Aktiebolagsformen vÀxte fram i Sverige under 1600-talet och den nu gÀllande lagstiftningen pÄ omrÄdet, aktiebolagslagen (2005:551), Àr den sjÀtte i raden. 2006 pÄbörjades det ett omfattade arbete med att se över och förenkla regler för att minska bolagens administrationskostnader.Förenklingsarbetet resulterade 2009 i en SOU innehÄllande förslag pÄ regelÀndringar som skulle leda till minskade administrationskostnader och en förenklad vardag för bolagen. I slutet av 2013 presenterades det Àven en lagrÄdsremiss med förslag pÄ regelÀndringar. Denna uppsats har behandlat dessa tvÄ förslag till regelförenklingar och analyserat effekterna. Under uppsatsens slutstÀllande publicerades det en proposition, prop.

Bakgrund: Alla, som vÄrdas inom rÀttspsykiatrisk vÄrd, har nÄgon form av psykiskt funktionshinder och har ocksÄ begÄtt ett eller flera brott. VÄrden regleras av ett antal lagar. I rehabiliteringen ingÄr utslussning av patienten till öppna vÄrdformer genom sÄ kallad permission. Ett antal av de patienter som har permission Äterintas emellanÄt till slutenvÄrden av olika orsaker. De benÀmns ibland som svÀngdörrspatienter.Syfte: Syftet var att belysa olika berörda personalgruppers syn pÄ och erfarenheter av vad som har betydelse för om en patient som vÄrdas enligt lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd, lyckas eller misslyckas med sin permission.Metod: En kvalitativ ansats valdes och tvÄ fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje grupp genomfördes.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta forskningsarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur elever och lÀrare resonerar kring respekt och samarbete.ForskningsfrÄgor:Hur resonerar idrottslÀrare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen anvÀndes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktÀr dÄ en intervjuguide anvÀndes vid samtliga samtal. DÄ erhölls svar frÄn 6 st informanter, tvÄ lÀrare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lÀrare för- eller elever i grundskolans yngre Äldrar.ResultatResultatet visade att lÀrarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna pÄ eleverna, att man visar varandra lika vÀrde. En av lÀrarna uppfattade respekt sammanlÀnkat med beundran som nÄgot positivt och respekt sammanlÀnkat till rÀdsla som nÄgot negativt. Den andre lÀraren menade att respekt inte Àr nÄgon obehaglig kÀnsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.

BakgrundI Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonÄringar. Rapporter uttrycker oro över att tonÄringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonÄring finns anhöriga, förÀldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer lÄter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar dÀrför mÄnga gÄnger fokus pÄ sig sjÀlv och sitt eget vÀlbefinnande. Genom livsvÀrldsteorin betonas mÀnniskans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv.

Studiens syfte Ă€r att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmĂ€rksamma, upptĂ€cka och stödja barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra droger. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptĂ€cka barn som lever i familjer dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur gĂ„r kuratorn tillvĂ€ga dĂ„ sĂ„dana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn dĂ„ det finns bekrĂ€ftat att ett barn lever i en familj dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att samverka med andra aktörer?Resultatet Ă€r baserat pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det Ă€r svĂ„rt att identifiera barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns nĂ„gra specifika och lĂ€ttidentifierade tecken som man kan kĂ€nna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet Ă€r ofta nĂ„got som inte syns, och nĂ€r det syns kan det ta sig uttryck hos barnen pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Barn Ă€r ocksĂ„ lojala mot sina förĂ€ldrar och vill eller vĂ„gar inte avslöja en familjehemlighet.

Spelandet om pengar pĂ„ Internet vĂ€xer dag för dag. Kasinospel, sportsbetting, lotterier med flera spel finns att spela över Internet. Allt man behöver Ă€r en dator med Internetuppkopp-ling och ett kreditkort. Även kortspelet poker har nu etablerat sig pĂ„ Internet. Detta poker-spel benĂ€mns idag i massmedia och folkmun som ?nĂ€tpoker?.

