Sammanfattning Titel: Den personliga bankmannens betydelse för kundnöjdheten Författare: Mattias Berg, Jerker Olsson och Michael Persberg Handledare: Thomas A Michel Kurs: Kandidatarbete, Företagsekonomi Problem: Inom den finansiella sektorn har gränserna mellan olika finansiella institut blivit mindre skarp, vilket resulterat i ökad konkurrens. Bankerna har därför valt att, genom relationsmarknadsföring och personlig marknadsföring, strategiskt utveckla långsiktiga relationer med kunderna. Genom att etablera relationer med kunderna ämnar bankerna förbättra kundnöjdheten, vilket långsiktigt leder till minskad kundomsättning och ökad lönsamhet. Följaktligen har kundrelationen utvecklats till en konkurrensavgörande faktor. I utvecklandet av dessa kundrelationer är kundkontakten betydelsefull och därför är den personliga bankmannens roll central.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Brand confusion är ett begrepp som beskriver en problematik som uppkommer då företags kommunikation inte uppfattas på ett tydligt sätt av mottagaren. Det är kring denna problematik vår uppsats kretsar. Vi har undersökt huruvida företag på en utvald del av den svenska bilmarknaden agerar utifrån vad teorier och forskning säger vara lämpligt för att brand confusion inte ska uppkomma. Vi började vårt arbete med att identifiera ett problem gällande likartade reklamer som vi sedan konstaterade skulle kunna leda till brand confusion.

De flesta människor tillbringar idag en stor del av sitt liv på arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmål intas på arbetsplatsen är det av stor betydelse för individens hälsa att denna uppfyller önskemål och riktlinjer för en god och hälsosam måltid. Arbetsmåltiden är en möjlig återhämtande paus under arbetet och det är viktigt att den fyller flera viktiga funktioner både sociala och fysiologiska. Arbetsmåltidens kvalitativa helhet är angelägen för både arbetsgivare och individ då den troligtvis påverkar både prestation och arbetshälsa. Genom att prioritera attraktiva och näringsriktiga måltider på arbetet ökar förmodligen tillfredsställelsen hos de anställda.

Vi har i vårt arbete undersökt och analyserat hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att väcka ett intresse hos elever för fysisk aktivitet och hälsa i dag och i ett längre perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur arbetar idrottslärare i dagens skola med hälsa och fysisk aktivitet för att engagera alla elever och för att väcka deras intresse för fortsatt engagemang för fysisk aktivitet och hälsa? Hur arbetar idrottslärare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet? Vi har i vårt arbete också belyst forskning i ämnet för att uppmärksamma hur idrottsläraren skapar ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil med syfte att uppnå ett varaktigt välbefinnande. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ intervjumetod för att få svar på våra frågor i undersökningen. Urvalet till studien bestod av nio idrottslärare som alla var verksamma i grundskolor i södra Sverige.

Att som chef kunna motivera sin personal till att prestera efter bästa möjliga kapacitet i det vardagliga arbetet kan vara både svårt och ganska komplext. Tanken med denna studie är att få en inblick i vilken tankeverksamhet chefer på mindre företag inom lantbrukssektorns har mot motivation och hur stor vikt de lägger vid att ha en hög arbetsmotivation på sitt företag. Jag var även intresserad av att veta hur aktivt de jobbar med att motivera sina anställda samt undersöka hur bra de är på att kommunicera med sina anställda. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vilket betyder att man använder samma intervjufrågor till samtliga medverkande. De personer som har intervjuats får svara helt fritt på frågan vilket leder till att man enklare kan förstå hur varje enskild individ tänker och sedan analysera detta.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

AimThe aim of the present study was to evaluate physical performance according to ?fysprofilen? in skiers of the Swedish mogul ski team and to compare their physical performance at three test occasions during one year.MethodsAll eight elite mogul skiers at the Swedish national mogul ski team during the seasons 2011/2012 and 2012/2013 participated voluntarily in this study. The test battery ?fysprofilen? was performed at three test occasions, October 2011, May 2012 and October 2012. Muscle strength was evaluated with squats, bench press and grip strength; power was evaluated with power clean, squat jump, countermovement jump with and without arm swing, Harre´s test and the 30 meters sprint.

