AbstractDenna uppsats fokus ligger pÄ klienter intagna pÄ ett LVM ? hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl Hesslebys behandlingshems policy eller grundlÀggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby sÀger sig stÄ för överhuvudtaget Àr möjlig att realisera sÄ att klienterna upplever den pÄ ett likvÀrdigt sÀtt som behandlingshemmet. Hesslebys policy Àr i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient.

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.

I detta arbete har jag intervjuat fyra kvinnor vilka alla har varit beroende av alkohol eller droger. Mitt syfte har varit att fokusera pÄ dessa missbrukskarriÀrers brytpunkter, det som lett till att kvinnorna lÀmnat sitt missbruk. Jag har studerat likheter och skillnader gÀllande vilka faktorer som varit betydelsefulla för dessa kvinnor under deras vÀg tillbaka till ett drogfritt och nyktert liv.Jag har i arbetet antagit en narrativ ansats, och kvinnorna och deras historier har getts mycket utrymme i min uppsats. Jag har anvÀnt mig av tematiska intervjuer dÄ jag samlat in mitt arbetsmaterial. Jag har försökt att i möjligaste mÄn lÄta kvinnornas berÀttelser genomlysa mitt arbete, och jag hoppas jag gett dem rÀttvisa.De slutsatser jag kom fram till efter att ha bearbetat mitt insamlade material var att det aldrig var endast en enskild hÀndelse som ledde till att de intervjuade kvinnorna beslutade sig för att lÀmna missbruket bakom sig.

Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvĂ„rden har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik.Metoden som anvĂ€ndes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade pĂ„ akutmottagningen och 4 pĂ„ ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frĂ„gor samt frĂ„gor om Ă„lder, kön och antal Ă„r som sjuksköterska.Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man.Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom omrĂ„det kunde leda till bemötanden som inte alltid blev sĂ„ bra.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förebygga uppkomsten av trycksÄr samt vilken förmÄga att identifiera patienter som riskerar att utveckla trycksÄr sjuksköterskan har med de bedömningsinstrument som finns. De vetenskapliga artiklarna (n = 20) som ingick i studien söktes via Högskolan Dalarnas databaser Blackwell Synergy, PubMed och ELIN@Dalarna. Sökorden som anvÀndes i olika kombinationer var pressure sore, pressure ulcers, nursing, routines, treatment, knowledge, methods, management, measures, risk assessment, scales, risk patients och prevention/preventing. Inklusionskriterierna var att de skulle vara empiriska, skrivna pÄ svenska eller engelska samt vara publicerade efter 1997. Resultatet visade att det finns mÄnga olika förebyggande ÄtgÀrder som vidtas.

Studien syftar till att synliggöra och förstÄ hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhÄller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen pÄ framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser Àr att synen pÄ sig sjÀlv bÄde pÄverkas av den sociala omgivningen och samhÀlleliga förestÀllningar om rollen som mamma.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik pÄ de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar pÄ hur handlÀggning av missbruksÀrenden gÄr till i praktiken. En enkÀt utformade med vinjetter samt frÄgor om de tio senaste faktiska Àrendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandlÀggare bidrog med svar. Resultatet visar att handlÀggarna försöker tillÀmpa de nationella riktlinjerna som Ànnu Àr relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemÄl och den för tillfÀlligt bÀsta vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemÄl samt faktorer hos denne Àr nÄgot mer övergripande Àn de övriga tvÄ kunskapskÀllorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom Àven fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handlÀggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krÀvs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nÀtverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i VÀsterÄs. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar pÄ studiens frÄgestÀllningar. Empirin bestÄr av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgÄtt bostadsrehabilitering i VÀsterÄs. För att fÄ en ytterligare förstÄelse för boendekedjan i VÀsterÄs har Àven tvÄ nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stÀmplingsteori, missbrukskarriÀrer och KASAM för att ge en djupare förstÄelse för hur livskvalitet kan variera utifrÄn olika levnadsförhÄllanden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjÀlpinsatser. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillÀmpades pÄ resultaten och har sÄledes varit studiens teoretiska utgÄngspunkt. Resultaten visade att brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte kÀnt fullt förtroende för socialarbetaren de trÀffade nÀr de sökte hjÀlp för sitt missbruk.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i personlighet mellan beroende mÀnniskor och icke-beroende mÀnniskor. Med ?beroende mÀnniskor? menas mÀnniskor som Àr beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller mÀnniskor som Àr beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger pÄ att mÀnniskan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som Àr biologiskt grundade och som pÄverkar mÀnniskans beteende och dÀrmed hans/hennes sÀtt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka nÀr det gÀller benÀgenheten att utveckla ett missbruk.

Denna sociologiska uppsats behandlar nÄgra faktorer som kan pÄverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonÄrsfrigörelsen genomgÄr ungdomar en fas, dÄ de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vad samhÀllet kan göra och vad de har för skyldigheter för att fÄnga upp dessa ungdomar. Med utgÄngspunkt frÄn Halmstad kommun.

FrÄgorna kring orsaken till varför en ?vÀljer? ett liv som kriminell och missbrukare har inga enkla svar. Syftet med föreliggande undersökning var att söka ökad förstÄelse av kriminalitet och missbruk. Detta gjordes genom att göra en jÀmförelse mellan undersökningsdeltagarnas reflektioner rörande sina tidigare livsstilar som kriminella och missbrukare och resultaten frÄn deras personlighetstest. I studien deltog 5 personer i Äldrarna 24-61.

NÀr en mÀnniska utsatts för en traumatisk hÀndelse, sÀtts en psykisk reaktion igÄng. NÀr reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade pÄ vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhÀndertagandet. Metoden som anvÀndes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal.

Den hÀr studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrÄn förestÀllningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick frÄn kvalitativa intervjuer med fyra sÄdana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrÄn en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjÀlp av nÄgra vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gÄ i en sorts karantÀn frÄn behandlings-vÀrlden innan de kunde fullborda sin identitetsresa frÄn klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantÀn var att erövra en professionell legitimitet och Àkthet som behandlare.

I have done a qualitative literature study, in which the data consisted of descriptions of drug abuse in ten social inquiry text documents (that also are applications for institutional care) concerning teenagers. Social welfare secretaries representing two social welfare offices in Malmö, has written the text documents. The purpose of this essay was to examine thedescriptions and, if possible, try to make out and describe stereotyped themes and patterns depending on gender. To obtain the purpose of this essay I searched for answers of the following three central questions:- What appears to be the social welfare secretary's purpose in describing the teenager's drug abuse?- How is the parameter gender related to the descriptions of drug abuse in the social inquiry text documents?- How are other possible gender-stereotyped descriptions of the teenager related to the descriptions of drug abuse?In the analysis of the descriptions, which where the foundation of the study, I found patterns in describing drug abuse depending on gender.