Sedan 1990-talet har behandlingsmetoden Aggression Replacement Training (ART) fÄtt ett stort genomslag i Sverige och metoden anvÀnds sÄvÀl inom socialtjÀnstens öppenvÄrd som inom kriminalvÄrden, samt pÄ mÄnga av Statens institutioners ungdomshem. ART tycks idag vara en av de mest spridda manualbaserade behandlingsmetoderna (Kaunitz & Strandberg, 2009, s. 37). Mot bakgrund av metodens omfattande tillÀmpning inom dessa omrÄden, ansÄg vi att det fanns skÀl till att undersöka hur ungdomar som genomgÄtt ART trÀning upplevde metoden. Detta Àr ocksÄ syftet med denna studie.

SjÀlvmord, eller suicid som det ocksÄ kallas, Àr i vÄrt samhÀlle ett tabubelagt Àmne dÀr en kÀnsla av utanförskap har belysts hos den suicidnÀra patienten som ibland upplever sin vÄrd som otillrÀcklig. Syftet med följande studie Àr dÀrför att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vÄrda den suicidnÀra patienten och för att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts pÄ fyra kvalitativa- samt fem kvantitativa artiklar dÀr resultatet visar att sjuksköterskans syn pÄ patienten, pÄ sig sjÀlv samt pÄ sin kompetens i stor utstrÀckning pÄverkar patientens upplevelse av vÄrdandet. Vidare beskrivet Àr att sjuksköterskan tycks vara benÀgen att sÀtta etiketter pÄ patienten dÀr vissa grupper upplevs som svÄrare att vÄrda. Sjuksköterskan uppfattar vÄrdandet som tungt, dÄ den vÄrd som förmedlas inte upplevs ge önskad effekt. Eftersom relationen mellan sjuksköterskan och patienten Àr av stor vikt för att frÀmja en framtida patienthÀlsa anses det att en bredare utbildning bör erhÄllas den grundutbildade sjuksköterskan för att underlÀtta förmÄgan att sÀtta sin förförstÄelse Ät sidan och dÀrmed öka förutsÀttningen för den psykiskt sjuka patienten.

This is a qualitative study designed to investigate how professional support group leaders talk about their role as supervisor of support groups for children and adolescents with problematic home situations. We also examine how these supervisors talk about the method they use and how they talk about the individual child. We have chosen critical discourse analysis to help us explore if there are different ways to talk about these territories. Our questions are:How does the support group leader talk about his role?How does the support group leader talk about the method?How does the support group leader talk about the individual child?The theories we have chosen to use in the analysis of our material is Aaron Antonovsky's Sense of Coherence and social constructivism.

Ett av de största arbetsfÀlten för socionomer Àr utredningsarbetet med barn ochunga som misstÀnks fara illa, inom socialtjÀnsten. Socialsekreterare som arbetarinom detta omrÄde ska utreda om barn fÄr sina behov tillgodosedda pÄ flera olikaomrÄden, ett av dessa omrÄden Àr de kÀnslomÀssiga behoven. Syftet med vÄrstudie var att lyfta fram socialsekreterarnas upplevelser kring att utredakÀnslomÀssig tillgÀnglighet och om barn fÄr sina kÀnslomÀssiga behovtillgodosedda i barnavÄrdsÀrenden, samt att se vilka möjligheter och svÄrighetersom finns pÄ detta omrÄde. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material i form avintervjuer med socialsekreterare samt autentiska utredningar. Studiens teoretiskaperspektiv Àr utvecklingsekologi samt det teoretiska begreppet kunskap.

SyftetÀr att öka kunskapen om hur KriminalvÄrdens representanter uppfattar sittarbete med att tillgodose Àldre klienters behov av vÄrd och omsorg pÄ svenskafÀngelser samt, genom att studera KriminalvÄrdens organisation, beskriva ivilken kontext detta arbete sker. För att besvara syftet har jag utgÄtt frÄnfrÄgestÀllningen: Vilka faktorer kan pÄverka KriminalvÄrdens representantersarbete med att tillgodose Àldre klienters behov av vÄrd och omsorg pÄ anstalt?UtifrÄn en kvalitativ forskningsansatshar jag valt att utföra en fallstudie. Jag har intervjuat fem informanter somÀr yrkesverksamma pÄ svenska anstalter och studerat KriminalvÄrdens olikadokument och publikationer. Jag har Àven studerat statistik över klienter pÄsvenska anstalter.Studiens resultat visade pÄ att antaletoch andelen Àldre klienter ökat pÄ svenska anstalter, samt att KriminalvÄrdeninte har nÄgon sÀrskild plan eller strategi för de Àldre.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka levnadsförhÄllanden bland arbetslösa ungdomar. Syftet var Àven att undersöka vilka konsekvenser som arbetslösheten kan föra med sig för ungdomarna. Konsekvenser som har undersökts Àr inom livsomrÄdena 1)hÀlsa 2) sociala relationer och fritid 3) konsumtion 4) rökning, alkohol och droger 5)kriminalitet och 6) livet i sin helhet. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ metod med enkÀter, som har delats ut till arbetslösa ungdomar i tvÄ kommuner i Sverige. För att ta reda pÄ varför vissa ungdomar pÄverkas negativt av arbetslösheten, medan andra förblir nÀstintill opÄverkade har ekonomi- skammodellen anvÀnts.

