Denna studie handlar om svenska lärare som på ett eller annat sätt tagit sig utomlands och som arbetar på svenska skolor utomlands. Valet av ämne utgår ifrån dels ett intresse för ämnet och nyfikenhet till motiven att flytta, dels ett egenintresse för arbete på svenska skolor utomlands där det är intressant att veta hur lärare gick tillväga. För att få svar på dessa forskningsfrågor användes det fenomenografiska perspektivet med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer. Fyra gymnasielärare kom att intervjuas och materialet har sedan transkriberades och analyserats utifrån det fenomenografiska perspektivet. Med utgångspunkt i den resulterande empirin skapades således kategorier utifrån de uppfattade fenomen och motiv som låg bakom flytten från Sverige.

Arbetets syfte är att studera hur vissa utvalda skolor i en viss kommun i södra Sverige har arbetat med det så kallade Wärnerssonpengarna. Uppsatsen anknyter också till hur bidraget är formulerat från statens sida, samt vad den studerade kommunens villkor är till dess skolor.Jag har genomfört intervjuer med en tjänsteman inom kommunen, samt med sex rektorer från sex olika skolor. Jag vill här fokusera på hur de olika skolorna har arbetat med Wärnerssonpengarna. Analysarbetet visar att många skolor inte ändrat sin pedagogiska arbetssätt efter Wärnerssonpengarna. Skolpersonalen diskuterar inte detta bidrag mer än något annat bidrag.

Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek.

Vårt syfte med detta arbete är att synliggöra vilka konflikthanteringsmetoder sex pedagoger på skolor i en mellanstor kommun i sydöstra Sverige säger sig arbeta med. Pedagogerna är verksamma inom årskurs 1-3 samt fritidshemmet. Syftet är också att redogöra för pedagogernas erfarenheter och åsikter om den konflikthanteringsmetod som möjligtvis används. Vi vill även synliggöra vilka faktorer som kan bidra till konflikter i skolan. De forskningsfrågor vi arbetar utefter är: Vilka konflikthanteringsmetoder används? Upplever pedagogerna att arbetet ger resultat? Vilka slags konflikter upplever pedagogerna finns mellan elev/elev och elev/pedagog i skolan?Arbetet ger en översikt av hur konflikthantering kan se ut i skolan, vilka faktorer som kan påverka konflikter och dess uppkomst samt hur man som pedagog arbetar med konflikthantering i skolan.

Syftet med detta arbete är att studera inställningen till tävlingsmomentet på idrottslektionerna bland pojkar och flickor i årskurs 8. Frågeställningarna är följande: -          Finns det några likheter mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun?-          Finns det några skillnader mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun? För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning bland elever i årskurs 8 på två skolor i Jönköpings kommun. Studien omfattade 89 pojkar och flickor. Resultatet av enkäterna sammanställdes med hjälp av ett Two-Sample Kolmogorov-Smirnov test med variabeln kön.

Syftet med denna C-uppsats är att genom Pincus och Minahans resursinriktade systemteori undersöka innebörden av hur samhälleliga system tillgodoser hjälpbehov för klienter som uppbär försörjningsstöd under lång tid. Målet är att skapa en strukturerad bild av vad som är bidragande faktorer till långvarigt beroende av försörjningsstöd samt hur samhälleliga system arbetar med insatser gällande dessa faktorer.Frågeställningarna är följande:Vilka hjälpbehov framträder genom journalerna för undersökningsgruppen?Hur adresseras dessa av samhälleliga system och vilka slutsatser kan man dra av detta?Resultatet visar att hjälpbehoven som tillgodoses är av olika karaktär och att det samhälleliga resurssystemet ibland ersätter formella och informella resurssystem när dessa inte är välfungerande. Slutsatsen visar att samhälleliga system kan motarbeta varandra och att detta då blir till men för den enskilde.Slutsatsen visar också att preventivt arbete för att förhindra att långvarigt beroende av försörjningsstöd uppstår är viktigt..

