Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i personlighet mellan beroende mÀnniskor och icke-beroende mÀnniskor. Med ?beroende mÀnniskor? menas mÀnniskor som Àr beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller mÀnniskor som Àr beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger pÄ att mÀnniskan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som Àr biologiskt grundade och som pÄverkar mÀnniskans beteende och dÀrmed hans/hennes sÀtt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka nÀr det gÀller benÀgenheten att utveckla ett missbruk.

 The aim of this study was to examine how young people, who have been treated for their misuse and/or to learn to handle a parent's misuse, portrayed the network's implication in their wishes about improving their lives, to make new choices. The network included members of nuclear family, relatives, important persons at school/work and friends. The ?professional network? (therapists and social workers) also became a part in the young people's life during a period. The main issues of this study concerned differences in their experiences of the young personsŽ network relationships in before, during and after completed treatment.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om unga studenters attityder till droger och missbruk. Syftet Àr att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frÄgor om droger och missbruk, samt se till hur genus pÄverkar ens attityder. För att skapa en förstÄelse för vÄra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskÄda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett sÄ kallat hermeneutiskt synsÀtt. Vi kommer Àven att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och dÀrför kommer vi att lÀgga tyngdpunkten pÄ den sociala interaktionen som sker i vÄra fokusgrupper. I studien har vi genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem Är som studerar vid Göteborgs universitet.

Att som barn leva i skuggan av flaskan dÀr ens förÀldrar missbrukar alkohol kan leda till svÄrigheter för barnen. HÀr kan förskolan vara av stor betydelse för barnen, att nÄgon uppmÀrksammar dem och ger den stöttning och trygghet de kan behöva. Förskolan har ocksÄ en skyldighet att kontakta socialförvaltningen nÀr de misstÀnker att ett barn inte mÄr bra pÄ grund av sina förÀldrars missbruk.VÄrt syfte var att undersöka hur förskolan gÄr tillvÀga för att hjÀlpa de barn som lever i alkoholfamiljer med missbruksproblematik och om det förekommer nÄgot samarbete mellan förskola och socialförvaltning, samt hur barnen i familjer med missbruksproblematik kan pÄverkas av sina förÀldrars missbruk. För att nÄ vÄrt resultat anvÀnde vi oss av kvalitativ undersökning med halvstrukturerade frÄgor. Resultatet av vÄr undersökning visade att förskolorna inte hade nÄgot tydligt utarbetat sÀtt för att hjÀlpa barn till alkoholmissbrukare.

Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill sÀga exempelvis familjemedlemmar. Det Àr dem vi har valt att belysa i vÄr uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom Àmnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen Àgnats Ät alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har dÀrför valt att inrikta oss pÄ vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande förÀldrar, vars barndom alltsÄ varit lÄngt ifrÄn ?normal?.Syftet var att undersöka hur deras uppvÀxt har sett ut och hur den har pÄverkat deras liv idag.

Bakgrund: Narkotika har förekommit i flera tusen Ă„r och missbruk definieras idag som en sjukdom. DebutĂ„ldern ligger i genomsnitt pĂ„ 17,5 Ă„r och den lĂ„ga Ă„ldern gör att anhöriga pĂ„verkas i stor utstrĂ€ckning och ofta hamnar i skymundan inom vĂ„rden och forskningen. Även det bĂ€sta hemförhĂ„llandet kan drabbas av ett narkotikamissbruk vilket gör att det aldrig gĂ„r att förutse vilka familjer som lider störst risk.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur familjen upplevde att ha en narkotikamissbrukande tonĂ„ring och ung vuxen i sin nĂ€rhet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats byggd pĂ„ elva vetenskapliga arbeten med bĂ„de kvalitativa och kvantitativa inriktningar. Med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans (2004) innehĂ„llsanalys analyserades arbetena.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: FörĂ€ndrad familjetillvaro; KĂ€rleken till den förlorade tonĂ„ringen; Sveket frĂ„n samhĂ€llet. I resultatet framkom det att förĂ€ldrarna upplevde oro över tonĂ„ringarnas framtid samtidigt som de uttryckte skuld och skam över det som hĂ€nt.Slutsatser: Författarna anser att sjuksköterskor och annan vĂ„rdpersonal bör ha mer kunskap om de anhörigas situation vid tonĂ„ringars missbruk för att kunna hjĂ€lpa dem ur lidandet.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik i grundskolans senare Är, utifrÄn ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgÄng samlat pÄ sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka fÄ en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre pojkar, en i Är Ätta och tvÄ i Är nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stÀmmer vÀl överrens med litteraturstudierna inom Àmnet. Informanterna Äterger liknande bilder av lektionerna, först genomgÄng vid tavlan sedan enskild fÀrdighetstrÀning i böckerna.

KontraktsvĂ„rd Ă€r ett alternativ till fĂ€ngelsestraff. MĂ„lgrupp Ă€r personer som skulle dömas till fĂ€ngelse men vars brottslighet i vĂ€sentlig grad kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som Ă€r villiga att underkasta sig vĂ„rd och behandling enligt en sĂ€rskild plan. ÅnĂ€sets behandlingshem bedriver behandling av de som Ă€r dömda till kontraktsvĂ„rd, de har utformat sina program med hjĂ€lp av CRA och 12-stegsmodellen. Dessa finns ocksĂ„ beskrivna i arbetet. MĂ„let för deras behandling Ă€r total drogfrihet.

