Regelverket för offentlig upphandling hÄller för nÀrvarande pÄ att förÀndras. Det Àr direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförÀndring Àr att omvÀrlden har förÀndrats, vilket innebÀr att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling Àr nödvÀndiga. Bland de nyheter som Äterfinns i direktiven Äterfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den sÄ kallade konkurrensprÀglade dialogen. Förfarandet Àr avsett att tillÀmpas vid situationer dÄ det inte Àr möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krÀvs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov.

MÄngfald och mÄngkulturella förhÄllanden nÀmns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhÀllet och man arbetar dÀrför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frÄgan om etnisk mÄngfald ytterst om samhÀllets förmÄga att leva upp till principen om allas lika vÀrde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete Àr den etniska mÄngfalden och integrationen av utlandsfödda invÄnare. Nya invÄnare, som beviljats uppehÄllstillstÄnd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ?Sverige ? en pocketguide?, med syfte att underlÀtta den första tiden i Sverige.

Sverige har idag nÀstan 5 miljoner privata Internetbanksavtal och elektroniska fakturor för privatkunder har funnits i drygt 8 Är, ÀndÄ har genombrottet för e-Fakturan lÄtit vÀnta pÄ sig. Genomsnittlig andel e-Fakturor hos de 287 organisationer som erbjuder tjÀnsten överstiger inte 4 procent. Syftet med detta examensarbete Àr att mÀta nyttan av att erbjuda e-Faktura samt att svara pÄ frÄgan varför tjÀnsten fÄtt sÄ litet genomslag bland bÄde organisationer och konsumenter. Undersökningen grundar sig pÄ en webbaserad enkÀt riktad till 190 av de anslutna organisationerna av vilka 41 procent valt att delta. Resultatet visar att e-Fakturan i genomsnitt innebÀr nÀstan en halvering av kostnaden per faktura men att detta bör sÀttas i relation till grundinvesteringen och antalet utstÀllda fakturor.

Det Ă€r inte bara privata företag som mĂ„ste ta hĂ€nsyn till miljön och minimera sinakostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner mĂ„ste bidra tillatt vĂ€rna om miljön. Kommuner har ocksĂ„ kunder i form av skattebetalare som villkunna bo och trivas i sin kommun. DĂ€rför behöver kommunerna se skattebetalarna somen kund som betalar för tjĂ€nsterna kommunen tillhandahĂ„ller.PĂ„ samma vis behöver kommunerna ocksĂ„ reflektera över sina kostnader precis som ettvanligt företag eller en organisation. DĂ€rför Ă€r investeringar i miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rderav största vikt.VĂ€xjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har dĂ€rför mycket attleva upp till.

Denna förstudie utreder om en solcellsanlÀggning kan vara ett alternativ för WÄngen bÄde ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv. WÄngen Àr ett nationellt utbildnings- och utvecklingscentrum för hÀstsport belÀget i JÀmtlands lÀn. Principen för hur solceller fungerar och grundlÀggande faktorer som pÄverkar solcellers elproduktion beskrivs. Förstudien beskriver Àven översiktligt vilka in- och utflöden av materia och energi som solceller orsakar under deras livscykel. Förstudien dimensionerar och berÀknar den förvÀntade elproduktionen för tre olika takplaceringar pÄ WÄngen med tre olika monteringslösningar. Elproduktion berÀknas i datorprogrammet PVGIS och jÀmförs med WÄngens elförbrukning.

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bÀsta nÀmns och/eller beaktas i 24 domar frÄn migrationsdomstolarna. Vidare undersöks pÄ vilket sÀtt barnets bÀsta har beaktas i dessa domar, vilka Àr frÄn augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av synnerligen ömmande omstÀndigheter. För att skapa en förstÄelse av hur principen om barnets bÀsta kan tolkas anvÀnds Johanna Schiratzkis teori om barnets bÀsta som ett öppet koncept samt Àven FN:s barnkonvention och den svenska utlÀnningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utstrÀckning nÀmner Àn beaktar barnets bÀsta.

Ursprungslandsprincipen i tjĂ€nstedirektivet År 2000 höll det Europeiska rĂ„det ett extra möte i Lissabon. Under detta möte togs det beslut om en gemensam strategi, den sĂ„ kallade Lissabonstrategin, för att öka den ekonomiska tillvĂ€xten, skapa fler jobb och ökad social sammanhĂ„llning i Europeiska Unionen (EU). MĂ„let för denna strategi Ă€r att göra den EU till vĂ€rldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast Ă„r 2010. Ett mycket viktigt steg i detta Ă€r genomförandet av den inre marknaden för tjĂ€nster. År 2000 antog dĂ€rför kommissionen en strategi för tjĂ€nster pĂ„ den inre marknaden.

