Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag Àr drogfria. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att genomgÄ mer Àn en behandling innan drogfrihet uppnÄs och att det Àr en process att bli drogfri som krÀver en lÄngsiktig beteendeförÀndring. UngefÀr varannan Äterfaller inom sex mÄnader vilket innebÀr att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnÄ drogfrihet. Studiens syfte Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprÀtthÄlla drogfrihet.

PartnervÄld Àr ett globalt hÀlsoproblem och har de senaste Ärtiondena betraktats som ett samhÀllsproblem. PartnervÄldets omfattning belyser vikten av att arbeta preventivt, dÀr den varierade prevalensen inom och mellan lÀnder indikerar pÄ att vÄldet inte Àr ofrÄnkomligt utan kan förhindras och förebyggas. Preventiva ÄtgÀrder kan ske pÄ en primÀr, sekundÀr och tertiÀr nivÄ dÀr den tertiÀra nivÄn har varit studiens fokus. Hirschis teori om sociala band har visat sig vara betydande vid brottsprevention och har pÄvisats avhÄlla individer frÄn att begÄ partnervÄld. UtifrÄn detta och utifrÄn det bristande vetenskapliga underlaget för preventiva ÄtgÀrder mot partnervÄld i Sverige, fanns ett intresse att belysa frivÄrdsinspektörers upplevelser av Äterfallspreventiva ÄtgÀrder för mÀn dömda för partnervÄld, utifrÄn teorin om sociala band.

SammanfattningTvÄngsvÄrden av missbrukare har en historisk förankring som gÄr tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande Är kÀnde sig regeringen manad att vidta ÄtgÀrder, och tillsatte dÀrför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benÀmnasLagen om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan nÄgot förenklat sÀgas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

Syftet med min uppsats var att fÄ en djupare förstÄelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville ocksÄ se om det fanns nÄgon skillnad pÄ upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en sjÀlvhjÀlpsgrupp. Intresset vÀcktes under min praktik pÄ en öppenvÄrdsbehandling för missbrukare, dÀr jag ocksÄ kom i kontakt med anhöriga. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka kÀnslor, emotioner och erfarenheter Àn mer okomplicerade faktafrÄgor. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman.

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och hÀndelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom omrÄdet. FrÄgestÀllningarna avsÄg att undersöka vilka hÀndelser och faktorer som kan vara avgörande för vÀgar in i samt vÀgar ut ur ett substansmissbruk. Det avsÄgs Àven att undersöka uppfattningar om Äterfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som anvÀndes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes pÄ en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk vetenskapstradition.

The purpose of this study is to understand and analyze why individuals develop and manage to leave drug abuse. The material consists of interviews with eight individuals who have gone through a life of addiction and managed to change their lifestyle. We contacted the participants through the organization called KRIS (Criminals Redress with Society). The results indicate that the participants have had a troublesome upbringing and been labeled by society as outsiders which have led them into addiction. The results also show that they have all gone through a social conversion from the life as an addict to become sober.

Uppsatsen syftar till att kartlÀgga attityder till alkoholism bland behandlare samt klienter som har behandlats eller Àr i behandling för sitt missbruk. Fokus för denna kartlÀggning stÄr i respondenternas benÀgenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen Àven till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin bestÄr av sex intervjuer, fyra med klienter och tvÄ med behandlare pÄ tvÄ olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansÄg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ÀndÄ att det Àr Àrftligt.

Syftet för denna studie var att granska det fallpreventiva arbetet inom samtliga sÀrskilda bo-enden för Àldre, i UmeÄ kommun. Data insamlades primÀrt via enkÀter vilka besvarades av undersköterskor (n 118, 85 % svarsfrekvens). EnkÀtsvaren kompletterades med en muntlig frÄga som enhetschefen för respektive boende besvarade via telefon.Resultatet visade att 76 % av respondenterna ansÄg att enheten bedrev ett organiserat fallpre-ventivt arbete. Inom de granskade enheterna var Individuell VÄrd- Omsorg och rehabiliter-ingsplanering (Ivor) ett viktigt forum för fallpreventiva diskussioner. Mötesfrekvensen var vanligtvis glesare Àn en gÄng per mÄnad.

Studiens syfte Àr att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholmissbruksproblematik. UtifrÄn det vill vi Àven belysa de olika stödmetoder som de anvÀnder sig av i sitt arbete. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide anvÀndes vid de olika intervjutillfÀllena. Resultatet visar pÄ att den vanligaste hjÀlpmetoden för barn med missbrukande förÀldrar Àr stödgrupper i olika former.