Alkohol/substansmissbruk Àr ett ökande problem i Sverige vilket leder till att fler mÀnniskorsöker sjukhusvÄrd pÄ grund av komplikationer av missbruket. FrÄgestÀllningar som stÀlldes: Hurupplever sjuksköterskor mötet med patienter med missbruksproblematik? Vilka problem ellerförebyggande ÄtgÀrder upplever sjuksköterskan vid omvÄrdnad av patienter med missbruk? Hurupplever sjuksköterskan vÄrdrelationen mellan patienten med missbruksproblem ochsjuksköterskan? Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vÄrdapatienter med missbruksproblematik. Metoden var en litteraturstudie med samma eftersökning itre databaser som resulterade i elva vetenskapliga artiklar som svarade pÄ syftet. I föreliggandelitteraturstudies resultat belystes sjuksköterskors upplevelser av: kÀnsla av osÀkerhet, bristandekunskap och vÄrdrelation.

Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bÀttre kan nÄ ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utlÀndska högtiderna. Syftet Àr att försöka fÄ handlarna att förbÀttra marknadsföringen mot denna mÄlgrupp och nÄ ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tÀnkas inverka pÄ marknadsföringen och Àgnar sÀrskilt uppmÀrksamhet Ät Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen Àr uppdelad i en förstudie dÀr kontakt tagits med reklambyrÄer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkÀtundersökning och syftar till att belysa problemet ur mÄlgruppens synvinkel.

Syftet med föreliggande studie har varit att belysa hur ungdomar som kommer till Maria Ungdom svarar pÄ frÄgor om sitt spelande, och om det skiljer sig Ät mellan pojkar och flickor. Vi var intresserade av hur mÄnga pojkar respektive flickor som har spelproblem, samt om dessa eventuella spelproblem var kopplade till annan beroendeproblematik eller till förÀldrars spelvanor och/eller missbruk. Studien baseras pÄ tidigare forskning, samt delar av material frÄn Maria Ungdoms undersökning om spelproblematik hos ungdomar, som genomfördes under Är 2004. I undersökningen deltog 88 flickor och 69 pojkar. Resultatet visar att hÀlften av ungdomarna har nÄgon gÄng spelat om pengar, och pojkar spenderar mer pengar pÄ spel.

Bemötandet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal upplevs bÄde negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har ocksÄ positiva erfarenheter av stöd och förstÄelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de fÄr sÀmre vÄrd pÄ grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehÄllsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vÄrd förutsÀtter kunskap, utbildning, stöd och förstÄelse, brist pÄ kunskap skapar osÀkerhet i ansvaret av vÄrden, motivation och engagemang saknas, samt kÀnslan av sÄrbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

DÄ arbetslösheten under lÄng tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsÀttningspolitiken fÄtt en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka bÄde flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet pÄ arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rÄdet och mynnade ut i RÄdets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanstÀllningar och har tvÄ syften. Dels att sÀkerstÀlla att principen om icke-diskriminering omsÀtts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes Àndringar i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS).

Bakgrund: Narkotika har förekommit i flera tusen Ă„r och missbruk definieras idag som en sjukdom. DebutĂ„ldern ligger i genomsnitt pĂ„ 17,5 Ă„r och den lĂ„ga Ă„ldern gör att anhöriga pĂ„verkas i stor utstrĂ€ckning och ofta hamnar i skymundan inom vĂ„rden och forskningen. Även det bĂ€sta hemförhĂ„llandet kan drabbas av ett narkotikamissbruk vilket gör att det aldrig gĂ„r att förutse vilka familjer som lider störst risk.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur familjen upplevde att ha en narkotikamissbrukande tonĂ„ring och ung vuxen i sin nĂ€rhet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats byggd pĂ„ elva vetenskapliga arbeten med bĂ„de kvalitativa och kvantitativa inriktningar. Med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans (2004) innehĂ„llsanalys analyserades arbetena.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: FörĂ€ndrad familjetillvaro; KĂ€rleken till den förlorade tonĂ„ringen; Sveket frĂ„n samhĂ€llet. I resultatet framkom det att förĂ€ldrarna upplevde oro över tonĂ„ringarnas framtid samtidigt som de uttryckte skuld och skam över det som hĂ€nt.Slutsatser: Författarna anser att sjuksköterskor och annan vĂ„rdpersonal bör ha mer kunskap om de anhörigas situation vid tonĂ„ringars missbruk för att kunna hjĂ€lpa dem ur lidandet.

Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen för personer i Sverige Àr tio liter starksprit perÄr och har ökat drastiskt de senaste tio Ären. Den stora alkoholförtÀringen leder till att flersjukdomar och olycksfall orsakade av alkohol pÄtrÀffa hos patienterna i sjukvÄrden. Idenna litteraturstudie belyses hur en vÄrdande relation kan skapas till patienter som liderav alkoholberoende eller missbruk i sjukvÄrden. Fördjupningsarbete utgÄr frÄnomvÄrdnadsbegreppen; Den vÄrdande relationen, Det etiska kravet och vÀrdighet. Dessabegrepp valdes dÄ de omfattar: integritet, trygghet, respekt och delaktighet som Àr viktigabyggstenar nÀr en relation till patienten skapas.