Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp samman för att komma tillrätta med förtroendeproblemet för svenskt näringsliv, vilket resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004. Syftet med detta ramverk är framförallt att förbättra bolagsstyrningen och därmed stärka förtroendet för svenska företag. Förtroende är en viktig faktor vid investeringar i företag, speciellt för institutionella investerare då de förvaltar betydande kapital. Då fondsparandet hos allmänheten ökat, har fondbolagens förvaltare fått en betydande roll då de investerar stora delar av den svenska befolkningens sparmedel. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan olika fondbolag beroende på storlek och hur de tar hänsyn till om bolagen de investerar i följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i.

Sammanfattning Denna studie redovisar resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning angående muntlig examination inom vuxenutbildningen. Syftet med studien var att undersöka användandet av muntlig examination vid slutprov av kurser inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningens Omvårdnadsprogram och Barn- och fritidsprogram. Intervjuerna genomfördes vid tre skolor där sammanlagt nio personer intervjuades. En skolledare och två lärare intervjuades vid respektive skola. Intervjumaterialet bearbetades genom två kategoriseringar.

Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieägartillväxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell fråga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns någon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjänstutveckling under senare år. Statistiska Centralbyrånsinkomststatistik gav inte svar på frågan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekräftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekräftad och således stärkt i tron ställdes tre frågor som uppsatsens syftevar att besvara:Fråga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillämpas av svenska företag avseendeersättningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?Fråga 2 Hur förhåller sig de tillämpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?Fråga 3 Finns det ett samband mellan aktieägarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?Lämpliga teorier att applicera på de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förväntansteorin.

This diploma work project is a product development project which purpose is to redesign a braking system for a walking frame. The system that was developed diverges the force from the user to braking power, and includes a service brake as well as a parking brake. The most important components of the system are a grip handle on where the user holds on to and a braking handle on which the user operates the brake from. The system also includes a power transmission component, braking package and other mechanical components. All of the components wasn?t developed in this project, several off them has been reused from the existing system.This product has been developed to meet the requirements and standards presented from the principal, Ahlberg Leber.

The purpose of this report is to increase the awareness about the problem that occur when the waste hierarchy is applied to management of contaminated land. The work with remediation of contaminated land in Sweden is part of the efforts towards reaching the national environmental objectives. Therefore a subsidiary aim is to analyze how this influences the prospects of reaching the objectives. The work consists of two parts; a case study and a comparative literature study that focus on England, the Netherlands and Sweden. The case study is intended to provide a practical perspective through a comparison of the climate impact from two methods.

Syftet med denna studie är att i en kommun söder om Stockholm undersöka det eventuella stöd som elever i år 1-5 med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi erhåller. Studien är baserad på en enkät som skickats till samtliga speciallärare och specialpedagoger i den aktuella kommunen. En telefonintervju med en person på kommunnivå genomfördes för att komplettera undersökningens resultat. Studien visar att alla skolor utom en har speciallärare och specialpedagoger till elevernas förfogande. Rektorn på varje skola ansvarar för stödundervisningen, då kommunen sedan en tid decentraliserat ansvaret för detta.

This study has been carried out as a part of the EC funded project, SMARTDOC IST-2000-28137, with the objective of developing application components that provide highly interactive visualization and collaboration functionalities. The low-level components from the graphics library AVS OpenViz 2.0 are used as the development basis. The application components can be inserted into electronic documents that allow embedded controls such as web documents or Microsoft Word or PowerPoint documents. Instead of displaying results as static images, a SMARTDOC component provides the ability to visualize data and interact with it inside the document. Although the principal goal of the SMARTDOC project is to create components in a number of different application domains this study concentrates on developing a medical imaging application component in collaboration with the project partners AETmed and professor Alan Jackson at the University of Manchester.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

This paper aims to study the Armenakis´ theory of readiness, "are they ready?", which consists of five key components affecting the outcome of an organizational change. In this case study, the intention is to investigate if any component is important; alternatively if it is possible to discern a pattern between components, i.e. how they correspond to each other. During the past 30 years have a research group lead by Armenakis has studied organizational change and how resistance to change can be avoided by preparing employees in the introductory phase of change. The main object for Armenakis is the question "what determines whether the employees (change recipients) adopt and support, or reject and resist a change".

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

Wind power is a growing energy sector in Sweden. However, it still represents only a small part of the total electricity production, about 0.7%. In order to create good conditions and to facilitate the establishment of wind power in Sweden, the government has for example, created a national centre for wind use. The objective has been to reach the governmental goal, which is an expansion of wind power by 10 TWh by year 2015 compared to the level in 2002. The Swedish electricity market was deregulated in 1996 which refers to the introduction of a competitive market in electricity production and trade.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

This paper aims to study the Armenakis´ theory of readiness, "are they ready?", which consists of five key components affecting the outcome of an organizational change. In this case study, the intention is to investigate if any component is important; alternatively if it is possible to discern a pattern between components, i.e. how they correspond to each other. During the past 30 years have a research group lead by Armenakis has studied organizational change and how resistance to change can be avoided by preparing employees in the introductory phase of change. The main object for Armenakis is the question "what determines whether the employees (change recipients) adopt and support, or reject and resist a change".

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.