BAKGRUND: Stress Àr ett nutida folkhÀlsoproblem som drabbar bÄda könen Àven om individer reagerar med olika symptom nÀr de utsÀtts för olika stressorer. Forskning visar att stressorer skiljer sig Ät för mÀn och kvinnor och att de hanterar dem pÄ olika sÀtt. Stress har visat sig pÄverka utveckling av sjukdom och dödlighet och har sÄledes betydelse församhÀllets vÄrdkostnader och sociala utgifter. Det saknas i dagslÀget forskning som undersöker stress ur ett genusperspektiv och dess konsekvenser för den upplevda hÀlsan. SYFTE: Syftet med studien var att med mÀtinstrumentet Percieved Stress Scale undersökaom genus pÄverkar stress hos mÀn och kvinnor eller om stressen beror pÄ individen eller miljön.

Probiotika, nyttiga bakterier som Àr vÀlgörande för mÀnniskan, förekommer allt mer i olika produkter riktade till smÄ barn ? alltifrÄn droppar och kapslar till modersmjölksersÀttningar och grötar. Inom barnhÀlsovÄrden saknar barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan vÀgledning och riktlinjer angÄende probiotika i smÄ barns kost. Syftet med litteraturstudien var att undersöka evidens angÄende probiotikas hÀlsoeffekter i preventivt syfte pÄ friska smÄ barn. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ 20 vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka omstÀndigheterna kring stick- eller skÀrskada pÄ kontaminerat material i arbetet hos sjukvÄrdspersonal, hur de agerat i och efter situationen samt deras reaktioner och tankar i samband med hÀndelsen. Metod: Med hjÀlp av en enkÀt gjordes ett stickprov pÄ 50 personer, som besökte en infektionsmottagning i Mellansverige.Resultat: De flesta som skadat sig var sjuksköterskor och de erhöll skadan under ett arbetspass pÄ dagen pÄ en vÄrdavdelning. Situationen var oftast planerad och gÀllde en vuxen, vaken och samarbetsvillig patient och incidenten uppkom bland annat pÄ grund av oaktsamhet av personalen med materialet. En icke sticksÀker injektionskanyl eller en sticksÀker provtagningskanyl var de material som i flest fall orsakat skadan. HÀlften av deltagarna upplevde att de var stressade i situationen. HÀlften kÀnde sig lite eller ganska oroliga över hÀndelsen och mÄnga kommenterade hÀndelsen med kÀnslomÀssigt starka uttryck.

Malm, Ch & Agnesa, R. ÅtgĂ€rder för att förebygga fall och fallskador. En litteraturstudie Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng. Malmö Högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle. UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2009 Fall och fallolyckor Ă€r ett mycket vanligt problem sĂ€rskilt för patienter som Ă€r 65 Ă„r och Ă€ldre.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Bakgrund: Idag anvÀnds skattepengar för att finansiera kartlÀggandet av ungdomars olika typer av missbruk. I mÄnga undersökningar, bland annat Äterkommande statistik frÄn Socialstyrelsen och CAN (Centralorganisationen för Alkohol- och Narkotikaupplysning), beskrivs ungdomars drogkonsumtion. Vad som dÀremot saknas Àr nÄgon som tar ansvar för hur antidrogbudskap bör utformas om den pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt ska kunna Àndra ungdomars attityder och minska experimentlustan med droger. FrÄgestÀllningar: Hur sker kommunikationen av antidrogbudskap till ungdomar idag? Hur uppfattas kommunikationen och budskapen av den tilltÀnkta mÄlgruppen? Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga i vilken utstrÀckning antidrogbudskap kommuniceras till ungdomar men ocksÄ hur denna kommunikation ser ut.

Överkonsumtion av alkohol har blivit ett stort hĂ€lsoproblem i samhĂ€llet. En ökande acceptans bland folket har lett till ett missbruk i mĂ„nga fall. Det Ă„terstĂ„r fortfarande mycket att diskutera angĂ„ende detta hĂ€lsoproblem, inte minst bland vĂ„rdpersonalen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka faktorer som pĂ„verkar sjuksköterskors möte med personer med ett alkoholmissbruk. Den metod som anvĂ€ndes var litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning.

