1945 bildades FN i kölvattnet av andra vÀrldskriget enligt principen att ingripa i mellanstatliga krig eller om den internationella sÀkerheten hotades. Sedan dess har konflikter fÄtt mer komplicerad karaktÀr och krigföring Àndrat skepnad. PÄ sÄ sÀtt Àr FN inte anpassat till dagens konflikter eftersom organisationens konflikthantering i grunden bygger pÄ att konflikter Àr mellanstatliga. Den uppfattningen överensstÀmmer med realismens perspektiv dÀr stater ses som den viktigaste aktören ? det vill sÀga att statens suverÀnitet inte fÄr krÀnkas.

The purpose of this quantitative study has been to investigate teenager?s perception of obsessions and compulsive acts. Teenager?s perceptions and experiences as well as connections between the taboos surrounding the topic and the perception have been examined. The study has taken in to consider gender perspective, in regards to certain topics.

TillgÀnglighet handlar om rÀtten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rÀttigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. TillgÀnglighet Àr dÀrmed en frÄga om respekt. I ett otillgÀngligt samhÀlle respekteras inte den grundlÀggande principen om allas lika vÀrde.

Standardsystem Àr ett allt mer förekommande begrepp i dagens modernaverksamheter. Dessa system möjliggör en effektivisering av verksamheten vilket leder till att den blir mer konkurrenskraftig pÄ marknaden. Dock finns det en del problem att lösa vid anpassningen av standardsystem. Eftersom det pÄ marknaden idag finns ett stort utbud av olika standardsystem Àr det svÄrt för kunden att vÀlja rÀtt system för dennes verksamhet. En av riskerna med att anskaffa ett standardsystem Àr att bunden betalar alldeles för höga summor för onödiga funktioner eller att systemet de anskaffat inte tillfredstÀller de funktioner företaget efterstrÀvar.

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys vars syfte Àr att studera hur begreppet ?barnets bÀsta? anvÀnds och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjÀnstemÀn som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar förestÀllningar om ?barnets bÀsta? och hur begreppet förhÄller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrÄn migrationsverket och domar ifrÄn  migrationsdomstolarna.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

The purpose of this study was to examine how a selection of social welfare officers based on the principle of the best interest of the child construct a minimum level of the material standard in a home. Another purpose was to examine whether different units with varying socioeconomic prerequisites in the municipality of Stockholm construct this level differently.The method used in this study was Sociology of Law and two focus groups were used for the gathering of the data. A social constructive theory, a class perspective using concepts of Bourdieu and a perspective of law were used to analyse the material of data.The results showed that the courses of action varied from enactment and the policies of the municipality of Stockholm, unspecified theories of the development of children, the conception of what is normal and what children needs, the context in which they work, the development of the society and what they estimate that children needs when attending school. The results also showed a difference between the two units concerning the minimum level of the material standard in a home.

Functional Subgrouping Àr en metod för konflikthantering, anvÀndbar pÄ sÄvÀl individ, grupp som organisationsnivÄ. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning pÄ individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier Àr sÄledes stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förstÄelse för metoden utifrÄn anvÀndning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt.

Syfte: Syftet Àr att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rÀttvisande bild. För att uppnÄ detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rÄdande redovisningssÀttet i Sverige. Metod: För att fÄ en förstÄelse för uppsatsomrÄdet har vi utgÄtt frÄn befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har Àven gjort intervjuer med personer som har kunskap inom omrÄdet. Intervjuerna gjordes med utgÄngspunkt frÄn en kvalitativ metod pÄ grund av att uppsatsen i första hand föresprÄkar ett förstÄende syfte.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och sprÄk Ären 1997-2008.Den statliga styrningen har ocksÄ studerats samt hur verksamhetens utformning förhÄller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi Àr viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvÀrdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och sprÄk har i uppdrag att ge rÄd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

1979 till 1989 pÄgick en sovjetisk militÀr insats i Afghanistan vars syfte var att bedriva upprorsbekÀmpning för att stödja den afghanska marionettregeringen. Efter 9/11 2001 blev Afghanistan Äterigen ett insatsomrÄde för en amerikanskledd koalition vars syfte var att störta talibanerna och sÀtta en ny regering till makten. Som en följd av detta genomfördes flera markoperationer för att rensa upp de sista talibanska fÀstena. En av dessa operationer var Operation Anaconda. Men fanns och finns det fortfarande erfarenheter som frÄn Sovjets insatser som kunde haft en effekt pÄ denna operation samt liknande operationer? Syftet med denna uppsats Àr att utgÄ frÄn de sovjetiska operationer Afghanistan 1979-1989 och pÄvisa framgÄngsfaktorer som kan anvÀndas pÄ markoperationer inom ramen för upprorsbekÀmpning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

I den hÀr tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sÀtt att kalkyleraprojekt inom nÀringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för mÄnga projekt Àr komplexa och det Àr ofta som kalkylerna inte stÀmmer. Med den hÀrmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osÀkerhetsfaktorerna sÄatt man dÀrefter ser projektet med neutrala ögon. PÄ sÄ sÀtt har bestÀllaren möjligheter att tastÀllning till hinder som kan Àventyra hela projektet. DÀrefter kan man vÀlja att gÄ vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osÀkerheter eller avstÄr frÄn att genomföra projektet.Om man gÄr vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund.

Avtalet som instrument bygger pÄ principen om likstÀllighet mellan parterna. Detta innebÀr att vardera parten mÄste ta ansvar för det de förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter lett till allt större inskrÀnkingar i avtalsfriheten, detta genom konsumentskyddslagstifning till förmÄn för den generellt svagare parten. Tanken med avtal Àr att reglera parternas inbördes relationer i en viss situation. Trots detta hÀnder det att avtal Àr ofullstÀndiga eller oklara, hur faststÀlls dÄ vad som skall gÀlla mellan parterna? Syftet med arbetet var att faststÀlla om sÀrskilda tolkningsmetoder och/eller regler anvÀnds vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i sÄ fall.

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav pÄ omdöme och uppförande som krÀvs av bo-lagsledningar för att rÀtt förvalta andra mÀnniskors pengar förstÀrker vÀsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet för det svenska nÀr-ingslivet. Ett Är senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete Àr den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingÄr i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och sjÀlvreglering, beslutet Àndock föll pÄ sjÀlvreglering genom kod, har sin förklaring i sjÀlvregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhÄllanden som rÄder inom svenskt nÀringsliv. Koden Àr dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebÀr att ett bolag kan vÀlja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.