Denna C-uppsats i sociologi handlar om hur studenter som har en hörselskada upplever sina högskolestudier. Andelen hörselskadade elever som går vidare till högskolestudier är markant mindre jämfört med hörande elever. Syftet med denna uppsats är att få en bild av de hörselskadade studenter som studerar på högskolan studiesituation samt deras uppfattning om att studera på högskolan. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Fem högskolestudenter har intervjuats om sina upplevelser av studierna vid semistrukturerade intervjuer via chatt-programmet Msn.

Vår studie behandlar området ledarstilar där teorin baseras på Lewin et al?s ledarstilsindelning, vilka är den auktoritära ledaren, den demokratiska ledaren och låt-gå ledaren. Vi har genomfört en situationsbaserad experimentell studie där vi har berört både attityds- och ledarskapsteorier. Oberoende variabel är ledarstilen medan de beroende variablerna är attityden till ledarstilen, attityden till arbetsplatsen samt intentionen att stanna kvar på arbetsplatsen.Studien bestod av ett arbetssituationsscenario samt ett häfte med frågor angående scenariot. Försökspersonerna blev indelade i fyra grupper, tre med varsin ledarstil samt en kontrollgrupp som saknade en uttalad ledarstil.

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag.Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande:Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik.I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ?Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ?Livets mening?, ?Sökande efter en livskompass?, ?Livsåskådningar utan Gud? och ?Religioner och livsåskådningar?.Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn.

Denna uppsats redogör för vilka påföljder ett eventuellt dröjsmål med premiebetalningen kan få för en försäkringstagare. Det är framförallt en jämförelsestudie mellan konsumentregleringarna och näringsreglerna, samt en jämförelse med dagens rättsläge och propositionen om ny försäkringsavtalslag. Försäkringsparternas förpliktelser är för försäkringstagaren att erlägga premie och för försäkringsgivaren att utge ersättning vid en eventuell skada. De regler som idag reglerar påföljder vid ett dröjsmål med premiebetalningen finns i 1927 års försäkringsavtalslag och inom konsumentförhållanden i 1980 års konsumentförsäkringslag. Som synes är lagstiftningen gammal och Regeringen har nu lagt en proposition om ny försäkringsavtalslag (prop 2003/04:150) vilken förväntas träda ikraft januari 2006.

Det har under en lång tid i Sverige funnits ett intresse av att minska på lagernivåerna. I samband med den ekonomiska krisen på 1970-talet riktades allt mer fokus mot det kostsamma bundna kapitalet i lagret. Under 1980-talet började Just-In-Time introduceras i Sverige, senare även LEAN production. Dessa filosofier spädde på intresset för att minska på lagernivåerna ytterligare. Sedan dess kan vi se att en förändring har skett, exempelvis har leveransernas ledtid blivit kortare samt orderkvantiteterna mindre.Synen på lager skiljer sig dock åt mellan olika forskare.

Enda sedan den först introducerades på 1870-talet har telefonen spelat en viktigt roll i kommunikationen människor mellan. Utvecklingen inom telekombranschen har skett i ett rasande snabbt tempo under de senaste 30-40 år, och idag är det vanligare med en mobiltelefon än en fast telefon. En populär variant av mobiltelefonen är den så kallade smarta mobilen som bland annat gör det möjligt att nyttja mer avancerade program och tjänster än i en traditionell mobiltelefon. Sedan början av 2000-talet har röstsamtal över internet, så kallad VoIP, ökat allt mer. Fördelen med VoIP är främst att samtal mellan datorer i regel är helt kostnadsfria vilket gör dessa tjänster utmärkta för långdistanssamtal. I och med att antalet smarta mobiler ökar samtidigt som marknaden för VoIP växer har mobiloperatörerna börjat se detta som ett större hot mot sina intäkter.

Världen genomgår ett skifte mot ett mer tjänsteorienterat samhälle och det intellektuella kapitalets värdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets värdeskapande. Forskare inom området har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjänsteföretag. Tidigare forskning har i Princip inte behandlat en systematisk jämförelse mellan professionella tjänstebolag, varför denna studie kommer att göra en jämförelse mellan revisionsbyråer och arkitektbyråer.Syftet med studien är därför att förklara två olika professionella tjänsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig åt i förhållande till varandra på grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nämnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktär med både en jämförande- och tvärsnittsdesign.