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan förÀldrars bristande omsorgsförmÄga och ungdomars droganvÀndning samt kriminalitet. Kan en persons uppvÀxt pÄverka huruvida den börjar anvÀnda droger eller har ett kriminellt beteende? En hypotes formulerades som löd: Det finns ett samband mellan förÀldrars bristande omsorgsförmÄga och droger samt kriminalitet. För att kunna styrka hypotesen anvÀndes kvantitativ metod genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Datan som behandlades inhÀmtades via UngDok-formulÀr som rörde ungdomar mellan 12 till 24 Är pÄ öppenvÄrdsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

AAS (Anabola Androgena Steroider) vÄllar stora problem i samhÀllet. Det har visat sig att det Àr mÄnga personer utan nÄgon direkt anknytning till idrotten som missbrukar AAS samtidigt som det finns en stark koppling till styrketrÀning. Missbruket kan leda till personlighetsförÀndringar sÄsom ökad aggressivitet och man kan se samband mellan AAS och besinningslösa vÄldsbrott. 1999 kriminaliserades det egna bruket av dopningsmedel men det Àr fÄ som kÀnner till detta sÄvÀl inom polisen, idrotten och samhÀllet i övrigt. Polisen har genom kriminaliseringen fÄtt ökade möjligheter att arbeta mot dopning men det Àr fortfarande fÄ personer som blir lagförda för brott mot dopningslagen.

Brist pÄ fysisk aktivitet Àr en av de största orsakerna till sjukdom inom Europeiska Unionen [EU]. Fysisk aktivitet pÄ recept [FaR] anvÀnds i Sverige sedan början av 2000- talet som en metod för frÀmjande av fysisk aktivitet. Starkt vetenskapligt stöd finns för att rÄdgivning kring fysisk aktivitet Àr effektivt. Inom skolvÀrlden kan skolsköterskorna pÄverka elevernas hÀlsoutveckling i sina hÀlsosamtal. Detta examensarbete Àr en del i utvÀrderingen av ett pÄgÄende samarbetsprojekt, vari bland annat skolhÀlsovÄrden ingÄr, för att utveckla FaR för barn och ungdomar.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ varför och hur trÀdgÄrdsmÀstare och/eller trÀdgÄrdsterapeuter anvÀnder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.Studien baseras pÄ fyra e-postintervjuer med tre trÀdgÄrdsmÀstare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhÄllanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohÀlsa och arbetslöshet.Resultatet visar att gröna miljöer Àr ett verktyg som hjÀlper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig Àr hÀlsofrÀmjande och dels för att trÀdgÄrdsarbetet/aktiviteterna gÄr bra att anpassa efter ungdomarnas förmÄga. Detta krÀver en professionell handledare som kan se deras förutsÀttningar och verka bÄde som medmÀnniska, pedagog och terapeut. TrÀdgÄrden ger ungdomarna bland annat stÀrkt sjÀlvtillit och glÀdje..

Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att se hur invĂ„narna i Halmstad reagerade nĂ€r motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka Ă„tgĂ€rder tog man för att hantera alkoholen efterĂ„t och kan man förklara Ă„tgĂ€rderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhĂ€ndertagna för fylleri under övergĂ„ngstiden. Det var nyheten över det frislĂ€ppta starkölet som lockade till inköp. ÅtgĂ€rderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som pÄbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien gÄr ocksÄ ut pÄ att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primÀrdrog, frÄgestÀllningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutÄlder vad det gÀller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primÀrdrogen? För att fÄ svar pÄ frÄgorna har kvantitativ metod anvÀnts, data har samlats in med hjÀlp av databasen DOK. FormulÀren anvÀnds vid in och utskrivning pÄ en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkÀtstudierna var mellan 12 -24 Är.

Alkohol och droger Àr ett ökande problem bland högstadieungdomar. Allt fler högstadieungdomar provar pÄ alkohol och droger med risk att fasta i ett beroende. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot alkohol och droger bland högstadieungdomar. Studien har en kvalitativ ansats dÀr datainsamlingen genomfördes med en fokusgruppdiskussion med sju skolsköterskor. Alla arbetade pÄ högstadieskolor i samma kommun i Norrbotten.