Syftet med den här studien är att tydliggöra och få insikt i hur förskollärare och lärare kan arbeta med den förberedande och tidiga läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och skolår 1, samt få insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 kan se ut på de skolor där studien är utförd. Studien är baserad på fem intervjuer med två förskollärare och tre lärare i skolår 1 på fyra skolor i Stockholmsområdet. Resultatet av studien visar att samtliga lärare och förskollärare som ingår i studien arbetar utifrån olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket är viktigt då en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) Lärarnas och förskollärarnas val av metoder kan även förklaras utifrån vilket synsätt som var gällande under respektive lärares och förskollärares utbildningsår. På två skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 är i stort sett obefintligt medan samarbetet i de åldersintegrerade klasserna fungerade på ett tillfredsställande sätt..

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Många elever i Malmö har idag invandrarbakgrund, och svenskan är därmed ett nytt språk för dem. Här, mer än på andra skolor, är språket grunden för att bredda och fördjupa sina kunskaper. Syftet med mitt arbete var att undersöka studiehandledningen och vilken roll den har som åtgärd och redskap när språket inte räcker till för att kunna följa kursplanen, och när eleverna inte har tillräckligt stark språkbas som gör det möjligt att ta emot och bearbeta information och kunskap. Jag genomförde två undersökningar i två olika skolor i Malmö. Genom observationer, med hjälp av enkäter, intervjuer och samtal med alla inblandade i studiehandledningsprocessen undersökte jag studiehandledningens effektivitet som en lösning när språket inte räckte till, samt dess betydelse för elevernas språk- och kunskapsutveckling, och därmed deras självförtroende som i sin tur påverkar deras lärande.

Avsikten med detta arbete är att genom litteraturstudie och program från Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen på. Vidare syftar arbetet till att jämföra den svenska läroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det är möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan präglas av engagemang och motivation. Arbetssättet är huvudsakligen praktiskt och efter tema.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

I detta arbete får ni ta del av en undersökning som är utförd på två skolor. Den inriktar sig på barns rörelse i form av bland annat trädklättring. Dessa skolor är belägna nära skog och natur. Enligt litteraturen som ni får ta del av i arbetet är rörelse viktig för barn då motoriken förbättras, koncentrationsförmågan ökar och det sociala samspelet gynnas. Skolgårdens utformning är viktig då barnen tillbringar stor del av sin utevistelse där under skol- och fritidstidshemstid.

Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär. Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien.

Syftet med studien var att undersöka grundskolans tobakspolicy i Hallands län, detta med utgångspunkt från två frågeställningar: om grundskolorna i Hallands län hade en dokumenterad skriven tobakspolicy samt om tobakspolicydokumenten var utformade utifrån statens folkhälsoinstituts rekommendationer kring vad som bör ingå i ett policydokument gällande tobak. Resultatet av studien visade att 33 av 49 tillfrågade skolor angav att de hade ett policydokument innehållande tobak. 3 av 49 skolor svarade att dem inte hade någon policy på området och 13 av 49 svarade inte på förfrågan. Utav de 33 skolor som utgav sig för att ha ett dokument gällande tobak, svarade 90 procent av skolorna att de utgick från ett samlat policydokument för kommunens grundskolor. Ett av dessa dokument hade i vaga ordalag nämnt tobak som drog i sin drogpolicy medan fokus i ett annat dokument endast låg på alkohol och narkotika.

Detta är en undersökning som behandlar implementeringen av en ny kursplan i religion på högstadiet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av sju olika lärare från två skolor. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med implementeringen ute på skolorna, vilken problematik det finns kring detta arbete samt att se om det finns något som skolorna respektive skolverket kan förändra för att göra implementeringen lättare. Min undersökning visar att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt och att det finns olika sorters hjälp att tillgå som exempelvis konsulter eller samarbete med andra i samma kommun. Undersökningen visar också att problematiken kring implementeringen är mycket stor och de största problemen är att tiden inte räcker till samt att skolverket inte ger tillräckligt med hjälp. Resultatet visar sig ha kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring ämnet och det är gentemot denna forskning som jag jämför mitt resultat..