspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod används i form utav enkätundersökning genomförd på 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hämtade från Internet har genomförts.
Moment 22 : Vilka faktorer påverkar den rådande ungdomsarbetslösheten i Sverige?
År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden.
Aktieägaravtalets giltighet mot tredje man : Kan laganalogi göras mot sakrätt och skiljeavtal vid partssuccession?
Trots principen om avtalets subjektiva begränsning kan det finnas skäl till att utöka ett aktieägaravtals verkningar mot förvärvande tredje man för att skydda beaktansvärda intressen. Då rättsläget är oklart är det av intresse att undersöka huruvida en tolkning med laganalogins hjälp mot sakrättens samt skiljerättens område kan klargöra rättsläget.För att ge läsaren tillräcklig bakgrund för analysen beskrivs rättsläget vad gäller aktieägaravtal och de bakomliggande teorierna rörande den analogiska tillämpningen. Därefter analyseras undantag till avtalets subjektiva begränsning, varefter en diskussion följer där frågan huruvida analogier kan dras besvaras.Resultatet av denna framställning är att en analogisk tillämpning kan göras mot de två undersökta rättsområdena, dock endast i begränsad utsträckning vad gäller skiljerättens område. En kombinerad applicering av möjliga analogier från sakrättens och skiljerättens områden på aktieägaravtal leder till ett resultat där aktieägaravtalets bundenhet mot både förvärvande tredje man samt kvarstående parter klargörs..
Efter de nya spelreglerna : vem ansvarar för bostadsbyggandet?
Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.
Omdaning Försvarslogistik : Utifrån fem grundläggande principer
Svensk försvarslogistik genomgår i skrivande stund en stor organisationsförändring som innebär att stora delar av verksamhets- och ansvarsområden som tidigare funnits under Försvarsmaktens logistik, FMLOG, nu överförs till den civila myndigheten Försvarets Materielverk, FMV. Försvarsmakten och FMV skall genom reformen tillsammans spara 760 miljoner kronor per år. Besparingar som skall skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla Försvarsmakten mot ett mer användbart och tillgängligt försvar.I uppsatsen analyseras i vilken utsträckning de fem grundläggande principerna för militär logistik; Helhetssyn, Resurseffektivitet, Behovsstyrd logistik, Anpassad tillgänglighet och Interoperabilitet varit integrerade i reformen Omdaning Försvarslogistik vilket svarar på frågan om det finns en spårbarhet till Försvarsmaktens Grundsyn Logistik i densamma.  Undersökningen visar att principen Resurseffektivitet är fokus för reformens mål och syfte men att även övriga principer till viss del går att spåra i reformsarbetet. En slutsats jag dragit av detta är att Försvarsmaktens Grundsyn Logistik och de fem grundläggande principerna för militär logistik används vid planering av militär logistik och bedöms därför inte vara inaktuella. I uppsatsens avslutande del diskuteras undersökningens resultat och slutsatser och paralleller dras till både teori kring militär logistik och till rådande forskningsläge inom området..
En jämförande studie mellan försvarsmaktens verksamhetsledningssystem och balanced scorecard : från projekt Rv till tillämpning av H SVAR
Under 1990-talet ökade Regeringens krav på redovisning från myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, värdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benämndes Balanced Scorecard. Den byggde på principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. Mått för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra områden: finansiellt-, kund-, process- och lärandefokus.
Brott mot barn. Från förhör till rättegång
Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rättsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i världen, barnaga och väldigt mycket har hänt på området sedan dess. Gällande barn görs undantag från principen om allas likhet inför lagen ? barn skall särbehandlas positivt och hänsyn skall tas till barnets bästa.De senaste trettio åren har antalet inkomna anmälningar till polisen om misstänkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa beräknas 70 % vara familjerelaterade.
Veterinär- och läkarstudenters kunskaper och värderingar om storskalig slakt och slaktmetoder ? en enkätstudie
I Sverige idag är normen att man ska äta kött. Om man blir bortbjuden och är vegetarian, vegan eller något annat som innebär att man inte äter alla sorters djur, förutsätts det vanligen att man som gäst meddelar denna specialkost i förväg på samma sätt som man förväntas informera om eventuella allergier. Många vet inte hur den mat som vi äter blir till, trots att det enligt skolans läroplan ingår vissa grundläggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur växter planteras och skördas och hur en fläskkotlett ska stekas. Men inte någonstans i grundskolans undervisning, varken på hemkunskapen, naturkunskapen eller i något annat ämne får man veta hur kött blir till.
Vinstmaximerar nätbolagen? : En simuerling av optimala elnätstariffer för småhus med 16A mätarsäkring
I den här uppsatsen undersöks om nätbolagen vinstmaximerar genom att simulera hur tarifferna skulle se ut givet att nätbolagen agerade som vinstmaximerande monopolister och sedan jämföra resultaten med befintliga tariffer. De tariffer som kommer att undersökas bygger på principen om s.k. icke-linjär prissättning, och vi studerar en tvådelad tariff. Vi studerar i den här uppsatsen marknaden för småhus med 16A mätarsäkring, där efterfrågan på el varierar betydligt, eftersom det ingår hushåll både med och utan elvärme i denna kategori, samtidigt som mätarsäkringen inte kan användas som instrument för att prisdiskriminera. Tre tariffalternativ granskas: enhetlig tariff (alla hushåll debiteras samma rörliga och fasta pris), differentierad tariff (hushållen kan välja mellan lågt fast/högt rörligt pris eller det omvända) och slutligen tariff med kvantitetsbegränsning (den fasta avgiften ökar då hushållen överstiger en viss kvantitet).
Lojalitetsplikten i samarbetsavtal
Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.
Betygens funktioner inom sfi. En dokumentanalys av beslutsprocessen för en ny betygsskala
I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet är att undersöka hur ståndpunkter och argument i frågan om utökningen av antal betygssteg, från två till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvärdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att främja elevers motivation. Resultatet visar att det främst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehålla en strävan efter likriktning, underlättande för jämförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt språk för bedömning.
Tragedin i Senegals fiskevatten: Institutionella förutsättningar för en uthållig lösning?
Fiskresurserna har varit och är en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu är situationen på väg att förändras och bestånden av fisk håller successivt på att utarmas. Inhemska och utländska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gällande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet är bristfällig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.
Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag
Under de senaste åren har det skett en kraftig ökad fokusering från SKV:s sida att privat beskatta ägare för stugor, båtar och bilar som används som en del i näringsverksamheten oavsett om de använts privat eller inte. Ett problem som har uppstått är om beskattning av förmåner för ägare i fåmansföretag ska beskattas utifrån dispositionsrätten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan ägaren göra för att undgå beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som är bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra när en delägare i ett fåmansföretag presumeras ha dispositionsrätt och om ägarna därmed ska förmånsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rättsfall som behandlar problematiken kring detta.
Efter de nya spelreglerna - vem ansvarar för bostadsbyggandet?
Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en
offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett
bostadsbyggande som omges av komplexa
lagar och strukturer.
Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar
(2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1)
Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och
marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga
byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör
exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.