Problemet med illegal fildelning och nerladdning idag Àr att upphovsmÀnnen bakom varje drabbat verk inte fÄr betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vÄrt kandidatarbete, en webbtjÀnst och en lösning pÄ problemet. För att skapa webbtjÀnsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sÀtt att finansiera produkten och hur upphovsmÀnnen skulle fÄ betalt. Resultatet blev en webbtjÀnst dÀr anvÀndaren bland annat kan lÀgga upp sina alster, ta del av andras och Àven anvÀnda scenen (en idé som utvecklades under arbetets gÄng) dÀr anvÀndaren kan boka tid för liveframtrÀdanden, alternativt anvÀnda den som distributionskanal för deras uppladdade verk..

Denna undersökning kartlÀgger svenska konsumenters uppfattning kring hur sÀkert de uppfattar betalning av varor via Internet. Detta sker genom att beakta olika faktorer, sÄsom kön, Älder, sysselsÀttning och civiltillstÄnd. Med betalning avses i den hÀr rapporten att en konsument betalar sina varor pÄ elektronisk sÀtt över Internet.I denna undersökning har metoden enkÀter anvÀnts. I undersökningen ingick 45 svenska konsumenter. MÄnga av konsumenterna kÀnner sig osÀkra vid betalning av varor över Internet, vissa kÀnner till och med att det Àr sÄ osÀkert att de helt enkelt avstÄr att handla varor över Internet pÄ grund av att detta..

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Problemet med illegal fildelning och nerladdning idag Àr att upphovsmÀnnen bakom varje drabbat verk inte fÄr betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vÄrt kandidatarbete, en webbtjÀnst och en lösning pÄ problemet. För att skapa webbtjÀnsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sÀtt att finansiera produkten och hur upphovsmÀnnen skulle fÄ betalt. Resultatet blev en webbtjÀnst dÀr anvÀndaren bland annat kan lÀgga upp sina alster, ta del av andras och Àven anvÀnda scenen (en idé som utvecklades under arbetets gÄng) dÀr anvÀndaren kan boka tid för liveframtrÀdanden, alternativt anvÀnda den som distributionskanal för deras uppladdade verk..

Att hantera mervÀrdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det Àr inte alltid sÄ okomplicerat som man lÀtt kan fÄ intryck av. Ibland kan det vara osÀkert vad som verkligen gÀller och företaget som Àr skattskyldigt ansvarar för att det blir rÀtt. MervÀrdesskatt Àr en statlig omsÀttningsskatt som regleras enligt mervÀrdesskattelagen. Reglerna Àr harmoniserade i enlighet med EG:s mervÀrdesskattedirektiv.

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ?Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms? might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO?s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden.

Senaste Ärens ökade internationalisering har gjort att antalet stora multinationella företag och koncerner ökat. Följden har blivit ett ökat behov av att kunna göra jÀmförbara tolkningar av finansiella rapporter för bolag i olika lÀnder. Detta har lett till införandet av internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS), som gÀller Àven för svenska koncerner frÄn och med 2005. DÄ lÀnderna historiskt haft olika vÀrderingsprinciper finns risk för konflikt mellan det som varit traditionellt i Sverige, d.v.s. en mer försiktighetsinriktad syn pÄ redovisningen, och matchnings-principen som Àr aktuell för dagens fokus pÄ redovisning till verkligt vÀrde.

The VAT Directive (2006/112/EC) does not regulate Member States? opportunities to intervene against tax evasion. The European Court of Justice has clarified the situation in case C-255/02 Halifax. This case establish that the universal principle against the abuse of rights applies to VAT, which means that Member States have the opportunity to redefine transactions not involving a breach of law but nevertheless goes past what the legislature envisaged at the introduction of the provision.A debate has risen as to whether the principle against the abuse of rights is equally ap-plicable in Swedish domestic law on VAT. The administrative court of appeal in Go-thenburg, Case No.

Det huvudsakliga syftet med denna framstÀllning Àr att försöka belysa eventuella skillnader och likheter gÀllande kollektivavtalets verkan för utomstÄende arbetstagare i de skandinaviska lÀnderna Det torde vara en allmÀnt vedertagen sanning att det sett ur ett arbetsrÀttsligt perspektiv existerar en sÄ kallad skandinavisk modell. Detta beror pÄ att de arbetsrÀttsliga systemen i Norge, Sverige och Danmark Àr sÄ pass lika, bÄde vad gÀller den kollektiva och den individuella arbetsrÀtten. Skandinaviska kollektivavtal Àger i normalfallet endast tillÀmplighet pÄ avtalsparterna och deras medlemmar. Det Àr emellertid i dagslÀget att betrakta som en allmÀnt vedertagen rÀttsprincip att kollektivavtal, i dessa lÀnder, har en viss fjÀrrverkan Àven för utomstÄende arbetstagare. Detta innebÀr att de anstÀllningsvillkor som fastslÄs i kollektivavtal i viss utstrÀckning Àven gÀller för utomstÄende arbetstagare.