Studien undersökte om det fanns något samband mellan årstid och resultat på ett antal test för fertilitetsfaktorer. Att försöka förutse ett handjurs fertilitet är komplext, inte minst då spermieegenskaperna skiljer sig åt mellan hingstar och även mellan ejakulat från samma hingst. Det finns många funktioner som måste analyseras för att säkert bedöma en oprövad hingsts fruktsamhet. Forskningen på området är begränsad och består ofta av studier med litet underlag eller retrospektiva studier där skötselfaktorer och stoegenskaper kan inverka. Som fertilitetsmått används ofta dräktighetsprocent men detta värde kräver stort underlag för att kompensera för eventuella fertilitetsstörningar hos de ston som används och eventuell bristande gynekologisk diagnostik. Mer kontrollerade studier som fortfarande är representativa för populationen är svåra att genomföra då det är svårt att standardisera levnadsförhållanden för sporthästar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför de individer som deltog i GIH projektet har fortsatt att träna på egen hand. En jämförelse har gjorts mellan grupperna, de som har fortsatt att träna och de som inte har fortsatt att träna. Våra frågeställningar var: Vilken betydelse har motivation för fortsatt träning? Vad har ledarskapet för betydelse för den aktive? Vilken betydelse har självförtroende för fortsatt träning?MetodDatainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en strukturerad enkät och dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 89 deltagare från projektet i folkhälsovetenskap, våren -06, GIH projektet.

Bakgrund: Den privata vårdsektorn är en sektor som karaktäriseras av stark tillväxt. Behovet av vård kommer alltid att finnas och i takt med att människan lever längre ökar även trycket på vården. Den privata vårdsektorn har skapat en debatt i samhället där man ifrågasätter att offentliga medel går till vinster i privata vårdföretag. Därav är det av allmänt intresse att analysera vårdföretagens ekonomiska utveckling och risk.Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vårdföretag tillämpar och om de byggt upp tillräcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en långsiktig utveckling.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där information baseras på årsredovisningar under en 10-årsperiod. Utifrån den finansiella informationen beräknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation.

Bakgrund och problem: Belöningssystem används i dagsläget av de flesta organisationer. Genomatt motivera de anställda får företaget ökad kvalitet, produktivitet och effektivitet. Därför är det avstor vikt för företag att använda sig av belöningssystem som stimulerar medarbetarna på rätt sättoch motiverar denna att jobba mot företagets uppsatta mål, målkongruens. Utformningen avbelöningssystem är dock en av företagets svåraste frågor och det finns många problem som kanuppstå. Det intressanta är att se hur de undersökta fallföretagen har lyckats med sittbelöningssystem och vad som motiverar de anställda att arbeta mot målkongruens.Syfte: Att undersöka om medarbetarna och ledare har samma uppfattning om hur medarbetarnasarbetsmotivation påverkas av det rådande belöningssystemet inom två svenska storbanker, samt vadsom kan tänkas motivera de anställda att arbeta mot företagets mål och skapa en så kalladmålkongruens.Avgränsning: Vi kommer att avgränsa oss till styrinstrumentet belöningssystem.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

De senaste årtiondenas tekniska framsteg har lett till ett globaliserat samhälle där företag i allt större utsträckning arbetar med utveckling inom geografiskt spridda team. Virtuella team är grupper som jobbar mot ett gemensamt mål och som huvudsakligen kommunicerar genom elektroniska medel. Trots att mycket arbete bedrivs i denna form spenderas förvånansvärt lite tid och resurser på att utveckla och förbättra arbetsmetoderna inom dessa. Mölnlycke Health Care som är beställare för examensarbetet har en väldigt global profil med 7200 anställda utspridda over 30 länder. De flesta anställda på huvudkontoret i Göteborg arbetar på daglig basis inom virtuella och resultatet för dessa har stor inverkan för företaget.Detta examensarbete är ett initiativ taget för att undersöka hur företaget kan förbättra sitt arbete inom virtuella team.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om den fysiska prestationsförmågan förändrades vid ökad träningsintensitet i form av intervallträning hos kvinnliga elitfotbollsspelare.Frågeställningarna var följande: (1) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på uthålligheten? (2) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på snabbheten? (3) Är det möjligt genom en ökad träningsintensitet i kombination med minskad träningsmängd att förbättra uthålligheten och snabbheten även i slutet av säsongen?MetodEn kvantitativ analys av testresultaten före och efter interventionsperioden genomfördes på spelare ur två damfotbollslag (testgrupp: n=18, 23,3±8 år och kontrollgrupp: n=12, 21,5±5,5 år) aktiva på elitnivå. Testerna som genomfördes var ett Yo-Yo IR1 test, VO2max-löpbandstest, 10- och 30 m sprint samt ett agility-test. Pre- och post-testet genomfördes med åtta veckors mellanrum där testgruppen hade en interventionsperiod medan kontrollgruppen fortsatte med den ordinarie träningen. Testgruppens 8-veckors interventionsperiod bestod av vanlig träning med tillägg av snabbhetsuthålligheslöpningar (30 m sprint med tre min aktiv vila) två gånger i veckan samt intervallspel á två min med en minuts vila, även detta två gånger i veckan.