Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vÄrd och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig pÄ individens egen insikt om sin problematik eller om det Àr ett resultat av omgivningens och nÀtverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktÀr dÄ vi hade för avsikt att studera vad det Àr som gör beslutet till vad det Àr, d.v.s. finna essensen i vad det Àr som pÄverkar och samspelar med beslutet. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Arbete Àr en central del i individens liv. Dels en ekonomisk försörjning samt att det ger underlag till ett fysiskt liv och social identitet (Höglund 2000). Dock har en del grupper det svÄrt att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att individer som begÄtt brott har det svÄrare att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden dÄ de stigmatiseras (Carter 2009). Idag Àr det vÀldigt vanligt att arbetsgivare begÀr ett utdrag ur belastningsregistret, detta gör att före detta kriminella löper större risk att sÄllas bort i rekryteringsprocesser (Backman 2012).Syftet med denna studie Àr att undersöka hur dömda individer upplever eventuella möjligheter och hinder för att ta sig ur kriminalitet samt att förstÄ vad arbete har haft för betydelse fördem.

Denna uppsats handlar om Ätta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att förÀldrarna gÄtt skilda vÀgar. Uppsatsens syfte Àr att fÄ kunskap om och en förstÄelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frÄgestÀllningar Àr sÄlunda: 1).Vad sÀger de intervjuade barnen om umgÀngeskontakten med sina pappor efter förÀldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se pÄ detta i förhÄllande till barnens bÀsta och barnens rÀtt till bÄda sina förÀldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen sjÀlva kommit till tals.

Bakgrund: MÄnga arbetsplatser har haft upprepade problem med korttidsfrÄnvaro hos arbetstagarna. Arbetsgivaren kan dÄ krÀva sjukintyg frÄn första dagen.De företag som har Feelgood som företagshÀlsovÄrd ansÄg att det fanns ett stort behov av att ta reda pÄ orsakerna till detta.Syfte: Denna pilotstudie undersökte hur stor andel av korttidsfrÄnvaron som var kopplad till sannolik överkonsumtion av alkohol. UtvÀrderingen utfördes med frÄgeformulÀr i kombination med alkoholmarkör i blod. Arbetsgivaren och arbetstagaren fick ocksÄ uppge sin uppfattning om tÀnkbar orsak till denna frÄnvaro.Undersökt grupp: Studien omfattade 10 patienter varav 6 mÀn och 4 kvinnor, dÀr arbetsgivaren hade begÀrt sjukintyg frÄn första sjukdagen. Patienterna kom frÄn 10 olika företag som under ett halvÄr hösten 2007 till vÄren 2008 hÀnvisades till Feelgood för utredning.Metoder: Vid utvÀrderingen trÀffade företagslÀkaren arbetstagaren för en kartlÀggning med anamnes, status och provtagning.

BakgrundÖverkonsumtion av alkohol Ă€r ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka bĂ„de kroppslig och sjĂ€lslig skada hos individen. DĂ€rför pĂ„trĂ€ffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvĂ„rden. Tidigare forskning har visat att vĂ„rdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan pĂ„verka bemötandet. Samtidigt har alla rĂ€tt till vĂ„rd pĂ„ lika villkor, oavsett vad de har för problem.SyfteStudiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvĂ„rd.MetodFör att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades.

Examensarbetets syfte Àr belysa nÄgra utvalda rektorers, enskilda lÀrares och en specialpedagogs betydelse i den allmÀnna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet Àr ocksÄ att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att fÄ bredare perspektiv pÄ min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har vÀxt upp med missbrukande vÄrdnadshavare. DÀr fokus ligger pÄ upplevelser frÄn hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund.

Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige dÀr potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta omrÄde ofta saknar konkreta förslag pÄ vilka aktiviteter som Àr lÀmpliga för företag att Àgna sig Ät. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva statens roll och den allmÀnna opinionen i det svenska samhÀllet vad avser förutsÀttningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrÀdelsevis anvÀnda teoribildningen inom Corporate Citizenship Àmnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebÀra för företag verkandes i Sverige. Genomförande: Empirisk data har företrÀdelsevis samlats in med en postenkÀt riktad till 3000 individer ur den svenska allmÀnheten.

Denna uppsats bygger pĂ„ tre fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare och tre individuella intervjuer med hemlösa missbrukande kvinnor. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka vilka diskurser som var aktuella gĂ€llande hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet, samt hur dessa pĂ„verkade kvinnornas konstruerande av sexuella identiteter.För att undersöka syftet diskuterades följande frĂ„gestĂ€llningar:? Hur talar hemlösa missbrukande kvinnor om sin egen sexualitet?? Hur talar socialsekreterare om hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet?? Skiljer sig hemlösa missbrukande kvinnors egna tal om sexualitet frĂ„n socialsekreterarnas tal och vilka konsekvenser fĂ„r i sĂ„dana fall dessa skillnader?? Vilka sexuella identiteter Ă€r tillgĂ€ngliga för hemlösa missbrukande kvinnor och hur förhĂ„ller de sig till dessa?Analysen gjordes utifrĂ„n diskursanalys, teori om sexuella skript samt teori om respektabilitet. I resultatet presenterades sex diskurser som ansĂ„gs aktuella gĂ€llande de hemlösa missbrukande kvinnornas sexualitet; Den ojĂ€mna byteshandeln, Det bra sexet och det nödvĂ€ndigt onda, Övergreppen och dess konsekvenser, Sexet och drogerna, Prostitution och Vem pratar om sexualitet?.