Passivhus Àr ett relativt nytt begrepp som innebÀr att bygga pÄ ett energieffektivtsÀtt och dÀrmed minska vÀrmeförlusten genom byggnaden. Tekniken har funnitsi Europa sedan 1990 och vuxit sig större Är för Är och under de senaste Ären harett flertal hus byggts i Sverige med detta byggnadssÀtt.Principen Àr miljövÀnlig och bidrar till minskade koldioxidutslÀpp vilket gynnarbÄde miljön och ekonomin.De allt hÄrdare och hÄrdare krav som stÀlls ur miljöaspekt innebÀr att detta nyasÀtt att producera byggnader kommer att öka under kommande Är och snart blirdet standard att anvÀnda detta sÀtt att bygga bostÀder..

Intresset för nationell vÀrdegrund Àr stort och detta framför allt efter det lagtillÀgg som instiftades i socialtjÀnstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella vÀrdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus pÄ den Àldre personens vÀlbefinnande och möjlighet till ett vÀrdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer Àr bÀttre effektivitet, konkurrens, samt bÀttre mÄlstyrning och uppföljning. Metoder som föresprÄkas för att nÄ dessa idealtillstÄnd Àr bland annat konkurrensutsÀttning, privatisering, mÄlstyrning och decentralisering.

HyresrÀtten som bostad Àr en av de vanligaste boende formerna i Sverige. Bostaden Àr en central punkt för individen och utgör för honom trygghet, sÄvÀl ekonomisk som social. HyresgÀsten har dÀrför ett i lag stadgat starkt skydd för att inte behöva lÀmna sin bostad mot sin vilja, ett s.k. besittningsskydd. HyresgÀsten kan dock genom kontraktsbrott förverka sin hyresrÀtt och bli tvungen att flytta i förtid.

Det Àr faststÀllt att stöld av kontanter utgör en sakskada och att en sÄdan skall ersÀttas avvÄllaren till skadan enligt 2 kap 1 § skadestÄndslagen1 (SkL). Men vad gÀller om pengarnasom stulits frÄn en person, har intjÀnats av denne genom ett kriminellt förfarande? Skall densom blivit bestulen fortfarande Ätnjuta en rÀtt att erhÄlla skadestÄnd som ersÀttning för sinförlust?I ett relativt nyligen avgjort fall, NJA 2008 s 861, hade en man blivit bestulen pÄ en ansenligsumma pengar som han inbringat frÄn ett narkotikabrott. Han krÀvde dÄ tjuven pÄ skadestÄndför sin förlust, varvid tjuven invÀnde att nÄgon skadestÄndsskyldighet ej förelÄg pÄ grund avatt pengarna som stulits direkt hÀrrörde frÄn ett narkotikabrott. Den huvudsakliga frÄgan imÄlet rörde sÄledes huruvida den omstÀndighet att pengarna hÀrrörde frÄn ett brott skulle ledatill att mannens talan avvisades alternativt ogillandes.Av allmÀnna rÀttsgrundsatser inom svensk avtalsrÀtt framgÄr att en talan kan avvisas pÄ grundav att ett avtal strider mot lag eller god sed.

En ny trend inom flyg- och resebranschen Àr ett system som tillÄter flygresenÀrerna attkompensera för de utslÀpp som resan medför. Det har dykt upp en rad olika organisationersom flyg- och resebolagen anvÀnder sig av som Äterför de pengar som flygresenÀren betalar iavgift, till projekt som verkar för att skapa en bÀttre miljö. Det omfattar ÄtgÀrder frÄn attplantera regnskog till forskningsprojekt som ska verka för att förbÀttra miljön. Avgiften somresenÀren betalar rÀknas ut med hjÀlp av en kalkylator dÀr resenÀren fyller i var resan ska gÄ,dÀrefter rÀknar kalkylatorn ut hur mycket koldioxid som kommer att slÀppas ut perpassagerare. Charterresebolaget Apollo, som vi valt att studera, har erbjudit sina kunderklimatkompensering genom företaget GreenSeat i drygt ett Är.

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.