Introduktion: Varje Är skadas fler Àn100000 patienter av hÀlso- och sjukvÄrden. VÄrdskador innebÀr ett vÄrdlidande och pÄverkar samhÀllets hÀlsoekonomi. Sjuksköterskor har ett huvudansvar för det direkta omvÄrdnadsarbetet och Àr skyldiga att rapportera avvikelser. Trots att patientsÀkerhetsarbetet Àr ett prioriterat omrÄde inom vÄrd och omsorg visar forskning att sjuksköterskor inte rapporterar alla avvikelser som sker pÄ arbetsplatsen. Syfte: Studiens syfte Àr att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av att avvikelserapportera inom kommunal hÀlso- och sjukvÄrd.

Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ det faktumet att kvinnor och mÀn ofta behandlas olika, bÄde i samhÀllet och i domstolen. Hierarkier baserade pÄ biologiskt kön Àr sÀrskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan dÀrför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhÀllet att ingripa dÄ en person med missbruksproblematik inte sjÀlv klarar av att bryta sitt missbruk. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka om normer baserade pÄ biologiskt kön spelar roll nÀr personer tas om hand enligt lagen och om lagen anvÀnds annorlunda beroende pÄ om individen i frÄga Àr en man eller en kvinna? Som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi granskat 60 domar frÄn lÀnsrÀtten i Malmö.

KriminalvÄrdens vision Àr att de intagna ska fÄ verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto Àr "BÀttre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens instÀllningar pÄ kriminalvÄrden (pÄ behandlingsanstalt och frivÄrden) kring pÄverkande faktorer mot att minska eller motverka Äterfallsförbrytare, samt om det fanns nÄgon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade Ätta individer frÄn kriminalvÄrden och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger pÄ teorier frÄn Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att anvÀnda förförstÄelsen i tolkningsprocessen.

The aim of this essay was to examine the impact that parents drug abuse have on their childrenÂŽs chances and possibilities while growing up. This study is done by investigating literature written by acknowledged authors and experts in this field. The following questions were asked:How does the literature describe the influence of parentÂŽs drug abuse on their childÂŽs ability to develop and learn?Which factors does the literature distinguish as determining factors on the childÂŽs ability to resist and recover, from a childhood with drug abusing parents?The result of this essay showed that having drug abusing parents constitute different types of risks when it comes to the childÂŽs ability to develop and learn. How the child is able to cope with itÂŽs parents drug abuse is determined by several factors such as, the situation in the family, the childÂŽs personality and how people in the childÂŽs surrounding react on the childÂŽs needs..

Uppsatsen syftar dels till att försöka nÄ en djupare kunskap om medberoende som begrepp men undersöker Àven hur medberoendet kan förstÄs samt förklaras frÄn en medberoendes eget perspektiv. Vidare undersöks ocksÄ pÄ vilket sÀtt tolvstegsprogrammet kan förstÄs som en fungerande behandlingsmetod för medberoende, varför samtliga intervjupersoner aktivt deltar samt verkar i en tolvstegsgemenskap för anhöriga till missbrukare. Studiens resultat presenterar olika typer av uttryck samt symptom som verkar framtrÀdande för medberoende och knyter Àven an dessa till dels varandra och dels till varför samt hur tolvstegsprogrammet kan verka förebyggande mot dessa. Slutligen diskuteras Àven hur medberoende samt tillfrisknandet i tolvstegsprogrammet kan förklaras med hjÀlp av anknytningsteorin samt en sociokulturell teori om ett relationellt sjÀlv..

Sedan mitten av 80 talet pÄgÄr försök med sÄ kallade sprututbytesprogram i Malmö och Lund. Syftet med sprututbytesprogrammen Àr och har varit att frÀmst minska spridningen av HIV/AIDS och hepatit dÀr injektionsmissbrukare som grupp Àr minst sagt överrepresenterade. Programmen gÄr i korthet ut pÄ att injektionsmissbrukare ges möjlighet att byta ut anvÀnda kanyler och sprutor. Utöver detta ges de i regel Àven möjlighet att ta del av utbildning i smittfrÄgor samt att fÄ kontakt med exempelvis primÀrvÄrd o s v. VÄrat syfte med detta arbete har varit att försöka skapa en nyanserad av vad dessa program gÄr ut pÄ, samt vad de har för effekt pÄ den grupp de primÀrt har för avsikt att skydda, narkotikamissbrukarna.