Kunskapen om TV- och datorspelmissbruk bland ungdomar Àr idag vÀldigt begrÀnsad. Stillasittande/fysisk inaktivitet, som TV- och datorspel ofta innebÀr och som kan innebÀra negativa konsekvenser, blir allt vanligare. En semistrukturerad intervjustudie har genomförts pÄ sju mÀn i Äldersgruppen 17-29 Är i syfte att undersöka drivkrafterna bakom mÀns spelbeteende i tonÄren. Dessutom har information om spelmissbruk bland ungdomar inhÀmtats av fyra yrkesverksamma inom spelomrÄdet. Detta samt kopplingar mellan TV- och datorspel och spel om pengar har gjorts p g a bristen pÄ forskning om TV- och datorspel.

Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvÀllstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningen ADHD. Under ett Är publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingÄtt i min undersökning. En hypotes Àr att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstÀrka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framstÀlls i dessa medier har jag anvÀnt mig av en kvantitativ innehÄllsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys.Den kvantitativa undersökningen har dels anvÀnts till att undersöka i vilken utstrÀckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsÀttningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som Àr vanliga i rapporteringen samt om det förekommer nÄgon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller Äldersgrupp.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmÀn för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de Är som har passerat har de upprÀttat individuella vÄrdplaner för ca 40 personer. FrÄgestÀllningarna i denna studie Àr inriktade pÄ att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsÀttningarna har varit för att fÄ till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivÄ av samverkan man har nÄtt samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara studiens frÄgestÀllningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt Ätta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

Inom KriminalvÄrdens tre ben hÀkte, anstalt och frivÄrd, förs samtal med klienter för att försöka Ästadkomma förÀndring. Denna uppsats fokuserar pÄ samtalen med de klienter som inte bara Àr kriminella, utan Àven har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvÄras dÄ det finns mÄnga underliggande faktorer som pÄverkar, bÄde utifrÄn klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ÀndÄ kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förÀndring, ses detta arbete utifrÄn samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken föresprÄkas av KriminalvÄrden. Den svenska översÀttningen av MI Àr Motiverande Samtal.

Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlÀgga samband och jÀmföra grupperingar bland klienter som fÄtt genomföra en ASI-intervju hos KriminalvÄrden. Studien bygger pÄ 2 317 intervjuer med fokus pÄ missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar Àven pÄ hur klienternas hjÀlpbehov varierar inom olika livsomrÄden.Ytterligare en aspekt av studien Àr att utvÀrdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet Àr av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vÀgran Àr inte tillrÀckligt omfattande för att pÄverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras hÀrhör nÀstan uteslutande frÄn tillvÀgagÄngssÀtt vid inmatning av data i systemet.

I 5 kap 9 § SoL, som sÀrskilt reglerar socialtjÀnstens arbete med missbrukare, stÄr att nÀmnden i samförstÄnd med den enskilde klienten skall planera dennes hjÀlp och vÄrd. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att studera i vilken utstrÀckning socialsekreterare som handlÀgger missbruksÀrenden upplever att detta sker i deras praktiska arbete och hur de gÄr tillvÀga för att Ästadkomma ett samförstÄnd med klienten. Syftet har ocksÄ varit att studera om dessa socialsekreterare upplever nÄgra hinder mot att planera i samförstÄnd med klienten och vad dessa hinder i sÄ fall kan bestÄ i. Dessutom har syftet varit att relatera dessa tillvÀgagÄngs-sÀtt för och hinder mot en samförstÄndsplanering till vad som enligt Habermas teori om det kommunikativa handlandet skall betecknas som ett idealt tillstÄnd av samförstÄnd. Studien har utgÄtt frÄn följande tre frÄgestÀllningar: 1.

Bakgrund och problem: I februari 2014 larmar FAR om att de ser ett överanvÀndande och missbruk av progressiva avskrivningar inom bostadsrÀttföreningar som bildats under det senaste Ärtiondet. Problemen handlar dock inte bara om avskrivningsmetod, utan Àven föreningarnas informationsförmedling, framförallt angÄende underhÄllsbehov och avgifterna. Efter att frÄgan bollats mellan FAR och BokföringsnÀmnden blev den progressiva avskrivningsmetoden slutligen borttagen som möjlig avskrivningsmetod enligt bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd. Att progressiva avskrivningar inte lÀngre Àr tillÄtna resulterade i debatt dÀr oro uttryckts över om regelÀndringen kan resultera i ett negativt resultat och ökade hyror. Denna debatt fick oss intresserade av redovisningen i bostadsrÀttsföreningar och hur valet av avskrivningsmetod kan pÄverka samt pÄverkas framförallt vad gÀller medlemmarna.