Inom vården har våld blivit vanligare och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är därför att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som används i mötet med våldsamma och aggressiva patienter samt vilka omvårdnadsåtgärder som tillämpas för att förebygga aggression och våld inom vården.. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO, vilket resulterade i 12 valda artiklar som kvalitetsgranskades. Analysen resulterade i sex kategorier; Kännedom om patienten, Medvetandegöra attityder och förhållningssätt, Bemöta patienten med respekt och bevara värdighet, Främja god social och fysisk miljö, Identifiera tidiga varningstecken och Arbeta preventivt.

Min utgångspunkt till detta examensarbete var från början en nyfikenhet om hur skolor väljer att presentera sig själva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieskolor idag var extra konkurrensutsatta då jag i ett nyhetsreportage hade läst om att flera gymnasieskolor fick stänga ned då konkurrensen var för hög och elevantalen för låga. Jag började då med att, efter en överblick av Malmös gymnasieskolor, välja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde då Mediegymnasiet och Bryggeriets gymnasium, två gymnasieskolor där den förstnämnda är kommunal och den sistnämna privatägd. De båda skolorna har vissa likheter.

Barn och skolungdomar mår allt sämre. Vanliga hälsoproblem för barn i skolåldern är motoriska problem, övervikt och stress. Förskolan och skolan är nyckelmiljöer för hälsofrämjande åtgärder. Sjukgymnastens uppgift vid insatser riktade mot barn är att informera och utbilda, skapa yttre förutsättningar för det enskilda barnet, en god lärandesituation samt att guida genom rörelser och uppgifter. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhälsovården.

Det här är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att se vilken betydelse skolors arbete med integration har på elever med utländsk bakgrund. I studien diskuteras det hur olika skolor arbetar med integration och vilka konsekvenser det leder till hos elever med utländsk bakgrund, samt vilka svårigheter dessa elever kan stöta på. Denna studie utgår från ett interkulturellt förhållningssätt. Metoden som använts i denna studie är databassökningar för att finna tidigare empiriska studier. Den här studien använde sig av 17 sökord totalt i fyra olika databaser.

Intresset för Livskunskap väcktes under vår verksamhetsförlagda tid i utbildningen främst pga. att barnen som vi kom i kontakt med var i stort behov av ämnet i fråga. Ämnet i sig fanns på båda skolorna som vi befann oss på men det visade sig att Livskunskapslektionerna användes för att göra färdigt saker som hörde till andra ämnen. Detta i sin tur ledde till att vi började intressera oss för Livskunskap som ämne och ville få bättre förståelse för vad den går ut på. I den här undersökningen har vi valt att titta lite närmare på hur Livskunskapsundervisningen bedrivs på två av Malmös skolor. Med undersökningen ville vi ta reda på hur arbetet bedrivs i praktiken ute i skolverksamheten samt se ifall det finns något som kan förbättras i framtiden. Vi ville även ta reda på vad eleverna och pedagogerna tycker om arbetet med ämnet i skolorna samt vilka metoder och material som används i undervisningen. Skolorna som vi valde för vår undersökning är båda mångkulturella och barnen på skolan kommer från många olika kulturer.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur värdegrundsarbetet bedrivs i grundskolans lägre år. Vidare vill vi se hur värdegrund tolkas på olika skolor och om det finns någon samverkan mellan skolorna i kommunen.I denna studie gör vi en historisk tillbaka blick på skolans uppdrag. Vi har fördjupat vår kunskap om skolors tolkning samt arbete med värdegrund genom att vi har tagit del av litteratur som berör dessa ämnen. Vi har använt oss av Skolverkets rapporter, tidigare forskning samt relevant litteratur om tolkning och praktisk tillämpning med värdegrundsfrågor. Studien tar även upp pedagogers etiska medvetenhet.Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som innebär att få så uttömmande svar som möjligt av informanterna.

Vår uppsats har två syften. Det första syftet är att vi skall utveckla kunskaper om de olika teorier och metoder som används för läs- och skrivinlärning. Det andra syftet är att undersöka två klasser i två olika skolor för att se hur dessa skolor arbetar med läs- och skrivinlärning.I våra observationer mötte vi två skilda arbetssätt i de två klassrummen. Det som var gemensamt för de båda lärarna var att de utgick ifrån klassens behov och valde metoder som passar just deras klass. Deras val var erfarenhetsmässiga och inte i första hand baserade på teori..

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Dagens hälso- och sjukvård kännetecknas av allt fler omorganisationer. Mycket av den omvårdnad och uppföljning som tidigare togs omhand på sjukhusen har flyttats över på primärvården. Syfte med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av sin arbetssituation efter omorganisation. Nio distriktssköterskor från två vårdcentraler i norra Sverige deltog och data samlades in med semi-strukturerad intervju som sedan analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svårighet att möta de ökade kraven och att de påverkades både som person och professionell.

I uppsatsen diskuteras sociala variablers inflytande på skolresultat i kommunala skolor i Stockholm. Det mönster som framträder indikerar att skolprestationer i mycket hög utsträckning är relaterat till socioekonomisk status. Barn till högutbildade och höginkomsttagare presterar bättre i skolan än barn till lågutbildade och låginkomsttagare. Detta medför att storstadsområdet uppvisar tydliga spatiala skillnader.Orsakerna till denna dispersion diskuteras i uppsatsen utifrån sociolingvistiska förklarings-modeller, vilka fokuserar på barns språkliga skillnader utifrån sociala faktorer. Härutöver diskuteras klassystemets reproduktion, utifrån Pierre Bourdieus arbete, något som är fundamentalt bl a för förståelsen av snedrekryteringen till gymnasieskolan.I uppsatsen genomförs statistiska korrelations- och regressionsberäkningar.

Abstrakt Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner. Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna. Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.                                                                                                                                   Nyckel ord:Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning..

Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver ständigt utvecklas. Ett steg många skolor tar är att organisera lärarna i arbetslag. Det samhälls- och yrkesliv eleverna utbildas för ställer allt högre krav på styrkor i att definiera och lösa problem i ett förändringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser är viktiga förmågor för framtidens samhällsmedborgare.Traditionellt har lärare utvecklat sin kompetens och undervisning självständigt. Att delta i arbetslag ställer nya krav på ett fungerande utvecklingsarbete.

Studien fokuseras på skolor som är med i timplanedelegationens försöksverksamhet utan timplaner. Den teoretiska utgångspunkten är ramfaktorteorin. Begreppet ?ram? betyder att man måste se vad som är pedagogiskt möjligt i undervisningsprocessen inom vissa faktiska ramar. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar i arbetet utan timplaner.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.