Bakgrund: Av Sveriges barn och ungdomar lider ca 5 % av fetma och 20 % av övervikt. Det Àr viktigt att identifiera och behandla övervikt och fetma i tidig Älder. Skolsköterskan hÀlsofrÀmjande arbete dÀr hon trÀffar alla barn utgör en mycket viktig del i folkhÀlsoarbetet mot övervikt och fetma.Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt och fetma hos barn inom skolhÀlsovÄrden.Metod: Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Data analyserade genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: NÀr materialet frÄn intervjuerna med skolsköterskorna analyserade skapades fem kategorier och tolv underkategorier.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i nÄgra av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjÀlp av frÄgestÀllningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i sÄ fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad? Vi har vidare valt att anvÀnda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar pÄ vÄra frÄgor. För att fÄ en ny infallsvinkel har vi anvÀnt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv pÄ problemformuleringen, nÄgot som tydliggjordes i vÄrt resultat, genom att pÄvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprÀtthÄlls i deras hemmiljö..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.

Subutex anvÀnds vid behandling av heroinmissbrukare. Syftet med Subutex Àr att man skall ge missbrukaren en chans att fÄ kontroll pÄ sitt liv, samt hÄlla denne vid liv sÄ att andra behandlingsmetoder kan fÄ bukt med det bakomliggande problemet. Det vi försökt belysa med denna rapport Àr de för- och nackdelar som subutexbehandlingen innebÀr. Vi har inhÀmtat information frÄn internet och frÄn litteratur om vÄrt Àmne. Vi har Àven intervjuat tvÄ personer med kunskap och erfarenhet av Subutex och subutexbehandling.

Denna studie syftar till att, utifrÄn ett personal- och brukarperspektiv, undersöka vilka yttre och inre maktaspekter som kommer till uttryck och pÄverkar CM-teamets arbete samt hur dessa maktaspekter tar sig i uttryck i relations- och motivationsarbetet. CM-teamet Àr en verksamhet som arbetar för att samordna insatser frÄn kommun och landsting för de individer som har ett vÄrdbehov för sitt missbruk och sin psykiska problematik och som faller mellan stolarna. Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr materialet analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering. Vi har gjort intervjuer med sÄvÀl personal som brukare pÄ CM-teamet för att belysa tvÄ perspektiv av verksamhetens arbete. Resultatet visar pÄ att de yttre maktaspekterna dels pÄverkar och begrÀnsar CM-teamets arbete men Àven pÄverkar de inre maktaspekterna vilket tar sig uttryck i paternalism frÄn personalens sida.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom SocialtjÀnsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var Àven att se om projektet kan ha pÄverkat synen pÄ hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick frÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var mÀnniskovÄrdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar pÄ att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhÀllet Àr orsaker till hemlöshet.

Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet pÄverkas av att tvÄngsvÄrden, för missbruk ochpsykisk ohÀlsa, i Sverige idag Àr skild. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger pÄ de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbÄde ett missbruk och en psykisk ohÀlsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys anvÀndes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt Ätta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjÀlp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

Jag har varit intresserad av att ge en bild av hur de som arbetar pÄ organisationer och myndigheter som möter rattfyllerister ser pÄ sina klienter och deras behandlingsmöjligheter. Jag har Àven undersökt om dessa uppfattningar i stort skiljer sig mellan organisationerna/myndigheterna. Följande tre frÄgestÀllningar har fÄtt styra arbetet;? Hur uppfattas rattfylleristen av dem som arbetar med dessa personer? ? Vilka av rattfylleristerna anses som lÀmpliga att genomgÄ behandling?? Hur uppfattas den egna och arbetsplatsens syn pÄ rattfylleristen jÀmfört med de andra organisationerna? RÄder samstÀmmighet?För att genomföra studien har jag anvÀnt mig av en kvalitativ utgÄngspunkt och intervjuat sex personer med anknytning till omrÄdet. Till intervjuerna har jag anvÀnt en strukturerad intervjuguide för att kunna fÄ bra jÀmförelsemöjligheter.Som titeln antyder ansÄg de professionella att i stort sett vem som helst kan bli rattfyllerist.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvÀr och svÄrigheter för arbetsgivaren i de lÀgen denne vill sÀga upp den anstÀllde pÄ grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer dÀr alkoholmissbruket kan jÀmstÀllas med sjukdom sÀger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsÀgning. DÄ den anstÀllde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och Àven anpassa arbetet efter den anstÀlldes förmÄga. En uppsÀgning anses som den yttersta ÄtgÀrden som först ska vidtas dÄ alla andra möjligheter Àr uttömda.

Denna uppsats behandlar ett antal stigmatiserade individers möjligheter att ÄterintrÀda i samhÀllsgemenskapen efter ett liv i missbruk eller pÄ institution. Detta har skildrats genom individernas livsresa, frÄn inspÀrrning/inskrivning pÄ totala institutioner till det vakuum som uppstÄr nÀr de blivit frislÀppta eller utskrivna, och vad de dÀrefter har för möjligheter att förÀndra sin identitet och bli en del av samhÀllsgemenskapen. Vi har inriktat oss pÄ en verksamhet, som fÄngar upp personer i ett mellanlÀge, efter inspÀrrning men före samhÀllsintegrering. Verksamheten har till skillnad frÄn statliga behandlingsverksamheter en acceptans för Harm Reduction. I tidigare forskning har vi beskrivit missbruksvÄrden och den svenska narkotikapolitiken.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Med denna studie vill vi fÄ kunskap om det finns narkotika pÄ svenska anstalter, men framförallt hur det ser ut pÄ Ersboda anstalten i UmeÄ. Vi vill Àven se om Ersboda anstalten idag jobbar aktivt mot narkotika och pÄ vilket sÀtt. Vi har under arbetets gÄng anvÀnt oss av olika kÀllor, till största del har vi intervjuat personal pÄ Ersboda anstalten. Vi har Àven anvÀnt oss av material frÄn Internet och rapporter frÄn kriminalvÄrden gÀllande rÄdande drogsituation. Det som har framkommit under vÄrat arbete visar pÄ att de anstÀllda som vi intervjuade har den uppfattningen att narkotikan pÄ anstalten Àr ett problem som till stor del har med sÀkerheten att göra, men att det ocksÄ beror pÄ resursfördelningen.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvÀr och svÄrigheter för arbetsgivaren i de lÀgen denne vill sÀga upp den anstÀllde pÄ grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer dÀr alkoholmissbruket kan jÀmstÀllas med sjukdom sÀger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsÀgning. DÄ den anstÀllde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och Àven anpassa arbetet efter den anstÀlldes förmÄga. En uppsÀgning anses som den yttersta ÄtgÀrden som först ska vidtas dÄ alla andra möjligheter Àr uttömda.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.