In this essay, I have studied the image of the drug abusing mother and her motherhood as seen in some of the social science literature on drug abusing women. This I did with a qualitative research design and with the questions:How is the drug abusing mother and her motherhood portrayed by social scientists?What signification is her motherhood given in her life by the researchers?What approach towards the drug abusing mother in the research process, and hence in the creation of the images of her, does the scientists have?I found that there are distinct patterns and themes in the research on mothers with a drug abuse. The researchers studied the women with the goal to understand them and to give them the opportunity to speak for themselves through the researcher. The drug abusing mother is in short portrayed as a woman who cares for her children, whose motherhood is one of the most important factors in her life and who is anxious that her substance abuse should not threaten it.

Barn och skolungdomar mÄr allt sÀmre. Vanliga hÀlsoproblem för barn i skolÄldern Àr motoriska problem, övervikt och stress. Förskolan och skolan Àr nyckelmiljöer för hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder. Sjukgymnastens uppgift vid insatser riktade mot barn Àr att informera och utbilda, skapa yttre förutsÀttningar för det enskilda barnet, en god lÀrandesituation samt att guida genom rörelser och uppgifter. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhÀlsovÄrden.

Syftet Àr att undersöka om lÀrare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med förÀldrar som har alkoholproblem. VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur kan lÀrare upptÀcka barn till förÀldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lÀrare stödja barn till förÀldrar med alkoholproblem?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare med olika inriktningar pÄ tre grundskolor och tvÄ förskolor.Vi fann att lÀrarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptÀckas i skolan. DÀremot var det ingen av lÀrarna som upptÀckt nÄgot barn med alkoholproblem i hemmet. De ansÄg att man bör uppmÀrksamma beteendet hos barnen.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som pÄverkar och skapar motivation till beteendeförÀndring hos drogmissbrukare. Studien undersökte ocksÄ miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frÄgor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio mÀn och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 Är. Enligt drive theories Àr motivation en drivkraft som ger energi till att sÀtta igÄng, upprÀtthÄlla och rikta behovsrelaterade mÄl.

The aim of our study is to deepen our understanding of how both social workers and clients describe how user influence within substance abuse care for adults can work. What difficul-ties do they describe meeting, with regards to possibilities to influence the care? To achieve our purpose we had a qualitative approach for this study. It?s based on open thematic inter-views with 3 clients who have substance abuse problems, and with 3 social workers, working at Social Services in Stockholm.

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lÀrares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med förÀldrar som har ett alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgÄngspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lÀrare. Resultatet visar att de flesta lÀrare har erfarenheter av barn till förÀldrar med ett alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svÄrighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn Àr bra pÄ att dölja det som pÄgÄr i hemmet.

Syfte med undersökningen var att nÄ en ökad förstÄelse om hur före detta interner upplevde sina anstaltsvistelser med sÀrskilt avseende pÄ narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur narkotikamissbrukare som har suttit pÄ anstalt upplevde miljön och narkotikasituationen samt hur narkotikan pÄverkat vardagen inne pÄ anstalterna. Fyra f. d narkotikamissbrukare och tillika f.d. interner intervjuades.

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges lĂ€saren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vĂ„r undersökning Ă€r halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna Ă€gde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls pĂ„ flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten pĂ„ att respondenterna var vĂ€l insatta i ADHD problematiken. De flesta pĂ„pekade att flickors problematik mĂ„ste synliggöras. Tidig upptĂ€ckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrĂ€ndhet.

Brist pÄ beröring kan leda till ohÀlsa. Fysisk beröring mellan personal och patient kan vara en förutsÀttning för en professionell och optimal vÄrd. En fördjupning i Àmnet ur ett sjuksköterske- och genusperspektiv kan bidra till en bÀttre omvÄrdnad av patienten. Beröring kan mÄnga gÄnger vara kulturellt betingat genom regler. Dessa regler kan skilja sig avsevÀrt i olika grupper med mÀnniskor.

Suicid rÀknas till en av de mest tragiska hÀndelserna i mÀnskligt liv. Det orsakar enormt stort lidande bland nÀrstÄende sÄvÀl som stor ekonomisk förlust för hela samhÀllet. Som sjuksköterska inom somatisk hÀlso- och sjukvÄrd Àr det essentiellt att arbeta preventivt och identifiera suicidbenÀgna patienter. Syftet med litteraturstudien var att utröna faktorer som inverkar pÄ vuxna patienters benÀgenhet för suicid och exemplifiera hur allmÀnsjuksköterskor inom somatisk hÀlso- och sjukvÄrd kan förankra och tillÀmpa denna kunskap i praktiken. Arbetet har baserats pÄ vetenskapliga artiklar sökta och funna genom databaserna CINAHL, PubMed, Science Direct och PsykINFO.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus pÄ i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de Àr bra chefer. Syftet med studien Àr att pÄ ett överskÄdligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera pÄ för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn ett kvantitativt insamlat material som bestÄr av enkÀtundersökningar utförda i Ätta svenska kommuner, mellan Ären 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett Àr 30 318 personer, varav nÀra 2 300 Àr chefer.

Uppsatsen syfte var att öka förstÄelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill sÀga en samexistens mellan missbruk och psykisk sjukdom. De frÄgestÀllningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrÄn Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger Àr i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgÄr ifrÄn Àr Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjÀlp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

During the last few years the alcohol consumption has increased and is now the highest in 100 years, one usually count that 10 % of the grown up population abuse alcohol and/or drugs and most of them are hidden abusers with families and work. This leads to great costs for the companies. But the much greater cost for the companies are the much larger group of risk abusers. According to the Swedish law the employer has a responsibility for the work milieu and also for the rehabilitate for the employed and drug/alcohol abuse applies to this.I have done qualitative interviews on four companies in the south of Sweden with one representa-tive for the management and one representative for the union. I have investigated their attitudes to alcohol and drugs and how they describe the alcohol culture at the company.The companies define alcohol problems when they are established and obvious and when it is dis-covered they put in resources and because of this they don't work preventive so much.

Vid ett lÀkemedelsmissbruk hos en sjuksköterska kan den egna hÀlsa och patientsÀkerheten pÄverkas negativt och detta kan leda till konsekvenser i relationen till patient och kollegor. Syftet med denna studie var att beskriva den kunskap som finns om lÀkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor. En integrerad litteraturöversikt med bÄde kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes och den baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som besvarar fem frÄgestÀllningar. Resultatet visar att lÀkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor Àr ett vanligare problem i jÀmförelse med icke hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det Àr ofta patienterna som blir drabbade dÄ sjuksköterskan som missbrukar lÀkemedel tar patienters lÀkemedel.