The end of the 20th century brought a dramatic change to the music industry. The then predominant models for music consumption and sales were forever altered when the possibility to distribute music over the internet emerged. It has now become evident that it is virtually impossible to stop the distribution of digital music files. Music has turned into a non-excludable and non-rival product, which in economic terms is described as a public good. Public goods theory serves as a starting point for this study, which explores some of the factors that might explain why some consumers pay for music, while others choose to download music illegally.

Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida det Àr möjligt att göra mindre förÀndringar pÄ en bostadsgÄrd som dels leder till att fastighetsförvaltaren kan tillgodose vad de boende efterfrÄgar i utemiljön, dels till att kostnaderna för skötsel kan minskas. De boende pÄ flerbostadsgÄrdar efterfrÄgar ofta en vackrare, mer levande och mer vÀlskött utemiljö samtidigt som de flesta inte Àr beredda att betala nÀmnvÀrt högre hyror för att fÄ detta. Bostadsbolagens förvaltare vill Ä sin sida mÄnga gÄnger undvika vad man uppfattar som fördyrande förÀndringar och nyanlÀggningar. Generellt vill man Àven hÄlla skötselnivÄn sÄ lÄg som möjligt. De önskemÄl som studien grundats pÄ framkom ur den intervju som hölls med en fastighetsförvaltare i startskedet av uppsatsen. Vid kostnadsberÀkningarna avseende de olika önskemÄlen framkom det att minskade skötselkostnader kan uppnÄs genom att Àndra skötsel pÄ en befintlig yta eller genom Àndrad utformning.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Surrogatmoderskap Àr idag inte tillÄtet i svensk rÀtt Àven fast det inte finns nÄgot explicit förbud mot surrogatmoderskap i svensk lagstiftning. Undersökningar pekar dock pÄ att sÄdana arrangemang ÀndÄ förekommer, bÄde i Sverige och utomlands. Syftet med denna uppsats var dels att kartlÀgga vilka rÀttsliga komplikationer som kan komma att uppstÄ i de fall en surrogatmoder anlitas i strid med svensk rÀtt, dels att undersöka hur detta oreglerade förbud förhÄller sig till principen om barnets bÀsta enligt FN:s Barnkonvention. Uppsatsen har en komparativ ansats dÀr betydelsen av barnets bÀsta ligger i fokus för jÀmförelsen. Denna undersökning har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, utredningar, artiklar och doktrin samt FN:s barnkonvention.

FastighetsmÀklare Àr ett gammalt yrke dÀr bestÀmmelser kom redan pÄ 1600- 1700 talet. FastighetsmÀklarelagen stiftades 1984 och fick sin nuvarande lydelse 1995. BestÀmmelserna för fastighetsmÀklare har efter hand förÀndrats, dÀr de numera har fÄtt andra skyldigheter Àn tidigare. En fastighetsmÀklare förmedlar alla typer av fastigheter. En registrerad mÀklare kan fÄ registreringen Äterkallad om det anses att denne inte skött sig.

Denna studie syftade till att kvalitativt beskriva psykologers syn pĂ„ DSM-IV-TR och diagnostiseringen som utförs utifrĂ„n denna manual. Den syftade ocksĂ„ till att utifrĂ„n resultatet diskutera relevanta etiska aspekter. Åtta psykologer vid Ă„tta öppenvĂ„rdspsykiatriska mottagningar i StockholmsomrĂ„det intervjuades. Intervjuerna bearbetades tematiskt. TvĂ„ relevanta etiska aspekter diskuteras utifrĂ„n resultatet.

I takt med att kunskaperna ökat har diagnoskriterierna Àndrats och fler personer med autismspektrumtillstÄnd upptÀckts. En av dessa diagnoser Àr Aspergers syndrom [AS]. Att leva med AS kan innebÀra svÄrigheter inom flera omrÄden. Arbete Àr en av de meningsfulla aktiviteter som Àr viktiga för att mÀnniskor ska uppleva vÀlbefinnande och kÀnna sig tillfredsstÀllda med livet. Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med AS har av arbete.

Det hÀr Àr ett högskoleingenjörs-examensarbete som har utförts pÄ Enea/Xdin. Arbetet kan ses som en förstudie och syftar till att beskriva hur olika utvecklingsverktyg kan integreras med varandra. Eftersom verktygsintegration förenklar anvÀndandet av verktygskedjor Àr detta ett aktuellt och intressant Àmne för dagens utvecklare. Examensarbetet Àr pÄ 15hp och pÄgick under 10 veckor.Arbetet Àr en del av forskningsprojektet ARTEMIS/iFEST vilket syftar till att effektivisera produktutveckling genom att skapa en standardiserad verktygskedja, vilket sparar bÄde tid och pengar.MÄlet för detta projekt Àr visa upp en fungerande kedja av verktyg. Som ett konkret exempel anvÀnds Eneas befintliga testverktyg Farkle samt ett godtyckligt verktyg.