The essays main intent is to examine whether there has been a proper implementation of the Council?s directive 1999/70/EG into Swedish law regarding the requirement for measures to prevent the abuse of successive fixed-term employment contracts. To achieve this purpose there is a need for an examination of current law. The essay also has some secondary purposes. One of these secondary purposes is the question of whether the implementation of the Council?s directive 1999/70/EG has lead to a reduction of the workers employment protection, which is closely connected to my main question and the violation case.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur personer som Àr hemlösa och missbrukar blir behandlade i sjukvÄrden. Hur tycker de att de har blivit bemötta och har de fÄtt den hjÀlp de har efterfrÄgat? UtifrÄn detta resultat har jag tittat pÄ vilka förutsÀttningar vÄrden har att utveckla en bra behandling och bemötande.Jag har intervjuat 25 hemlösa personer med kvalitativ metod. Den innebÀr att alla har fÄtt samma frÄgor sÄ att svaren gÄr att jÀmföra. Samtidigt har det funnits utrymme för egna reflektioner och berÀttelser.

VÄr studie Àr utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för och ÄskÄdliggöra de förestÀllningar som gör att SNU har svÄrt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig Ät?" samt "Varför upplever SNU det svÄrare att identifiera tjejer?" lyder frÄgestÀllningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Spelandet om pengar pĂ„ Internet vĂ€xer dag för dag. Kasinospel, sportsbetting, lotterier med flera spel finns att spela över Internet. Allt man behöver Ă€r en dator med Internetuppkopp-ling och ett kreditkort. Även kortspelet poker har nu etablerat sig pĂ„ Internet. Detta poker-spel benĂ€mns idag i massmedia och folkmun som ?nĂ€tpoker?.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta forskningsarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur elever och lÀrare resonerar kring respekt och samarbete.ForskningsfrÄgor:Hur resonerar idrottslÀrare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen anvÀndes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktÀr dÄ en intervjuguide anvÀndes vid samtliga samtal. DÄ erhölls svar frÄn 6 st informanter, tvÄ lÀrare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lÀrare för- eller elever i grundskolans yngre Äldrar.ResultatResultatet visade att lÀrarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna pÄ eleverna, att man visar varandra lika vÀrde. En av lÀrarna uppfattade respekt sammanlÀnkat med beundran som nÄgot positivt och respekt sammanlÀnkat till rÀdsla som nÄgot negativt. Den andre lÀraren menade att respekt inte Àr nÄgon obehaglig kÀnsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.

Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet hÀrstammar frÄn 1920-talets England dÀr grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att lÀkarkÄren ansÄg att underhÄll av missbruk i flera fall kan vara nödvÀndigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt Àr tvÄ exempel pÄ Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid UllerÄkers sjukhus i Uppsala. LÀkemedelsassisterad behandling Àr dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att genom en litteraturstudie undersöka vilka huvudsakliga förklaringar som fanns till unga vuxnas psykiska ohÀlsa. Det var ocksÄ av intresse att fÄ se om det fanns nÄgon skillnad i sÀttet att förklara orsakerna till psykisk ohÀlsa hos mÀn respektive kvinnor. Studien innehöll artiklar ur LÀkartidningen, Psykologtidningen, Transmittorn samt en rapport frÄn SOU. Resultatet visade att unga vuxnas psykiska ohÀlsa bottnade till stor del i ett allt mer individualiserat samhÀlle. Det hade lett till att ett stort ansvar, mÄnga gÄnger högt över vad individen mÀktade med, hade lagts ned pÄ individnivÄ.

Inom gemenskapsrÀtten har en princip om förfarandemissbruk vÀxt fram pÄ mervÀrdes-skatteomrÄdet. Den har tydligast befÀsts genom rÀttsfallet Halifax. DÀr uttalade EG-domstolen att formellt riktiga transaktioner som vidtagits i syfte att uppnÄ skattefördelar som inte överrensstÀmmer med direktivets syften utgör förfarandemissbruk. Det krÀvs dock att det ska utgÄ av de objektiva omstÀndigheterna att det huvudsakliga syftet med transaktionen var att uppnÄ en skattefördel. I och med detta ska förhÄllandena omdefinieras sÄ att de verkliga förhÄllandena upprÀttas.