Denna uppsats behandlar det kommunala utjÀmningssystemet. Dagens system bestÄr av en inkomstutjÀmningsdel, kostnadsutjÀmningsdel, ett strukturbidrag och en regleringspost, som antingen kan bli bidrag eller avgift beroende pÄ hur mycket pengar staten anslÄr till systemet. Till detta har anvÀnts teorin om konkurrensproblemet, olika teorier om vad kommunerna bör göra, varför kommunerna bör finnas och hur de skall finansiera verksamheten. TvÄ kommuner har valts ut, Vellinge och Trelleborg, för att i tvÄ fallstudier studera effekten av systemet för den enskilda kommunen. Slutsatsen Àr att i dagslÀget behövs utjÀmningssystemet för annars trÀder konkurrensproblemet till.

Med stigande energikostnader, och med pÄverkan av miljön Àr det viktigt att spara energi. Ett led i detta Àratt bygga bostÀder och andra byggnader mer energisnÄla, eftersom dessa stÄr för nÀstan 40 % av SverigesenergianvÀndning.Ett hinder för att bygga energisnÄlt Àr den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mÀngdbyggnadsmaterial. Det Àr dÀrför viktigt att inte bara titta pÄ vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpÄ sikt. LÀggs extra pengar vid byggnationen pÄ extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i lÀngden att bygga passivhus.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur fyra organisationerskriskommunikation kan se ut med dagens kommunikationsteknologi. Kommunikationsteknologidefineras i undersökningen som sociala medier, mer specifikt Facebook. För att uppnÄundersökningens syfte har fyra organisationers Facebook feed under pÄgÄende kriser undersöktgenom att analyser hur de vÀljer att hantera information bÄde frÄn sig sjÀlva och frÄn sinaintressenter. De fyra organisationer som har undersökts Àr Karlstad kommun, Halmstad kommun,SJ AB och VÀrmlandstrafik. TvÄ frÄgor har stÀllts för att uppnÄ syftet:1.

KöpesamhÀllet har under det senaste Ärhundradet genomgÄtt stora förÀndringar vilket ocksÄ Äterspeglas i köprÀtten. 1905 Ärs köplag var strÀng mot sÀljaren i dennes ansvar och bevisbörda nÄgot som kanske var förstÄeligt mot bakgrund av att lagen Àven reglerade konsumentköp. 1976 kom ett förslag till en ny köplag som syftade till att mildra sÀljarens bevisbörda, nÄgot som redan skett i övriga nordiska lÀnder. Den nya köplagen skulle istÀllet för den Àldre köplagens omöjlighetslÀra bygga pÄ force majeure. Under denna tid var Àven en FN-konvention angÄende internationella köp under utarbetande.

BestÀmmelsen om tvÄngsinlösen i 22 kap. 1 § ABL Àr tvingande, vilket innebÀr att avsteg frÄn vad som föreskrivs inte fÄr göras genom bolagsordningen. Mot bakgrund av Högsta domstolens avgörande i NJA 2011 s. 429, synes bestÀmmelsens tvingande natur vara Àn mer vidstrÀckt. I förevarande fall ansÄgs nÀmligen ett aktieÀgaravtal, varigenom en majoritetsÀgare avstÄtt frÄn sin rÀtt att pÄkalla tvÄngsinlösen, sakna aktiebolagsrÀttslig relevans.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka om regleringen kring tolkning av testamente Àr förenlig med principen om testators yttersta vilja. Syftet var Àven att utreda gÀllande testamentsrÀtt, redogöra för regleringen kring testamentstolkning samt beskriva vilka ogiltighetsgrunder för testamente som kan uppkomma. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av en traditionell juridisk metod dÀr lagar, förarbeten, rÀttspraxis och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente Àr en strikt personlig rÀttshandling som uttrycker den avlidnes vilja betrÀffande kvarlÄtenskapen och dess fördelning. Genom att upprÀtta ett testamente kan den enskilde frÄngÄ den legala arvsordningen och sjÀlv bestÀmma vilka som ska fÄ ta del av egendomen.

Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen som i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svensksprÄkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan som. Resultaten undersöktes mot bakgrund av tvÄ hypoteser gÀllande processningseffektivitet och tillgÀnglighet hos referenter. I bÄda fallen styrktes dessa hypoteser. Som tycks vara mer frekvent i relativsatser dÀr mÄnga ord skiljer matrissatsens korrelat frÄn relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.

Transfer pricing innebÀr i grund och botten att den vinst som företagsgrupper fÄr ska fördelas pÄ ett korrekt sÀtt mellan delÀnder dÀr gruppen har aktörer.ArmlÀngdsprincipen Àr den internationellt accepterade tillvÀgagÄngssÀttet att faststÀlla priser nÀr nÀrstÄende företag handlar medvarandra. Principen innebÀr att företagen ska handla med varandra precis som om de vore oberoende företag, pÄarmlÀngdsavstÄnd.Immateriella tillgÄngar har en rad egenskaper som gör dem speciellt svÄrvÀrderade ur armlÀngdsperspektiv. MarknadsvÀrdetbehöver inte vara samma som vÀrdet för Àgaren. I regel finns det heller inga transaktioner som innefattar immateriella tillgÄngarvilket gör det svÄrt att fÄ en lÀmplig armlÀngdsvÀrdering med hjÀlp av de tre traditionella metoderna.De tvÄ vinstbaserade metoderna (Profit Split Method och Transactional Net Margin Method) Àr de mest lÀmpliga för atttillgodose armlÀngdsprincipen. Profit Split Method:s kanske största fördel Àr att man för att anvÀnda metoden inte behöver hajÀmförbara transaktioner till hands.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den differentierade elenergibeskattningen i Sverige pÄverkar konsumtionen av elkraft. Uppsatsen redogör i en bakgrund för nuvarande lagstiftning angÄende beskattning av elkraft. Speciellt belyser den de regler som skiljer de olika grupper med avseende pÄ hur mycket de betalar i energiskatt för elektrisk kraft. HÀr redogörs ocksÄ för varför lagen utformades som den gjordes och hur den har utvecklats sedan lagen stiftades. Det visar ocksÄ att elenergiskatten har höjts vÀsentligt mer Àn konsumentprisindex, vilket den ursprungligen kopplades till.

Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och nÄgra av berÀttelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats Àr att det lÄter sig göras. BerÀttelserna kring Oden innehÄller element som mycket vÀl gÄr att koppla till jungianska begrepp.· Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker bÄde i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke gÄr han sÄ lÄngt att han ingÄr fosterbrödralag med denne.· Han genomgÄr kris och lidande för att kunna gÄ vidare och vÀxa i vishet.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Idén om att kunna utnyttja ett vÀxthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad Àr inte ny, redan 1976 byggdes en sÄdan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. DÀr byggdes ett hus inuti ett vÀxthus, och det finns Àven andra exempel frÄn Sverige och utlandet. Det Àr dÀremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det Àr endast ett fÄtal byggnader som Àr byggda enligt den principen. Tanken Àr att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och dÀrmed minska byggnadens vÀrmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och Àr inte baserad pÄ en existerande byggnad.

Studiens syfte Àr att med hedonisk prissÀttningsfunktion undersöka vilka egenskaper som pÄverkar priset pÄ en obebyggd tomt i Sverige samt att undersöka om samma regionala skillnader som finns i smÄhuspriser Àven gÀller för tomtpriser. Det undersökta materialet omfattar 2 042 försÀljningar av obebyggda tomter gjorda under 2010 och Àr ett utdrag ur fastighetsprisregistret som LantmÀteriet för. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för en rad egenskaper hos en tomt. Undersökta variabler Àr yta, vatten- och avloppsförhÄllande, strandnÀrhet, inkomstnivÄ, typ av bebyggelse, lÀn och kommungrupp. För att undersöka om eventuellt samband mellan priser för smÄhus och obebyggda tomter görs ett Spearmans rangkorrelationstest.