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgÄtt stor förÀndring. DebutÄldern sjunker och fler sexualpartners Àr mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i mÄnga avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken pÄ en skadlig livsstil dÄ det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer ocksÄ tenderar att anvÀnda mer tobak, alkohol och droger jÀmfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar pÄ att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lÄgt antal sexualpartners.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen bygger pÄ data för 227 patienter som har kommit in akut till Södersjukhuset i Stockholm efter sjÀlvmordsförsök. I samband med detta fick de hjÀlp med vidarelÀnkning till nÄgon annan adekvat hjÀlpinstans av en konsultpsykiatrisk verksamhet för sjÀlvmordsnÀra patienter. I uppsatsen undersöks förekomst av olika riskfaktorer för sjÀlvmordsförsök/sjÀlvmord bland dessa patienter. LÀnkningsförfarandet granskas genom att studera skillnader mellan dem som vidarelÀnkats till offentlig psykiatri och dem som lÀnkats till nÄgon annan instans för att analysera eventuell social snedfördelning i patientgruppen. Trots att man delvis kan tala om "lyckade lÀnkningar" var det en ganska stor andel av patienterna som aldrig kom i kontakt med den instans dit de lÀnkats för fortsatt stöd.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fördjupa kunskapen om hur vÀndpunktsprocesser gestaltat sig för mÀnniskor som har erfarenhet av att tagit sig ur en problematisk livsföring, de flesta med missbruksproblem. Vi vill söka vad dessa personer ser som vÀndpunkter. Avsikten Àr ocksÄ att ge initierade bilder av den betydelse familj, nÀtverk och de professionellas insatser haft för dessa vÀndpunktsprocesser. Vi har intervjuat 11 personer frÄn vÄra verksamheter, familjevÄrd och narkomanvÄrd. Som metod har vi anvÀnt oss av halvstrukturerade intervjuer och fokuserat pÄ mÀnniskors egna berÀttelser av sina livsprocesser.

FörstainstansrÀttens dom i mÄlet Microsoft mot Kommissionen har gett upphov tillmÄnga konkurrensrÀttsliga frÄgor, bl.a. gÀllande Microsofts tying av WindowsMedia Player till sitt operativsystem Windows. Denna uppsats för framförallt ettresonemang kring frÄgan om huruvida de ?traditionella? EG-rÀttsliga metodersom idag anvÀnds vid bedömningen av kopplingsförbehÄll (tying) Àr förlegade nÀrdessa ska appliceras pÄ en ?ny? produkt som mjukvara. En analys av konkurrensrÀttsligdoktrin och rÀttspraxis visar att Microsoftdomen i delen vad gÀller tying Àrkonsekvent gentemot den praxis som etablerats pÄ omrÄdet genom mÄlen T-30/89Hilti AG mot Kommissionen samt C-333/94 P Tetra Pak International SA motKommissionen.

Djur har genom alla tider varit betydelsefulla för mÀnniskor pÄ mÄnga sÀtt. Forskning har bland annat visat pÄ djurs positiva pÄverkan pÄ personer med psykiska problem. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer tagit reda pÄ hur vÄra informanter upplevt insatsen djurassisterad terapi (DAT). Syftet Àr att belysa denna metod genom att undersöka vilka erfarenheter de personer som genomgÄtt DAT har av insatsen. VÄrt material bestÄr av fyra personers utsagor, och varje informant harintervjuats individuellt.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.

I dagens kunskapssamhÀlle Àr arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte Àr lika lÀtt för arbetsgivaren att ersÀtta arbetare som tidigare, utan det lÀggs större vikt vid att hitta ?rÀtt person?. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett vÀxande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet pÄ arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelÀgna att veta sÄ mycket som möjligt om arbetssökande och anstÀllda, vilket har rest en frÄga om integritet i arbetslivet.

Det övergripande syftet med vÄr uppsats Àr att med hjÀlp av diskursanalys studera hur LVU-utredningar (Lagen om vÄrd av unga) Àr producerade. Vilka typer av problem som lyfts fram och varför problemen beskrivs pÄ just det sÀttet. Utredningarna startar utifrÄn en oro om barn/ungdom som riskerar fara illa och som har kommit till socialtjÀnstens kÀnnedom via anmÀlningar. Grunden för oron Àr kopplad till förÀldrars ansvar att tillgodose barns behov (LVU 2 §) eller oro om ungdom som utifrÄn eget beteende genom missbruk och kriminalitet riskerar fara illa (3 § LVU) och dÀrmed riskera sin hÀlsa och utveckling.Vid genomförandet av studien har vi anvÀnts oss av kvalitativ textanalys av fyra LVU-utredningar. Tre utredningar Àr ansökningar enligt 2 § LVU (miljöfall) och den fjÀrde Àr ansökan enligt 3 § LVU (beteendefall).