Huvudsyfte med denna studie är att ur organisatoriskt perspektiv uppmärksamma och problematisera regleringen av gudstjänsten i Svenska kyrkan. Den valda metoden är kvalitativ genom att studien mestadels sker genom textanalys. Angreppssättet är teoretisk triangulering då uppsatsens frågeställningar belyses utifrån flera teoretiska positioner. Uppsatsens genomgång av kyrkoordningen och jämförelsen med tidigare lagstiftning samt utredningar och förarbeten har visat att de förtroendevalda fått en stärkt ställning, bland annat på gudstjänstens område. Detta har skett på flera sätt, som genom att dessa uppdrag getts framhävda teologiska motiveringar och med ordvändningar som liknar vigningsordningarna för biskop och präst. De vigdas ställning har på motsvarande sätt försvagats.

I Sverige råder offentlighetsPrincipen: en Princip, som genom att ge medborgare rätt till insyn, syftar till att motverkar maktmissbruk och korruption. Undantaget till offentlighet är sekretess. Sekretess är ett undantag som är både omfattande och problematiskt, i vissa fall så problematiskt att medborgarna som en konsekvens av detta, själva drabbas negativt. Denna uppsats granskar två olika typsituationer, där sekretessen får negativa följder. Sen första typsituationen rör de fall där sekretessen innebär att myndigheter inte kan samverka vid ärenden som rör den enskilde, vilket drabbar den enskilde individen.

Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.

Uppsatsen motiveras genom statliga rapporter om ett bristande socialt innehåll i hemtjänsten. Syftet är att beskriva och förstå hur äldre upplever social gemenskap med omvårdnadspersonal i samband med praktiska och omsorgsinriktade hemtjänstinsatser och hur äldre upplever beviljade promenader inom hemtjänsten. Uppsatsen söker svar på följande frågeställningar:- Hur upplever äldre den sociala gemenskapen vid praktiska och omsorgsinriktade hemtjänstinsatser?- Hur upplever äldre hemtjänstinsatsen promenad? - Hur viktigt anser äldre att det sociala innehållet i hemtjänsten är?Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta äldre har intervjuats, varav alla hade hemtjänst dagligen och sju hade promenad beviljat.

Vår studie riktar in sig på hur barn i förskolan i fri lek använder sig av olika kulturella redskap i både inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vi valde att utgå från en sociokulturell syn på barn som kompetenta individer samt hur leken inom detta perspektiv ges en stor betydelse för barnens kognitiva utveckling och lärande och detta i samspel med den omgivande fysiska miljön. Vi valde ut några centrala begrepp varav två av begreppen blev våra huvudsakliga analytiska verktyg. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi gjorde observationer vilka vi också videofilmade. Urvalet bestod av en mindre förskola bestående av två avdelningar med barn i blandade åldrar. Vi observerade och filmade under hela dagar i två veckors tid och det material som samlades in bearbetades sedan i flera omgångar för att få fram episoder som verkligen gav oss ett material ur vilket vi kunde få svar på våra frågeställningar. Det resultat vi kom fram till var att barn i inomhuslekar ofta använder sig av sina tidigare erfarenheter på ett annat sätt än vid utomhuslek där fantasi och kreativitet visade sig tydligare.

Syftet med studien är att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda på vilka kunskaper och värderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnå syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar.Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten?Vilka är de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gäller etik, moral och empati?Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna?MetodFem ridsportledare i Stockholmsområdet kontaktades baserat på vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom Stockholmsområdet. Några större och några mindre avseende medlemsantal.

Enligt grundregeln i 1:5 2 st. 1 p. varumärkeslagen (2010:1877) (VML) är varukännetecken som endast består av tecken eller benämningar som visar en varas eller tjänsts geografiska ursprung inte särskiljande och uppfyller därmed inte kraven för att kunna varumärkesregistreras. Ett varumärke får heller inte registreras om det är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varans eller tjänstens geografiska ursprung, 2:7 1 st. VML.

Sveriges inträdelse i EU år 1995 har påverkat skatterätten. Särskilt inom de delar som styrs av EG-direktiv, som till exempel sjätte mervärdesskattedirektivet. EG-rätten är direkt tillämplig i medlemsländerna och den har företräde framför nationella lagar. När en nationell lag strider mot en EG-rättslig bestämmelse, skall den nationella lagen inte tillämpas. EG-domstolen står för den yttersta tolkningen av direktiven och förordningarna.Transaktioner är ett led av handlingar som ingår i ett stort sammanhang.